VALHALLA - EN PLATS I VÅRA SIMHJÄRTAN
Säg Valhalla och en stor del av Göteborgs befolkning får ett fuktigt badminne i blicken. Nästa år fyller badet 65 år. Frågan är om proppen dras ur då eller om det blir en total ansiktslyftning. Ett hopp, ett plask och ett dyk - nästan ända ned till botten i ett turkosskimrande vatten. Vi befinner oss under vattenytan, i ståhöjd med bassängerna. Där man i smala fönster kan se kakelklädda väggar, luftbubblor och bensparkar.
Det är en vacker syn, även om badets maskinrum liknar innanmätet på ett rostigt fartyg; med flagnande väggfärg och knackiga ställverk som behöver åtgärdas å det snaraste. Men det här är inget som verkar bekymra skolklasser som tränar.
För dem är Valhallabadet ett ställe som de redan fått en relation till, ända sedan de lärde sig simma eller kanske sedan deras egna föräldrar gick hit som barn. Valhallabadet stängde visserligen i slutet av oktober för allmänheten, på grund av pandemin. ...
Artikeln är publicerad i:
ETC dec 2020
LOKFÖRARE - BRISTYRKE MED DÖDLIGT ALLVAR
Att bli lokförare var aldrig någon barndomsdröm för Henrik Jung. Han stortrivs med sitt jobb som nu är ett bristyrke.
Men det finns saker som är svåra att tänka bort – som den att det plötsligt står en person på spåret.Det finns två frågor som återkommer när Henrik Jung är på tillställningar; det ena är om han kan läsa medan han kör tåg. Den andra handlar om han har råkat köra på någon människa.
På den första svarar han alltid nej, eftersom det inte är möjligt när man ska hålla fokus i hög hastighet. På den andra funderar han lite kort, innan han svarar nej eller
- Det finns ju de som kört tåg i trettio år och aldrig varit med om att köra på någon under hela sin yrkesbana. Och sen finns det de som är nybörjare och råkar ut för det. Där finns det ingen rättvisa. Man vet ju inte hur man reagerar förrän det händer, ...
Artikeln är publicerad i:
ETC nov 2020
PIRATATTACKER ÖKAR I VÄSTAFRIKA
Antalet piratangrepp har visserligen minskat totalt, de senaste åren. Men i Västafrika ökar de. Det gör Guineabukten till det i särklass farligaste farvattnet i dag. Det innebär en ökad press för all besättning som närmar sig destinationen.Moderna pirater är organiserade och använder både avancerad teknik och tunga vapen. Även om metoderna varierar bland pirater i Indonesien, längs Somalias kust eller i just Västafrika så kan anspänningen vara stor ombord.
Däcksbefälet Frank (fingerat namn) är en av dem som vet vad det innebär. Han arbetar på ett fartyg som varit både vid Somalias kust och på nigerianskt vatten. - Vi kontrakteras av oljebolag och kan inte bara
sticka iväg om det händer något, förklarar Frank som också håller i säkerhetsträningen, med besättningen, ombord. Men innan det är dags för avfärd till exempelvis Nigeria, så kallar rederiet in säkerhetskonsulter....
Artikeln är publicerad i:
Sjöbefälen 2020
CALLCENTER I DAKAR - SERVAR SVENSKAR I TELEFON
I Dakar sitter 128 senegalesiska ungdomar och svarar i telefon på flytande svenska. Både när vi beställer sjukresor här hemma eller har problem med Västtrafiks app – To Go. Den som ringer har oftast ingen aning om att samtalet tas emot i Senegal.Vi befinner oss nära universitetet, i ett måndagsbullrigt Dakar. Två trappor upp i byggnaden finns det lundensiska företaget Samres som specialiserat sig på callcenter utomlands.
De unga senegaleserna som jobbar här har alla blivit uttagna efter en sju månader lång svenskundervisning på plats. - Min lärare från Malmö. Det var jättesvårt att när hon pratade skånska, säger Marieme Soda Sall Dieme.
Hon gick utbildningen när företaget startade i Senegal, och blev anställd året därpå, 2013. I dag basar hon över den stora gruppen som har en medelålder på 28 år....
ELVY - SMÄCKER ELHYBRID I GÖTEBORGS HAMN
Precis som en damsko; rymlig inuti och nätt utanpå. Så kan man beskriva elhybridfärjan Elvy på linje 286 i Göteborg. Hon doftar nytt dessutom. Och svävar oavlåtligt över älvens blanka yta.
Det är lunchdags i ett grådisigt Göteborg. Passagerarna står hoptryckta vid Stenpiren för att på mindre än sex minuter föras från centrala Göteborg tvärsöver älven, till Lindholmen på Hisingen.
Här ligger flera gymnasieskolor och Chalmers högskola, plus ett stort antal företag. Nationaliteterna är många och flera samtal på engelska fyller den ljusa vänthallen med sittplatser i ljust trä vid fönsterraden.
När dörrarna sveper upp, sipprar en rå kyla in. Passagerare, cyklar, barnvagnar släpps av och nya passagerare kommer på. - Det är många stammisar som åker med den här linjen. säger Axel Öhström som är däcksman. ...
Artikeln är publicerad i:
Sjöbefälen jan 2020
ATLE LOCKAR BESÖKARE LANDET RUNT
Sjöfartskonvojen har lagt ut sin kurs. Resan går med isbrytaren Atle, från Lysekil i norr till Halmstad i söder. Syftet är att informera om olika sjöfartsyrken. Och att inspirera främst unga att söka till utbildningarna. Både gymnasium och högskola.Det är åtta år sedan var Per Barkman med och riggade en liknande turné. Satsningen som gjordes 2008 kallades för Sjöfartskaravanen. Det resulterade bland annat i ett stort ökat antal sökande till utbildningsplatserna till sjöfartsutbildningarna.
- Det här är en rekryteringskampanj. Vi behöver fler folk till våra utbildningsplatser nu när fler svenska fartyg flaggar in i Sverige. Vi kommer att få en kompetensbrist om vi inte håller nivåerna på våra sjöfartsutbildningar, konstaterar Per Barkman.
Chalmers i Göteborg har (102) 75 platser till utbildningen för sjökaptener och (50 sökande) 55 platser för sjöingenjörer. Enbart 75 procent av dessa fylls kommande terminsstart. I Kalmar är söktrycket betydligt lägre....
Artikeln är publicerad i:
Sjöbefälen sept 2019
ESTLANDSSVENSKAR SYR VEPOR FÖR FRAMTIDEN
Vi är starka, vi har rötter, vi är kunniga och vi har etablerat oss i Sverige. De estlandssvenskar som flydde från Estland till Sverige för 75 år sedan har sytt vepor om båtflyktingarnas liv. – Vi finns och vi är kulturbärare. Det handlar om vår självkänsla och identitet, säger Merike Wulff och stryker ömsint över broderiet. I den rörelsen poppar flera bilder upp för henne.
Som ett slags analogt Instagram: där en estlandssvensk kvinna, iklädd traditionell randig kjol och vinrött huckle, tar ett kliv för att sätta sin fot i det nya landet. Samtidigt hörs en hög mansröst som manar kvinnan.
Konturerna av figurerna är sydda med kaststygn, sedan kommer kedjestygnen ovanpå det för att bringa fram fiskbensmönstrat tyg i en kappa eller för att skapa skuggor i molnen eller hitta den rätta patinan i brädor som klär ett hus....
Artikeln är publicerad i:
Hemslöjd dec. 2019
TRASMATTORNAS DROTTNING - GULLVI HEED
Gullvi Heed har kallats trasmattornas drottning. Hon väver vårt kulturarv varvat med lustfylld fantasi. Och är en fena på att återvinna material - oavsett om det är bomull, lin, ylle, halm eller mässingstråd.Det är som om Gud tog ett djupt andetag, stillnade tiden och skapade Glafsereds gård, i Målsryd, utanför Borås. Äldsta stugan är från 1600-talet. På naturtomten står resliga askar envist på parad; blommor, småfåglar och därtill insekter.
Runtom detta; högrest skog, frodig skog och ännu mera skog. Här bor 76-åriga Gullvi Heed. Detta är hennes skattkista till inspiration. - Vi bestämde oss på stubben när vi hittade det här stället av en slump, för 33 år sedan.
Innan Gullvi Heed lägger handen på det smidda vredet, till sin lilla ateljé, som tidigare var lanthandel i trakten, brukar hon stanna upp en liten stund och lyssna på stillheten och fågelsången. ...
Artikeln är publicerad i:
Hemslöjd maj 2019
TILL HAVS - MED NYA JOBB
Anders Öhrn upplever att han är på rätt plats i livet. Han bor i Göteborg med sin sambo och arbetar som styrman på en tankbåt. Ett både roligt och utmanande jobb.
- Jag har kommit en bra bit på vägen och det är en bra tid i livet. Jag kommer definitivt att fortsätta att jobba på sjön, säger Anders Öhrn som är 28 år gammal. För ganska precis två och ett halvt år sedan avslutade han sina studier på sjöbefälslinjen.
Skolan ligger bara ett stenkast från den lägenhet där han bor med sin sambo. Och Donsötank, rederiet där han är anställd, ligger i södra skärgården - knappt en halvtimmes båtfärd från Lindholmspiren. Mellan 2011 och 2015 gick han på sin utbildning.
Skolan hade en praktikperiod redan under första terminen. Den gjorde Anders Öhrn på Donsötank – rederiet som senare anställde honom. – Det är ganska otroligt ändå. Det finns ju inte jättemånga sjöjobb direkt. Men det var faktiskt tre personer från min kl...
Artikeln är publicerad i:
Sjöbefäl sept. 2018
MEDBORGARJOURNALISTER I ZIMBABWE
Magamba är Zimbabwes svar på Grotesco. Med den stora skillnaden att det är medborgarjournalister som kommenterar politiken. De är unga och övertygade om att de är med och påverkar till ett öppnare samhälle – just nu.
Vi befinner oss på Moto Republik mitt i Harare. En mötesplats för unga som inte vill sitta stilla och vänta och se vad som händer till efter valet 2018. I trädgården sitter ungdomar runt grova träbord och filar på manus, mot en grafitgrå fondvägg i ett l
Det skall handla om före detta diktatorn Robert Mugabes fru, Grace. Hon som i en glipa, efter att han avsattes i november 2017, sneglade mot makten. I en före detta container sitter Munya Dodo och planerar schemat för sin lilla armé av utsända medborgarj
Han är spindeln i nätet för ett fyrtiotal ungdomar som bland annat bevakar politiker i parlamentet. Varje vecka tar de plats på pressläktaren och sänder direkt online. Allt för att utgöra ett vakande öga, skapa transparens och sätta press på valda politi...
ISBOLAGET - ETT HETT KYLRUM FYLLT AV MAT
För länge sedan fanns det flera magasin längs kusterna som fungerade som gigantiska kylskåp. På Donsö, i Göteborgs södra skärgård, har man tagit tillvara på det gamla Isbolaget. Idag fungerar byggnaden som restaurang och viktig mötesplats på ön.- På Donsö finns det många rederier och de är bra på att använda oss. De förlägger möten och konferenser här på Isbolaget. Sedan är det många personer från kontoren och andra öbor som kommer hit och äter lunch, säger Lise-Lotte Steen som driver Isbolaget
Hon kommer ihåg när hon var barn. Då var det liv och rörelse utanför Isbolaget. Verksamheten blev snabbt en naturlig kroppsdel på ön. Det hela initierades av en man vid namn Lennart Karlsson, en fastlandsbo, som så småningom flyttade till ön. Han sålde ma
De fiskare som tillhörde Donsö fick ha åbäket med att åka från Göteborgs södra skärgård, ända in till Göteborgs fiskehamn för att fylla sina lastrum med is, i beredskap för sin kommande fiskfångst. När det väl var gjort, åkte de ut mot skärgården igen och...
AHMAD SEDDIGH TROLLAR MED LÖVSÅGEN
Tre trappor ner i källaren. Där har Ahmad Seddigh sin egen krypta. Han skapar filigranliknande mönster i plywood, som vore de virkade i tunn spets. Varje pass ser han som en tävling med sig själv.
I trerummaren i Farsta, söder om Stockholm, finns det snart inte någon tom väggyta att hänga upp saker på. I lägenheten förvaras närmare femhundra alster; alla gjorda efter Ahmad Seddighs sinnrika mönster. Det är ornamenterade taklampor, ramar runt väggur
- Det tar lång tid att göra färdigt dem, även om jag jobbar med dem några timmar varje dag, säger Ahmad Seddigh. Alla mönster har han kalkerat av på fyra millimeter tjocka plywoodskivor. Därefter börjar ett mödosamt arbete.
Först med en liten drillborr för att få ett lagom stort hål. Sedan är det dags att med lövsågsbladets hjälp, att ömsom såga, ömsom fasa fram formen, i just den delen av mönstret. Den stora utmaningen är att göra varje verk i ett enda stycke. ...
Artikeln är publicerad i:
Hemslöjd Maj 2018
VARSEGOD OCH SITT - UPPTAGET
Lutande bänkar eller sittplatser som kräver att man köper en fika. Trenden sveper över hela riket. Vi talar om exkluderande design – ett effektivt stopp för ovälkomna gäster.Jag minns när Nordstan byggdes i början av sjuttiotalet. Då betraktades köpcentret som en mötesplats, ett slags folkligt palats i Göteborg. Det var nytt och spännande med affärer, restauranger, bowlinghall och bio.
Stora rundlar med blommor stod utställda på strategiska ställen; runtom dem träbänkar. Där slumrade vi ett par timmar när vi missat sista vagnen till Biskopsgården.
I dag hittar du näppeligen bänkar utan servering i Nordstan. Christer Andersson, som är en sporadisk besökare, har letat sig utanför dörrarna, snett under glastunneln, mot älvsidan till. Han har hittat en välanvänd papperskorg i sitthöjd att vila rumpan m...
Artikeln är publicerad i:
FAKTUM NOV 2017
KNARRHOLMEN - ETT TECKEN I TIDEN
Knarrholmen har blivit ett symboliskt tecken i tiden. Förvandlingen har gått från små enkla eternitstugor till sobert inredda hus i ädla material. Numera stavas arbetarnas gamla fritidsö - perestrojka.
Den kulturmärkta vänthallen, i retrostil, står med kepsens breda brätte riktad mot fastlandet. Så har det sett ut ända sedan den färdigställdes 1945. Sedan dess har mängder av fötter trampat den lagom långa stenpiren för att ta till höger över ängen.
Knarrholmen skänktes till Götaverkens arbetare som en donation av Axel Ax:son Johnson via ett gåvobrev den tredje augusti 1940. De 32,7 hektaren kom tillsammans med ett grundkapital på 50 000 riksdaler.
Några år därefter uppfördes de tio första stugorna som kunde hyras av arbetare och deras familjer på Götaverkens varv. I rask takt därefter byggdes utedass och båtbrygga. Och 23 hyrstugor till. I dag ägs Knarrholmen av BRA bygg som köpt ön för närmare 50 ...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten sept. 2017
ETT TU, TRE - BINGO
Bingo är inte längre synonymt med rökande tanter i papiljotter. Bingo är hippt, lekfullt och enkelt. Vi har tagit tempen på stans nya bingosalong, varit på bilbingo och hängt med Bingo-Berit.Berit ett – en enkel etta, Nova fyrtioett: fyra-etta, Olga sextioåtta: sexa – åtta, Gudrun Schyman: femtioåtta – femma - åtta. Vi befinner oss i en garageliknande restaurang i Vasastan. Varenda stol är upptagen och församlingen sitter lätt framåtlutad öv
Det enda som hörs är raspet från tuschpennor och med jämna mellanrum ett: ”stön!” eller ett ”åh!” För ett år sedan hade Bingo-Berit sitt första gig just här på HPKSM. Sedan dess har det blivit åtskilliga bingoaftnar, kvällar och luncher, runtom på staden
Bakom duon med artistnamnet Bingo-Berit står kulturproducenterna Emma Jonsson och Frida Lernstål. Den ena vevar bingo-trumman och plockar upp en boll. Den andra ropar ut bokstav och siffra i mikrofon – alltid med kvinnonamn. ...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten 10 JUNI 17
JAG VILL VÁ FRI - MUISK PÅ YOUTUBE
Projektet Fri med nyanlända ungdomar, har burit frukt. Tillsammans har de gjort en musikvideo med sommarens hitlåt: ”Jag vill vá fri”. Allt för att bidra till att ge ensamkommande barn uppehållstillstånd – Nu!
Tänk sommar, tänk solnedgång, tänk segelbåt. Bakhtyer Nasiri håller i rodret med stadig hand och har blicken fäst långt i fjärran. Bilden som symboliserar frihet, är slutscenen i musikvideon som är inspelad på Brännö i Göteborgs södra skärgård.
Kontrabasisten Eva Kruse och musikproducenten Peter Liljeqvist står bakom Projektet Fri. Det hela började för ett drygt år sedan när Peter Liljeqvist arbetade extra på ett hvb-hem för ensamkommande pojkar, på Styrsö.
- Då försökte jag först skriva en text tillsammans med killarna som bodde där, men det var så mycket annat som kom emellan, så det blev ingen färdig text den gången, berättar Peter Liljeqvist. Låtskrivande tog riktig fart först efter att hans fru Eva Kru...
Artikeln är publicerad i:
ETC 12 juni 17
BOGSERBÅTAR - GÖTEBORGS KRAFT
Gamla tiders lotsar var män med stort ansvar – en del öbor minns dem som en tapper räddningskår till sjöss. För lotsbönderna i södra skärgården var det ett jobb på blodigt allvar. Konkurrensen var hård och enbart den lots som kom fram först - fick betalt.Från lotsutkiken på Brännö i Göteborgs södra skärgård har man en panoramavy över skärgården; från Vinga fyr, mot norra skärgården - via hamninloppet och i en cirkel vidare bort mot Donsö och Vrångö.
Brännö lotsutkik är byggd på öns högsta punkt, 47 meter över havet. Här uppe finns en digital slinga där man kan lyssna till lotsarnas historia på flera olika språk. En lång och ranglig trätrappa leder upp till utsiktsplatsen som besöks av turister och öb
Lotsutkiken hyrs i dag ut av Brännö bys samfällighet och bokas för alltifrån dammiddagar till skrivarcirklar och bröllopsvigslar. Golvytan är liten och inredningen sparsmakad. ...
Artikeln är publicerad i:
Sjöbefälen MAJ 2017
ZOZANS DUBBLA ROLLER
Att få återförenas med sin familj har betytt allt för Zozan Hussein. Som ensamkommande barn tvingades hon mogna snabbt. För knappt två år sedan kom hennes familj hit. Snart flyttar de in i en lägenhet med eget kontrakt.Det sportlov i Göteborg. Zozans och hennes tre yngsta syskon är lediga från skolan. De sitter i pyjamas och tittar på barnprogram på TV. Storebror Rezan som är 20 år gör praktik på en sömnadsverkstad.
Fönsterbrädet pryds fortfarande av jultomtar i porslin. Köksfönstret står uppslaget på vid gavel. Barnens mamma, Ramzijah Abdullah, är i full gång med att fritera falafel i en kastrull med solrosolja.
- Det är livsviktigt för mig att vi återförenats. Det var min dröm så länge att vi skulle bo tillsammans i en lägenhet och inte vara skilda längre, som vi var när jag skickade Zozan till Sverige. ...
Artikeln är publicerad i:
Henry #2.17
DIMA FRÅN SHATILA I LIBANON
Som barn var Dima Abed Alrazik med i en svensk bok - om ett flyktingläger i Palestina. Nu söker hon uppehållstillstånd i Sverige och lär sig svenska på Folkuniversitetet.
Bröd:
Det är tisdag på Kafé Tellus, högst upp i Folkuniversitetets lokaleSom barn var Dima Abed Alrazik med i en svensk bok - om ett flyktingläger i Palestina. Nu söker hon uppehållstillstånd i Sverige och lär sig svenska på Folkuniversitetet. Det är tisdag på Kafé Tellus, högst upp i Folkuniversitetets lokaler i Göteborg. De
Det är ovanligt välbesökt, men Dima Abed Alrazik tycker att det är tyst och lugnt. Hon är född i flyktinglägret Shatila i Beirut, där folk är trångbodda och där en stor del av vardagslivet sker utomhus.
- Jag vet inte hur mycket folk det bor i Shatila i dag, men det är många fler än när jag växte upp. Det har kommit en massa folk från Syrien och andra länder de senaste åren. Snart har hon varit i ett år i Sverige och under den tiden har läst svenska för...
Artikeln är publicerad i:
Folkuniversitetets tidning #3 2016
KORTA VÄGEN - EN FULLTRÄFF
Folkuniversitetet Väst har ett unikt samarbete med Göteborgs universitet. Det är Satenik Atanesyan tacksam över. Tack vare Korta vägen – fick hon en skräddarsydd praktik. Snart är hon redo att söka sitt första jobb i Sverige.
Vi står utanför Alfons Åbergs hus, vid Trädgårdsföreningens ingång i Göteborg. Hit går Satenik Atanesyan regelbundet med sin 3-årige son Samuel. Hon åker från förorten in till centrum och letar upp mötesplatser med svenska småbarnsföräldrar.
- Jag kan aldrig bli svensk helt och hållet. Men han kan det, eftersom han är född här. Bästa sättet att komma in i samhället är att lära sig språket. Jag pratade ganska bra förut, men tack vare min praktikplats på naturvetenskapliga fakulteten vid Götebo
– Det som svenskar anser vara självklart, att fixa fika eller att det finns en lista på jobbet vem som ska ta med sig en kaka till jobbet – har betytt jättemycket för mig att förstå, menar hon. ...
Artikeln är publicerad i:
Folkuniversitetets tidning #3 2016
SJUNGER SIG IN I SAMHÄLLET
Reham Abdulsalam har i princip sjungit sig in i det svenska samhället. Mycket tack vare den internationella kören på GöteborgsOperan. Hennes nya nätverk har lett till både boende och arbete.
Det är onsdagskväll och orkestersalen är fylld till bredden av körsångare från olika delar av världen. Reham Abdulsalam känner många av dem och några har blivit riktigt goda vänner. En av dem är Eva Gustafson som det sa klick med från början.
Eva anser att Reham är en modig person som talade om flykten och båtfärden över Medelhavet första gången de sågs. Reham berättar att Eva tagit henne till Floda och var blåsipporna växer. - Jag älskar naturen där. Så fort jag kan tar jag cykeln och åker n
Reham Abdulsalam är en driftig kvinna på 30 år med blicken riktad rakt fram. I Syrien arbetade hon som ingenjör vid Göteborgs stads förvaltning för kretslopp och vatten. Innan hon flydde hann hon upptäcka sitt musikintresse och började så smått spela pian...
Artikeln är publicerad i:
Henry 3#16
CROWDFUNDING GÖR DRÖMMEN SANN
Vill du förverkliga en gammal dröm men fått nej från banken? Då kan du ha hjälp av crowdfunding. Det är en ny form av gräsrotsfinansiering. Där privatpersoner bidrar med pengar till olika projekt via nätet.
Det är bara en trottoar mellan veganrestaurangen Blackbird och spårvagnarna som rasslar förbi Stigbergsbacken i Göteborg. Lokalen är inredd som ett punkigt vardagsrum, med omaka stolar och kantstötta bord. På väggarna hänger svartvita foton tagna av Chris
Hon bar på en tio år gammal dröm om att öppna en veganrestaurang med bar och skön musik. Det hela blev verklighet med hjälp av en insamlingssida på nätet. – Det känns fantastiskt att det här gick att genomföra. Ibland tror jag knappt att det är sant.
Vi öppnade den 13 december, förra året, och i dag har vi en välbesökt restaurang och en trogen publik. Vi har fyllt en lucka i Göteborg, men alla som kommer hit är inte veganer. Det är kul att vi lockar folk utanför vår sfär, säger Christina Blom som har ...
Artikeln är publicerad i:
Ica-Kuriren maj 2016
TATUERA MERA - ELLER INTE?
Mammor gör det, mormödrar gör det och de egna barnen gör det – tatuerar sig på vitt skilda ställen. Det blir som en karta över samlade kroppsminnen under olika perioder i livet. Många låter dem sitta kvar, men vad händer om man ångrar sig?
Solljuset strömmar in genom de stora skyltfönstren i tatueringslokalen. Turister strosar genom den lilla parken till Kronhusbodarna. Runtomkring henne surrar tatueringsnålarna. Raggemusik studsar mjukt mellan lågmälda samtal.
Då och då plingar det till i dörren av kunder som kommer in och beställer tid för laserbehandling eller tatuering. Det är högsäsong i Tatueringssverige. Så fort solglasögon åker på och kroppar blottas, poppar det upp tankar på att pryda sig, att göra om.
Eller att ta bort gamla tatueringar, som man inte riktigt står för längre. Det är där Alexandra Larsson kommer in. Hon sitter vägg i vägg med en tatuerare, men arbetar själv med laserteknik sedan sex år tillbaka....
Artikeln är publicerad i:
Två dagar - GP 7 maj 2016
FRÅN APATISK TILL PÅNYTTFÖDD IGEN
Hovhanes Zaxaryan i Skövde är en av många traumatiserade flyktingar som fått hjälp av Röda Korset. I tre år låg han som ett paket i sängen och var helt apatisk. I dag är han en energisk och hoppfull man på 19 år.– I dag mår jag jättebra. Jag kommer inte alls ihåg den tiden som jag var i sängen. När jag vaknade visste jag inte att vi flyttat, att vi fått uppehållstillstånd eller att min syster var gravid. Ibland får jag ont i hjärtat när jag tänker på vad som hänt
En dag skall jag berätta det här för mina egna barn. Jag vill att de skall veta hur jag mådde. Hur svårt vi hade det. Men fram till dess är det min hemlighet. Jag har inte sagt det till mina kompisar, säger Hovhanes som hellre vill fokusera på studierna
Vad som exakt orsakade Hovhanes insjuknande är oklart. Familjen som kommer från Armenien levde som kringflackande flyktingar. De var hemlösa, utan pengar och hade levt under politiskt förtryck under lång tid. Hovhanes minnesbilder av demonstrationer, våld...
Artikeln är publicerad i:
Henry 2016#1 jan 2016
DHANO GÖR SKILLNAD I BERGSJÖN
Dhano Singhams fokus ligger på sociala frågor för barn och unga. Oavsett om de är papperslösa, asylsökande eller har fått uppehållstillstånd. Som församlingspedagog i Bergsjöns kyrka är han något av en storebror med sunda värderingar.- Så fort kyrkan är öppen kommer barnen hit. De är oftast trångbodda och de barn jag kommer i kontakt med har inte så många andra vuxna omkring sig. Vi i kyrkan blir som ställföreträdande föräldrar, säger Dhano Singham.
Bergsjöns kyrka i Göteborg är känd för att hjälpa flyktingar, både legala och gömda. Om några timmar serveras säsongens första gratislunch. Därefter öppnar loppisen med priser från en krona och uppåt. Men först skall minibussen som hämtat gårdagens bröd,
– Den stora skillnaden nu är att folk vill skänka saker. I söndags kom en stor lastbil med barnvagnar, cyklar och hygienartiklar, berättar Danho Singham som oftast inte har koll på var i asylprocessen barnen befinner sig. ...
Artikeln är publicerad i:
VISION nov 2015
BÄTTRE TOLKNING EFTER UTBILDNING
Tolkens roll är att möjliggöra kommunikation mellan två människor som inte talar samma språk. Det låter enkelt, men det är en konst. Särskilt i känsliga situationer. Därför har utbildningen ”Tolkbart” skapats.
Bröd:
– Det svåraste i vårt jobb är attDet svåraste i vårt jobb är att vi ska vara maskiner, men vi är inga maskiner. Vi får inte lägga oss i och tycka, trots att vi hör saker som berör oss varje dag. Därför är det viktigt att ha kunskap i olika frågor som till exempel om sex, säger Jasmine Sk
Hon visste inte så mycket om sexuellt överförbara sjukdomar innan hon gick SRHR-utbildningen ”Tolkbart”. Där har hon fått lära sig en hel del om kvinnans och mannens anatomi, liksom benämningar på arabiska för saker som exempelvis njutning, klitoris och t
- Jag har fått med mig flera användbara verktyg på vägen, säger hon. Ett exempel på det är när hon tolkade för ett gift par på Närhälsan.En barnmorska försökte förmedla handlingar som skulle förbättra parets sexliv, förklarar Jasmine Sköld. ...
Artikeln är publicerad i:
Vision Nr 6/2015
TATUERING - ETT MINNE FÖR LIVET?
Är du en av alla dem som gjort en spontan tatuering och sedan ångrat dig? Var lugn – det finns hjälp. Men det kostar pengar och tålamod. Vi har träffat två kvinnor som valt att ta bort sina tatueringar med hjälp av laser.
Mammor gör det, mormödrar gör det och de egna barnen gör det – tatuerar sig på vitt skilda ställen på kroppen. Det blir som samlade kroppsminnen, från olika perioder i livet. I bästa fall trivs man och låter tatueringen sitta kvar.
Mia Fredin minns tydligt första gången hon tatuerade sig. Det var i Stockholm, hon var 16 år och hade spanat in en supermodell som tatuerat in en drake ovanför örat. Sagt och gjort: Hon rakade av sig håret och, stegade iväg till första bästa tatuerare.
Nästa gång bodde hon i London och fick en tatuering i 20-årspresent av sina vänner. Det blev en stor sol på vänster arm. – Första gången var en slags revolt; att vara tvärtemot. Men jag måste varit väldigt fantasilös för båda gångerna blev det en sol. ...
Artikeln är publicerad i:
ALLAS 41/2015
PÅ BESÖK I BUKAREST GETTO
Daniela Andreoli är en tuff tjej som åkt runt i fattiga länder. Hon har arbetat med socialt utsatta människor i flera år. Men stipendieresan till Rumänien ruckade marken under hennes fötter. Hennes fördomar fick sig en törn efter besök i getto och härbärgDet är måndag morgon. Verksamheten på Gatljuset, vid Götaälvbrons fäste på Hisingssidan, har bara varit öppen i någon timma. Vid entrén sitter två medelålders män och smuttar på gratiskaffe och äter enkronasmackor.
Daniela Andreolis arbetsrum ligger lite längre ned i baracken. Det har varit en väldigt bra helg för henne. Hon är full av energi och kraft efter en två dagar lång och dansande salsakongress i Göteborg. Utanför fönstret visar sig en grådaskig morgon.
Samma färgskalor som när hon tittade ut från ett härbärge i Bukarest i början av mars. Men det stället var betydligt ruffigare än det boende för tio hemlösa per natt, som hon själv är enhetschef för. Daniela Andreoli har varit på besök i Rumänien en gång ...
Artikeln är publicerad i:
Gatljus 2#2015
SKYDDSVÄRNET LETAR NYA DOMÄNER
Mats Hedenskog, ny direktor på Skyddsvärnet i Göteborg – har återvänt till brottsplatsen. För 15 år sedan arbetade han som kurator i huset. Nu har han huvudet fullt av visioner och hopp om att locka hit en ny målgrupp och skapa en modern mötesplats.Det gamla tegelröda huset som Skyddsvärnet i Göteborg disponerar sträcker sig från Hagaparken, runt kvarteret mot Vasastan. 1700 kvadratmeter yta i tre våningar, plus en källare med egen ingång från Haga kyrkogata. I dag bor här personer som gör sista del
– Hittills har Skyddsvärnet haft en begränsad målgrupp, men det finns ett jättestort behov av boende för ensamkommande barn i Göteborg, säger Mats Hedenskog och visar ett tomt våningsplan som i vanliga fall fungerar som utslussningslägenheter.
Han knackar i en gipsvägg och visar hur stort allrummet kan bli om man bygger om. I planen finns en egen ingång för de ensamkommande barnen, eftersom de kan kunna komma och gå på ett annat sätt än Skyddsvärnets ordinarie hyresgäster. Tanken är att grupper...
Artikeln är publicerad i:
Omkrim 2#2015 April 2015
ASYLSÖKANDE I DRAMA PÅ OPERAN
Röda Korsets har inlett ett samarbete med GöteborgsOperan. Det hela är ett resultat av Welcome2Sweden. I projektet finns även svenskundervisning, samhällsinformation och studiebesök. Syftet stavas integration.– Det var Migrationsverket som ställde frågan till Röda korset om vi kunde arbeta tillsammans med asylsökande. I vissa lokala kretsar pågår detta redan. Här har vi byggt upp ett långsiktigt projekt för asylsökande. Vi vill involvera människor som väntar p
Det finns både kompetens och vilja, bland många asylsökande, att göra någonting under den årslånga väntan på uppehållstillstånd. Det blev tydligt i det här projektet när en frivilligarbetare lämnade in en plan på aktiviteter och en asylsökande ville bidra
– Det hela går ut på integration och jobba mot fördomar. Till viss del kan man säga att det även syftar till att förebygga ohälsa. Vi speglar samhället och ser att målgruppen asylsökande som en resurs, poängterar Malin Breitner. ...
Artikeln är publicerad i:
Henry April 2015
PÅ BUSSTUR BLAND OLIKA RELIGIONER
Tempelturerna har blivit ett populärt initiativ. Det är Göteborgs interreligiösa center som står för bussturerna till stadens olika bönerum. Vi följde med till kyrka, moské och tempel på en och samma kväll.Vi väntar på en försenad passagerare som strax skall komma till mötesplatsen vid Stora teatern i Göteborg. Utanför bussfönstret kör spårvagnarna förbi i eftermiddagstrafiken och julklappsköpare hastar vidare.
Så är vi då äntligen på väg. Vårt första stopp är den serbisk-ortodoxa kyrkan i Kortedala, därefter skall vi åka en kort sträcka till Bosnjakiska islamiska församlingen och sist till sikhtemplet i Hammarkullen.
Några ungdomar från KFUM har satt sig längst bak i bussen och säger att de ser framemot sin första ”religionsturné”. De hinner inte längre i samtalet förrän kvällens guide Dinah Borenstein tar mikrofonen. Fröet till det interreligiösa centrat i Göteborg, ...
Artikeln är publicerad i:
SvD Dec. 2014
Kyrkans tidning/ETC Jan 2015
Katolskt Magasin mars 2015
KREATIVITET PÅ ANSTALTEN I BORÅS
På anstalten Borås har återvunna jeans blivit till en läcker lampa. Samarbetet mellan designers och intagna bidrar till katastrofhjälp och ett bättre miljötänk. Tanken är att det skall ge intagna både textil mersmak och kreativitetslusta.Designerduon Maria Zeilon och Lill O. Sjöberg har precis avslutat sin andra textilföreläsning på anstalten. Under ett års tid har de med jämna mellanrum åkt till Borås för att ta fram och låta tillverka jeanslampan som kommer att finnas till försäljning.
De flesta känner en stark koppling till jeanstyget. Det är lätt att relatera till det. Vi är ute efter att ge kreativa verktyg och se vad som händer i syverkstaden, säger Maria Zeilon och tillägger att i samarbetsavtalet med Boråsanstalten. Fle
Till nästa tillfälle uppmanas de att skapa något eget; våga testa materialet genom att sy ihop jeansbitar eller fläta tygremsor. Allt för att se vad som händer när man provar fritt. Det var ungefär så Maria Zeilon och Lill O. Sjöberg gick tillväga när de...
Artikeln är publicerad i:
Omkrim dec 2014
TSUNAMIN TOGS SYSKONEN JERNS MAMMA
Nicke, Millan och Ullis – tre syskon som miste sin mamma i Thailand för tio år sedan. Sedan dess delar de in livet i före och efter tsunamin. Den har blivit en del av deras identitet. De har haft stor hjälp av Röda korsets samtalsgrupper. Döda människor fastkilade i rotsystem, palmer och möbler som flyter omkring i smutsbrunt vatten, en hotellvägg som rasat – därinne en man i något som en gång var en fungerande toalett. De fragmentariska bilderna är sammanfogade minnen från Khao Lak anna
Syskonen Niclas, Camilla och Ulrika Jern befann sig tillsammans med sin mamma Ingrid i Thailand. Ett halvår innan hade deras pappa hastigt gått bort i cancer och de bestämde sig för att komma bort och fira jul och nyår i Thailand – ihop. Men de kom aldri
Deras mamma försvann i den stora flodvågen. Det började som en alldeles vanlig morgon, eller kanske inte. De andra dagarna hade de gått ned till stranden tidigt. Just den här dagen hade Niclas tagit sig en sovmorgon och de andra beslöt sig för att ta de...
Artikeln är publicerad i:
Henry 4#2014
AVLAGDA JEANS BLIR FRÄCKA LAMPOR
Röda Korsets klädpolicy håller på att vävas in i samtiden. Skänkta kläder förvandlas till heminredningsprodukter av flyhänta designers. Tanken är att överskottet skall investeras i katastrofhjälp.Det började med ett återvinningsprojekt som startades i 2012 i Västra Götaland och som Röda Korset hakade på. Det var en resa som gav många lärdomar och nu väntar flera designade produkter på att möta marknaden. Jennie Sundins trasmatteinspirerade mixed t
- Jeans är en produkt som nästan alla på hela jordklotet känner till. Det binder samman åldrar, genus, klass och etnicitet. Vilken annan produkt är det så med? funderar Lill O. Sjöberg som tillsammans med designer Maria Zeilon tagit fram en lampa gjord av
Själva lampskärmen är tillverkad av innersömmarna på jeansen, just för att det var de som var mest intakta när plaggen klippts isär. När innersömmarna längs benen klippts ur, flätades de samman efter olika blå färgschatteringar och nitades därefter fast r...
Artikeln är publicerad i:
Henry sept 2014
ATT MÖTAS ÄR ATT BLI HEL FÖR EN TID
16-åriga Zozan Hussein är ett av många ensamkommande barn från Syrien. På kort tid har hon fått permanent uppehållstillstånd och lärt sig svenska. Henry följde henne till Aten när hon skulle återse sin familj för första gången på ett år.Solen har ännu inte gått upp i Aten och det är redan 28 grader varmt. Det senaste dygnet har varit både upp och ner för Zozan; hon har pladdrat på om sin längtan om att äntligen få träffa sin mamma, sina bröder och framförallt sin lillasyster Robin som är
Hon har ömsom varit rusig av lycka, och ömsom legat sömnlös och gråtit över att de skall skiljas igen om två veckor. När hon närmar sig mammas gata är hon en förväntansfull stor tjej med presenter i handen som lösgodis till syskonen och en liten parfymfla
När hon ser att ljuset är tänt i tvårummaren på första våningen, blir hon en liten flicka och börjar springa med sin stora svarta resväska och skriker: Mama, mama, mama! De håller om varandra hårt och länge och pratar gråtandes i mun på varandra....
Artikeln är publicerad i:
Henry sept 2014
Allas okt 2014
ATEN - ÄNDSTATION FÖR FLYKTINGAR
Grekland är i dag samlingsplats för tiotusentals migranter. Många har kommit över den turkiska gränsen. Aten är ett stopp på vägen - i hopp om en bättre tillvaro. Men ett växande antal flyktingar har blivit fast i staden. Unga män och familjer sover på gaLångt från turiststråket och Atens centrum ligger ett uppvuxet område dit flyktingar olagligt flyttat in i utdömda lägenheter. Här bor fattiga greker, sida vid sida med papperslösa från främst Afghanistan och Syrien.
Ramzijah från Syrien är en av dem. Familjen är kurder och bodde på landsbygden och lämnade landet före kriget började. Efter flera dagars vandring gick de en natt över den turkiska gränsen. Maken stannade i Turkiet för att söka arbete och kunna sända peng
Efter det har de inte hörts av och Ramzijah betraktar sig som ensamstående mamma i dag. – Det är svårt att leva här utan man. Jag är rädd och orolig när jag går ut för att samla ihop mat som slängts. Jag känner mig blyg och förstår inte vad folk säger. I...
Artikeln är publicerad i:
ETC riks augusti 14
HAVSBRUS SOM LINDRAR HYPERAKUCIS
”Hemma har jag nästan alltid ett ljud med oceanbrus på. Det symboliserar frid på samma sätt som om man haft en tuff segling och äntligen kommit i hamn och förtöjt ordentligt.
När jag skall somna har jag alltid någon form av musikslinga som jag skräddarsDet har jag på min MP3-spelare och den avslutas alltid med havsbrus." Om jag lyssnar på musik hemma så sitter jag med volymkontrollen i handen. Jag klarar ljud till en viss nivå, sedan blir det en ren smärtupplevelse. Det kan kännas som en rejäl örfil.
Jag är inte rädd för ljud men jag spänner mig omedvetet. Egentligen är jag en ljudfreak. Det är en viktig grej att leta rätt på ställen där man kan njuta av ljud, som en vårbäck till exempel. Jag har svårt att gå på konserthuset i dag.
Jag klarar inte av dynamiken. Sist jag var där satt jag längst ut på raden ifall jag inte skulle klara av det. Jag åker aldrig spårvagn utan öronproppar och spelar någon skrälligt dragspel på trottoaren så går jag över på andra sidan."...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten april 2014
Fotnot): Namn: Roland Vejbin Ålder: 75 år Gör: Pensionär Strategi: Personligt gjutna öronsnäckor, öronproppar med musik eller annat “bra” ljud.
VÄLKOMNA TILL DANSSALONGEN
Lena Israel är bra på att göra vardag till fest. Under flera år har hon skapat ett poetiskt rum i sin lägenhet. Hennes salong har stått för lek och fägring med tonvikt på dans, film och romsk kultur.
Med händerna på höfterna välkomnar Lena Israel sina fem gäster för aftonen och utbringar en skål för den romske mannen. Hon står i hallen, mattorna i vardagsrummet är undanrullade – snart kan dansen börja.
Varje afton innehåller ett särskilt program, med att hylla antingen den romska kvinnan, mannen eller kärleken. Det hela börjar rytmisk intågsmusik och efter det dansar alla som de vill, en och en, eller inne i ringen till taktfast handklapp. Däremellan a
Salongsstämningen för ofta med sig att besökarna reciterar dikter eller sjunger. Just i dag är det fredag, annars är det måndagskvällar som Lena Israel brukar göra till en dag med lust och glädje. Ibland har det varit fyra personer som kommit, ibland ...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten mars 2014
DRÖMMARNAS HUS I MOLDAVIEN - GÖR SKILLNAD
Nätverket i Göteborg började med lunchträffar för två år sedan. I dag har de förverkligat ett Drömmarnas hus i Moldavien. Ett ställe där unga flickor får stöd och utbildning. Istället för att åka till Europa och riskera att hamna i trafficking.Utifrån sett är Drömmarnas hus som vilken tiorumsvilla som helst i området. Den ligger hyfsat centralt i Chisinau i fattiga Moldavien. Men därinne bor det ingen vanlig familj, utan tonårsflickor som är handplockade av socialarbetare. Tanken är att de skal
De flesta av flickorna har svårt att fatta att det bara bott en enda familj i huset innan. Själva kommer de från helt andra och mer påvra förhållanden. – Tjejerna har mammor som jobbar utomlands. Få av dem har någon kontakt alls med sina mödrar.
De har oftast vuxit upp hos sina mor- och farföräldrar och det är inte ovanligt att papporna har alkoholproblem. Att inte leva i en nära relation med sina föräldrar gör att unga flickor är så enormt utsatta. De kanske nappar på erbjudanden om att ta ett j...
Artikeln är publicerad i:
Allas febr. 2014
UTEBLIVNA BARN LETAS UPP AV TANDLÄKARE
I Västra Götaland kartläggs barn och ungdomar som inte kommer till tandvården. Projektet EAB är ett detektivarbete som gett gott resultat, eftersom majoriteten av barnen hittades.Nästa år kommer Folktandvårdens tandvårdskliniker i hela regionen att arbeta efter en och samma mall. Bröd: – Det innebär att vi kommer att ha samma rutiner och lättare kunna hitta och följa upp barn som uteblir från tandläkarbesöken.
Det är viktigt just för att vi kan upptäcka barn som far illa på det här sättet, säger Eva-Karin Bergström, som är koordinator på Västra Götalandsregionens Hälsoodontologiska enhet.
I projektet ingick 24 utvalda klinker i Västra Götalandsregionen som sände remisser till EAB-gruppen, när ett barn uteblivit från undersökning. Vid årsskiftet uppdateras rutinerna så att Folktandvårdens samtliga 116 tandvårdskliniker. ...
Artikeln är publicerad i:
Tandläkartidningen Febr. 2014
PRAKTIKANTER PÅ SPRÅNG MED HJÄLP AV TEKNIK
Nyligen tog de studenten på naturvetenskapliga programmet. Nu praktiserar de mot betalning på Landvetter flygplats. Allt för att få en bättre bild av vad ingenjörsyrket innebär.Utrikeshallen på Landvetter flygplats andas förväntningar. Familjer med stora resväskor baxar sig in genom svängdörrarna medan andra väntar på att nära och kära skall anlända. Men det är inte här som Lisa Månsson, Simon Larsson och Christoffer Mathiesen g
De befinner sig i halvlek av sin praktikperiod och har svårt att hitta några nackdelar. Inte ens frågor om lång resväg och få sovmorgnar får dem att nappa på kroken. Praktiktiden på Landvetter flygplats har varit över all förväntan.
- Jag får ta mycket ansvar och att de litar på mig som praktikant. Det får mig att känna att jag avlastar dem och gör nytta. Jag arbetar ungefär som en projektledarassistent, säger Lisa Månsson. ...
Artikeln är publicerad i:
Platsjournalen nov. 2013
TANDLÄKARSKRÄCK - FÖR LITEN SOM STOR
Ingress:
”Plågis”, ”gaddis”, ”tandis” – det finns många sätt att benämna ordet tandläkare. Oavsett vilket man väljer blir en del helt kallsvettiga vid tanken på att laga ett hål. Men det finns knep att ta till och hjälp att få. Det finns faktiskt de som ser tandläkarbesöket, som lika med en stunds avkoppling, medan andra ser det som ett nödvändigt ont. Och det finns de som är så rädda att de inte går till tandläkaren alls, och som till sist får sövas med narkos inför en tandläka
Eller få bukt med sin rädsla med hjälp av hypnos. På senare år har ett växande antal människor som provat på kognitiv beteendeterapi (KBT) anpassad till tandvårdsrädda, för att klara av att få sina tänder lagade. Allt enligt en metod som arbetats fram sed
I dag bedrivs forskning på Folktandvårdens specialklinik för sjukhustandvård och oral medicin i Göteborg. Där har gjorts studier på tandvårdsrädda och deras livskvalitet, som har följts upp efter två år. Kliniken har även sammanställt internationell forsk...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten Nov. 2013
BORTA BRA MEN HEMMA BÄST?
Sol, kanske bad, och ett par års time out – en dröm som delas av många. Allt fler företag har anställda utomlands.
Men det kan bli svårt att återvända hem. Det finns till och med ”program” för expats.
För ett drygt år sedan stod familjen Byberg från Kungälvstrakten inför sitt livs viktigaste beslut; om de skulle stanna i Qatar i ytterligare tre år. Det innebär att deras barn hinner bli 10, 14 och 16 år och att de sammantaget bott i Doha i sju år av sin
- Det var stora känslor som var i svallning inför det beslutet. Det innebär ju att våra barn är mer hemma i Qatar med mullor och sand än med kråkor och klippor. De riskerar att hamna utanför det svenska samhället. Efter tre år kan de komma in i svenska sk
Då var barnen 3, 7 och 9 år. Först var det skönt med en time out, men redan efter åtta månader hade hon tröttnat på hemmafrutillvaron och fixat jobb som ekonomiansvarig på ett danskt företag. - Det var underbart först, men efter ett tag kändes det som at...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten Aug.2013
MAMMOGRAFI PÅ LÖPANDE BAND
Mammografiundersökningar skapar känslor – allt ifrån rädsla som övergår i tacksamhet till känslor om ett kränkande bemötande.
Frågan är om man kan göra något för att förbättra situationen?
För att förstå kvinnors upprörda röster, kanske man själv måste ha gjort en mammografiundersökning eller åtminstone fått sin penis hopklämd mellan två kalla röntgenplattor och dessförinnan stått med rumpan bar i ett bås i minst fem minuter.
I värsta fall möts man av ett kalt väntrum, ett ordkargt bemötande, där flera personer är inbokade på samma tid – allt för att det skall gå undan. Och i andra ändan: Tack store någon, om man via röntgen upptäcker den lilla ärta som kan växa sig till en br
I dag kallas kvinnor mellan 40 och 74 år i Västra Götalandsregionen, till hälsoundersökning med mammografi, med ett intervall på 21 månader. Tätare än så skall man helst inte röntga brösten, på grund av strålningsrisken....
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten maj 2013
Fotnot): Personen på bilden från boken "Bara bröst".
BARCA - EUROPAS BÄSTA SKATEPARADIS
Vad gör man när elvaåringen fastnat i skejtboard-träsket och man själv vill få lite kultur i kroppen? Åker till Barcelona – skejtarnas Mekka och klämmer in arkitektur med jämna mellanrum. Precis som turtagningen i en vanlig skejt-pool.Tänk dig ett tolvhundra meter långt betonggolv, ett brännbollskast från Ramblan. Så fort skymningen kommer mullrar marken vid strandpromenaden i Barcelona – skejtboard-åkare från hela staden och halva Europa möts med dundrande musik i lurarna och en överr
Det är en muskelkontrolluppvisning på hög nivå. Varje åkare har säkerligen tränat sina moves, gånger tusen, gånger hundra och lite till – om och om igen. Det är vad det handlar om; att fokusera in i varje rörelse, försöka sätta manövern i farten, visa upp
En slags passion som kan stavas frihet. Det hela började med en dvd som elvaåringen fick i en skejt-affär, på sin födelsedag, när han skulle köpa ännu en bräkig amerikansk långtradarkeps till sin skejt-outfit. Han är street-skejtare och har åkt i snart t...
TANDVÅRD FÖR ENSAMKOMMANDE BARN
Alltfler ensamkommande barn söker sig till Sverige. Många av dem har inte någon vana av att gå regelbundet till tandläkaren. Och ett stort antal av dem behöver tolk. Det kan göra tandläkarbesöket till en utmaning – både för tandläkaren och för barnet.Hjällbo i nordöstra Göteborg är en invandrartät förort med både gömda flyktingar, flyktingar som söker asyl, plus ensamkommande barn som oftast bor i familjehem i området. Många av barnen kommer från ett krigshärjat Somalia.
Mahrok Mahdaviani på Folktandvården i Hjällbo centrum van vid att möta dem. Hon är en nischad tandläkare inom pedodonti och har varit med om många olika tolksituationer. Ibland sker tolkningen via telefon, då sätts datorns högtalare på och frågor och svar
Helst föredrar hon att ha en tolk på plats för att kunna ta del av ansiktsuttryck och kroppsspråk. Ett besök med tolk alltid längre tid. – En minut blir kanske två med tolk, men det går oftast bra och vi brukar hinna med att göra en undersökning på omk...
Artikeln är publicerad i:
Tandläkartidningen Dec 2012
CREA DIEM - EN MÖTESPLATS I MARKS KOMMUN
Ta vara på dagen. Skapa stunder av hopp och glädje - tillsammans. Det är andemeningen bakom stödföreningen Crea Diem i Marks kommun. Och en mötesplats som förändrat Ewa Quicklunds liv.
- Föreningen har berikat mig oerhört. Jag har återfått mitt egenvärde. Nu spränger jag gränser och kommer aldrig att sluta med det. Jag har sänkt kraven på mig själv och börjat leva här och nu, tack vare stödföreningen, säger Ewa Quicklund som inte gärna
I dag skall medlemmarna prova på att jobba med stengodslera. De befinner sig i en gammal k-märkt handelsbod som fungerar som ett kulturhus, i Hyssna, mellan Göteborg och Borås. Utanför fönstren syns kilometervida åkrar och ängar. Ett tjugotal människor är
På bordet ligger knytnävsstora lerhögar, Ewa Quicklunds två små pojkar ritar tiohövdade monster på ett papper, bredvid står några vuxna och fikar hemmalagad bärpaj. Det är trångt och trivsamt. - Det tog lång tid innan jag kunde ta ordet tumör i min mun. ...
Artikeln är publicerad i:
RÄDDA LIVET NOV 2012
ENSAMKOMMANDE BARN LYCKAS VÄL I SVERIGE
Tänk dig att vara hundratals mil hemifrån - utan föräldrar. Du kan inte det främmande landets språk eller seder. Ett liv i limbo – ändå klarar de flesta ensamkommande barn det nya livet i Sverige förvånansvärt bra.
Vi kan kalla henne Nuura. Hon är 16 år och kommer från Somalia. Hennes historia om hur hon kom till Sverige för ett år sedan, stämmer med många andra somaliska flickor som kommit hit: En dag står de på centralstationen, en person kommer och möter upp för
Landsmannen hjälper barnet till närmaste polisstation. I Nuuras fall mötte en okänd somalier upp, precis som avtalat, och förde henne till flyktingmottagningen i Kållered, utanför Göteborg. Det var en kall höstvinterdag. Hon var fortfarande omtumlad av d
– Jag visste ingenting om Sverige när jag kom hit. Bara att det var ett kallt land och ett rikt land som tog emot flyktingar, säger Nuura som lärt sig att förstå och skriva svenska på den korta tid hon varit här....
Artikeln är publicerad i:
ICA-KURIREN okt. 2012
LIVSPUSSLET ÄR EN KONST
Livspussel är inget man köper till extrapris i leksaksaffären. Det kräver både logistiskt tålamod och en långsiktig plan. Men att jobba skift kan vara en god väg till jämställdhet och mer egentid.Antalet skiftarbetare eller folk som jobbar oregelbundna tider, har ökat under senare år. Trenden i 24-timmarssamhället går mot helg- och kvällsöppna affärer och om vi, till exempel, vill kunna ringa banken sent på kvällen, måste det finnas någon där på a
Men när det skall ner till en vardaglig nivå om vem som hämtar barnen och vem som handlar hem mjölk, så hamnar vi lätt i logistikdiket. En del tidskullerbyttor bygger på hjälp från far- och morföräldrar. Andra löser det genom att gå ned i arbetstid.
Familjen Amnefjord i Ljungskile har gjort både och; gått ned till 75 procent och fått stadigt stöd från både farmor Gunvor, 77 år och mormor Mona, 67 år. Ulrika, 42 år, och Ulf Amnefjord, 45 år, arbetar som kabinpersonal och flyger över hela världen. Inn...
Artikeln är publicerad i:
ICA-KURIREN sept.2012
NYA VÄNNER EFTER 50
Hur gör man när man passerat femtio och skall skaffa sig nya kompisar? Iris-Marie Jones vet. Hon har fått en hel del nya vänner efter sin flytt från stad till ö.
Det är sensommar, Iris-Marie Jones går förbi ett par damer som precis skall ge sig ut på sin söndagsrodd och säger: ”Vad det här ser kul ut. Får man vara med?” Som liten var hon mullig, glad och jämt ute med kompisar. I dag är hon lång och slank, men gör
- Välkommen, svarade de. Sedan dess är jag med och har rott varje vecka. Man kan säga att min livskvalitet har höjts sedan jag flyttade till skärgården, säger Iris-Marie Jones. I nästan femtio år bodde hon i sitt föräldrahem, ett tvåfamiljshus i östra Gö
Hon trivdes bra, men huset kändes för stort när både pojkarna flyttat hemifrån. Själv var hon sugen på en förändring i livets medelålder. Det började med att hon och hennes särbo Leif, (eller kärbo som hon kallar honom) hyrde övervåningen på ett hus på B...
Artikeln är publicerad i:
Ica-Kuriren Maj 2012
TVILLINGAR LIKA SOM BÄR
Tänk dig en exakt kopia av dig själv som du en dag skall bryta loss ifrån. Så är det att vara enäggstvillingar för Cita Lundin och Annika Jerkfelt. I deras tajta gemenskap ingår både trygghet och tro.Genom åren har de lånat varandras körkort och täckt upp för varandra i vått och torrt. De har blivit kära i samma killar och ibland har det blivit rörigt. Men de har aldrig känt någon tvekan över var de har varandra. Det är de två, därefter kommer alla an
– Vi är skapta tillsammans och vi har delat jordelivet från början, förklarar Annika Jerkfelt frankt. – Vi är en missbildning, ägget delades i två, skojar Cita Lundin som alltid varit ett halvt steg före Annika.
De är lika till både sätt och utseende. Men Cita föddes först därför är det mer fart i henne, förklarar Annika. Själv blev hon kvar på sjukhuset i två veckor när mamma och Cita åkt hem. I stora drag var det Cita som förde, men den dagen då Annika fick en ...
Artikeln är publicerad i:
Dagen april 2012
ATT LYSSNA ÄR VIKTIGARE ÄN ATT TALA
Att bli lyssnad på och att själv få prata till punkt är värdefullt. Det goda samtalet läker oss, men kräver ett utsnitt; ett stopp i vardagen – en känsla av närvaro, plus två öppna öron.
Som på en given signal kreverar samtalen kring borden på Sjömansgården. Vågor av ord böljar fram och tillbaka och blandas med avlägset porslinsslammer från köket. Det är första måndagen i mars och Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb är på plats för att s
Kvinnor mellan 65 och 90 år har tagit sig till Stigbergstorget i Majorna för att få sig ett gott samtal till livs. Antagligen inte mycket annorlunda de samtal som under samma förmiddag utspinner sig på mötesplatser i närheten, som kaffebaren vid Bengans s
– Jag tänker att det goda samtalet inte behöver vara så märkvärdigt. Det behöver inte vara ett djupt samtal, utan det kan handla om enkla saker. Vi tycker lite och vi kanske enas. Och det är inte ämnet som sådant som är avgörande. Utan det kan vara ett ko...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten april 2012
KRAMAS BÖR MAN - ANNARS DÖR MAN
Kramar och smek är inte bara livsnödvändigt. Mjuk beröring sätter igång en hel ström av hormonella rörelser inom oss. Vi påverkas till och med när vi ser någon bli smekt på håll.Fotograf Lisa Thanner och jag hinner bara ett par meter innanför grinden innan vi får våra första bamsekramar. Vi är på Äldreboendet på Distansgatan 7 i Borås där de 80 boende har demens och fått samlingsnamnet ”Borås Superstars” i TV4 nya dokumentärlikna
Närmast taket i entrén hänger fotografier på de boende som unga, likt en bård av filmstjärnor. Vårdpersonalen har just haft spa för dem och erbjudit massage på händer, axlar och fötter. Alltihop avslutas med en stor gruppkram. Denna dag, liksom alla andra
Boendets enhetschef tillika initiativtagare till kramandet heter Erika Lörinczy. För sju år sedan började hon så mått sprida sin energi till de anställda. Men det tog några år innan kramandet tog fart på riktigt....
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten april 2012
ATT ANDAS RÄTT ÄR EN SVÅR KONST
Att andas är på många sätt en självklarhet. Men att andas rätt har blivit en vardagskonst. Djupa andetag i en jämn rytm stärker inte bara vårt immunsystem, utan ger en bättre livskvalitet.
Att andas är bland det första vi gör när vi föds, och det sista andetaget sätter punkt för jordelivet. Någonstans däremellan, från tonår till vuxendom, är det precis som om vi tappar bort oss och behöver hitta tillbaka till vår egen bästa andningsrytm gen
– Andningen har en stor betydelse i jobbet. Det är viktigt att lära känna kroppen innan man börjar spela. Andningsgymnastiken är en signal som väcker min kropp och talar om att nu skall jag spela horn. Övningarna frigör revbenen och hjälper till att känna
Dessa två saker tillsammans ökar min andningskapacitet, säger Gregoire Nenert som helst har en kavaj som är rymlig över bröstet när han spelar horn och en skjortkrage som inte sitter åt, eftersom nackpartiet utvidgar sig under spelpassets kraftiga in- och...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten april 2012
HÄLSOSAMT MED FACEBOOK
Att spendera tid på Facebook betraktas kanske inte som friskvård, men kan ändå vara hälsosamt. Det vi gör där påverkar oss i allra högsta grad. Åtminstone om vi pratar om saker som bekräftelse, självkänsla och kommunikation.Tänk dig tre olika personer; en man – singel sedan länge- och som lever online större delen av sin vakna tid och går omkring med mobiltelefonen i handen, just för att hålla sig uppdaterad på vad som händer på Facebook.
Tänk dig en kvinna vars man just gått bort och som helst håller sig hemma, vars livlina heter Facebook, eftersom hon regelbundet får stöd i form av små uppmuntringar från vänner, som håller henne under armarna.
Tänk dig en ung människa som visserligen är med på Facebook, men som inte är jätteintresserad av att använda sin tid till att hålla koll på vad som händer där och som ändå blir ledsen och lite kränkt varje gång hon upptäcker att hennes klasskamrater och v...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten febr. 2012
GAMMAL UNGDOMSKÄRLEK ROSTAR ALDRIG
Letar du efter en ny partner och skymtat din ungdomsförälskelse på Facebook? Eller har du bevarat den i minnet som en egen gottpåse att ta fram i gråa stunder? Möt Ann-Cristine och Bengt som vågade satsa på nytt.
Det är torsdag strax före ett och Ann-Cristine står Stadens julgran håller på att resas och hon minns precis hur det var när hon väntade på Bengt på samma plats, för ganska exakt fem år sedan. Då hade de bara setts hastigt på en återträff med skolkamrater
Långt före det hade de en innerlig gymnasieromans, som sträckte sig till dans och kyssar, men som de aldrig lät blomma ut. När Bengt väl kommer runt hörnet, till deras första riktiga möte på tjugo år, har han en höstbukett till Ann-Cristine i handen.
Och precis samma gängliga hållning som han hade när hon såg honom längst bort i gymnasiekorridoren för länge sedan. I det ögonblicket känner hon sig själv som en gymnasist. Det var Ann-Cristine som tog kontakt 2006, efter att ha hört på nyheterna att tre ...
Artikeln är publicerad i:
Ica-Kuriren No 3 - 12
Göteborgs-Posten januari 12
MED ÄNGLARS TÅLAMOD
I Göteborg har rekryteringen av ungdomar till kriminella gäng minskat med en tredjedel på tre år. Flera myndigheter har kopierat det framgångsrika arbetssättet och det har inspirerat regeringsuppdraget om sociala insatsgrupper.Någon har precis ringt och klagat på ett ungdomsgäng som stör i området kring Briljantgatan i västra Göteborg. Ungdomspoliserna Joana Ciurana och Perry Eriksson samt socialsekreteraren Åsa Ekman är på Frölunda torg. De pratar med några tonåringar som häng
Poliserna fortsätter sin promenad runt torget på samma sätt; med fasta handslag och blickar som dröjer sig kvar stannar de till och hälsar på ett dussintal ungdomar, både gamla bekanta och nya. De som hastar vidare och inte vill stanna till, hejar de ocks
– Det räcker med att de vet att vi vet vad de heter. Det är viktigt att ta i hand när man hälsar. På så sätt visar man respekt. De flesta vet vilka vi är men vi vill att de ska få en bra bild av polisen också, säger Joana Ciurana som är en av fem ungdomsp...
Artikeln är publicerad i:
Svensk Polis Nov. 2011
LIKA-SPEL PÅ SCHENKER HJÄLPER GENUSTÄNKET
Hur reagerar du om en manlig jobbarkompis kommer till jobbet i klänning och höga pumps? Schenkers nya tärningsspel ställer saker och ting på sin spets. Och personalen diskuterar mångfald, jämställdhet och diskriminering.
Göta Älv flyter makligt på utanför Schenkers kontor vid Lilla Bommen i Göteborg. Men inne i konferensrummet på nedre botten, är diskussionsvågorna och skratten stundtals höga. Fem redovisningsekonomer sitter böjda över den fyrkantiga spelplanen med Schenk
De har precis kommit fram till ett gemensamt svar på en faktafråga om hur ofta ett företag skall göra en lönekartläggning? I spelet finns två olika kortlekar; en röd med faktafrågor och en blå om företagets egna strategier kring mångfaldsarbete.
Till de röda korten finns ett facit, men till de blå handlar det om att lägga in sina egna tankar och synpunkter. Tärningen är återigen kastad och nästa fråga handlar om hur man skall förhålla till jobbarkompisars hygien, tatueringar och piercing. ...
Artikeln är publicerad i:
Kollega Dec 2011
GODA GRANNAR ÄR GULD VÄRT
En del drar en högvinst i grannlotteriet. Andra somnar med att försöka tänka bort den störande grannen. Grannrelationen är speciell, just för att man sällan väljer sin granne själv.
Carolin Freiholtz och Louise Bramer underlättar varandras vardag. De är grannar som blivit nära vänner. Och stöttar varandra i vått och torrt. Kvällspromenaderna har blivit många och långa, ofta med startpunkt i villaområdet på Fiskebäcksvägen där de båd
Första gången de träffades var i missionskyrkans tjejgrupp, i västra Göteborg. Det samtalet ledde snabbt till fler på tu man hand; om livet, om relationer och om tro. - Jag tror att de grundläggande värderingarna har en stor betydelse.
Numera finns det ingen startsträcka när vi träffas och det känns tryggt att kunna ringa när som helst, säger Louise Bramer. De har en relation som tål spontanbesök utan att det behöver vara städat hemma. Och den är inte av det praktiska slaget där man kok...
Artikeln är publicerad i:
ICA-KURIREN No 49/11
VIKTEN AV VIKTEN - TJOCKTRÖJAN I VÅXTORP
15 år och 127 kilo. Lina Bengtsson kände det som hon hade en tjockdräkt på sig. Hon ville dra ned dragkedjan och klä av sig yttersta hudlagret. Den stora ljuspunkten har varit hennes blogg.
Jag bloggade i takt med att jag åt nyttigt. Det var ingen i min familj som visste att jag vek ut mig i en blogg eller vad jag vägde. Jag gick ned 26 kilo, sedan gick jag upp till 110 kilo. Då valde jag att inte längre vara anonym på bloggen, trots att som
Jag tror att folk tycker att det är provocerande att vara överviktig. Särskilt om man är stark och öppen om det och vågar sticka ut hakan. I början tyckte jag att det var jobbigt när folk skrev att det var äckligt att väga så mycket, men numera låter jag
I dag har jag både yngre och äldre läsare. Jag är en känslosam person som har lätt för att sätta mig in i allvarsamma saker. Jag tror att jag skulle passa att arbeta som kontaktperson vid sidan av, men jag vill helst ha et eget företag där jag jobbar med ...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten okt. 2011
FÖRÄLDER I FÄNGELSE? SOLROSEN STÖTTAR DIG
Solrosen är en livskraftig och knallgul växt. Men det är också namnet på en verksamhet för barn som har eller har haft en familjemedlem som sitter i fängelse. Något som inte syns utanpå. Men som är nödvändigt att få prata med likasinnade om. Samtalet med tonåringarna runt bordet färgas av både vrede och sorg. Line Fuchs som är socialterapeut och Anki Westermark som är folkhälsopedagog på Räddningsmissionen, fångar lyhört upp teman som svek och väjer inte för det svåra. I det här rummet får ma
Det är torsdag och klockan är nästan fem på eftermiddagen. Vi befinner oss i ett par ljusa lokaler i Göteborg. På den vitmålade väggen sitter en stor röd lapp med orden: ”Det är inte mitt fel att mamma eller pappa sitter i fängelse.”
Ur cd-spelaren sjunger en ung kvinnoröst: ”Olika familjer, olika ursprung, men ändå bästa vänner. Om vi inte hade varandra - vad skulle vi göra då?” Skivan är ett exempel på Solrosens verksamhet. De ...
Artikeln är publicerad i:
Qrage okt. 2011
SHURGARD - EN MÖTESPLATS FÖR FOLK I FARTEN
Namn: Tommy Augustsson
Bor: Bostadslös
Hyr: 9 kvadratmeter
Började hyra: För fyra år sedan
Kommer hit: Flera gånger om dagen.
”Tidigare hade jag en recondfirma där jag fixade i ordning bilar invändigt och putsade upp dem. Jag har saknat den och folk som jobbade där. Förrådet har blivit en mötesplats för mig där jag träffar andra människor. Jag känner grannarna här och vet var de
Jag har lite saker från min lägenhet härinne, personliga tillhörigheter, prydnadssaker och kläder. Det mest värdefulla jag har är nog ett fotoalbum. För mig betyder det här förrådet hur mycket som helst. Det är en avlastningspunkt och en fast punkt i till
Jag går runt på byggen och frågar efter gamla kablar som är ur funktion och som de lagt åt sidan, sedan knackar jag loss kopparen och säljer på skroten.” ...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten sept. 2011
LOPPISTURNÉ I VÄSTSVERIGE
Vem vill inte vara unik och samtidigt göra ett klipp? En timmes bilväg från Göteborg finns det massor att välja på. Har du tid att köa finns det gott om fynd även på hemmaplan.
Bröd:
Saronkyrkan och Reningsborg i Göteborg är två kända ställen dVem vill inte vara unik och samtidigt göra ett klipp? En timmes bilväg från Göteborg finns det massor att välja på. Har du tid att köa finns det gott om fynd även på hemmaplan.
Saronkyrkan och Reningsborg i Göteborg är två kända ställen där köerna ringlar sig långa i väntan på att portarna slås upp. Medan Sankt Erikshjälpen, i Högsbo industriområde, ligger lite vid sidan av det upptrampade loppis-stråket. Där är köerna om möjlig
Längst fram står uppköpare och några av stadens antikhandlare och trampar varandra på tårna. Några av dem rusar mot det avlånga glasskåpet vid kassan, för att vittja dyrbarheter till vrakpris, så fort dörrarna öppnas. Få av dem missar utförsäljningen av s...
Artikeln är publicerad i:
GÖTEBORGS-POSTEN Maj 2011
FÖDELSEHUSET - ETT NYTTA ALTERNATIV
Utlandsresa eller hemförlossning? För de blivande föräldrar som sökt sig till Födelsehuset är valet inte så svårt. Förra året hjälpte husets barnmorskor elva småttingar till världen.Det innebär att Göteborg har fått ett komplement till den traditionella fUnder en av förra sommarens varmaste dagar, föddes ett litet flickebarn i en förlossningspool i en lägenhet i Vasastan. Hennes föräldrar som bor i Växjö hade hittat hyrlägenheten på Blocket och var på plats tre veckor före beräknad förlossning.
De träffade barnmorskan, förberedde sig mentalt och plastade in soffan i vardagsrummet och bunkrade upp med frottéhanddukar och sänglinne som de köpt på Erikshjälpen. När vattnet gick vid midnatt ringde de barnmorskan.19 timmar senare var Birna född.
Nu väntar hennes föräldrar på att hon ska bli blöjfri och sparar samtidigt till hemförlossning nummer två för ett planerat syskon. – Hemförlossningen gjorde ett stort hål i vår ekonomi, 20 000 för dubbla hyror och 22 000 kronor för själva hemförlossninge...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten Febr. 2011
OMFAMNANDE PARKURS FÖR CANCERSJUKA
Att flytta fokus från den sjuka till partnern och hitta tillbaka till varandra. Det var två viktiga punkter under intensivkursen i Göteborgs södra skärgård. Det handlar om att mötas och våga prata med andra i liknande situation.På Brännös pensionat Baggen surrar det av dialoger i den frodiga trädgården. Inne i huset pågår enskilda samtal med sexologen och Kerstin Moberg och parterapeuten Gertrud Wide. Dagen innan har deltagarna fått ge varandra massage och pratat om de collage d
– De anhöriga far ofta illa, eftersom de får hålla inne med så mycket under sjukdomsperioden. De kan pendla mellan motstridiga känslor av stor kärlek och närhet till frustration och vrede. Om man lägger locket på och inte får vädra sina känslor, trycker m
Genom bildövningar och avslappning kommer paren i kontakt med vad som finns under ytan. Här får de prata om sina resurser och vad de gillar hos varandra, säger Stig Dahlgren som haft cirka 1 500 cancersjuka deltagare, från hela landet, vid det här laget....
Artikeln är publicerad i:
Rädda livet Sept. 2010
ATT LEVA I TVÅ VÄRLDAR
”Jag tycker att det fungerar bra att bo hos båda. Allt fokus ligger på oss när vi kommer. När man var liten var det nästan skönt att vara så välkomnad, men i dag är det nästan irriterande - som: Ja, jag fattar att ni saknat mig, men låt mig vara ifred en Min lillebror och jag bor två veckor hos våra föräldrar i taget. När de skilde sig, var jag nio och min bror sex år. Då bodde vi en vecka hos varje, men den gick för snabbt. Vi hann knappt packa upp förrän det var dags att åka till den andre.
De frågade oss vad vi tyckte och sedan ändrade de ganska snabbt till två veckor. Nu hinner vi komma hem ordentligt och vi kan hitta på saker första helgen. Då blir det mer som när man var liten, hemma. Förut åkte vi på söndagen, men det var jobbigt med av
Nu byter vi på måndagar då hinner man äta frukost hos den ena, gå till skolan och sedan komma hem till den andre efter skolan. Det känns mer naturligt. Jag har med min viola varje gång vi flyttar och vi har båda med skolsaker i våra väskor....
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten Okt. 2010
SVARTSJUKAN SOM ÄTER OSS INIFRÅN
När svartsjukan var som värst kunde Jenny Björklund ringa och sms:a sin man upp till tio gånger en vanlig pubkväll. Hon använde massor av energi till att fantisera om vad som kunde hända. Nu har hon lärt sig att sätta stopp och vända på tankarna.När maran var som hemskast fick Jenny Björklund hjärtklappning och ångest. Kulmen nåddes när hon var höggravid med parets fyraårige son. Maken var på firmafest på Tysklandsfärjan och hon vaknade mitt i natten. Först funderade hon på att åka de 16 milen he
Sedan besinnande hon sig och gick flera kilometer - runt, runt i lägenheten. Ångesten gjorde att hon hyperventilerade. – I dag har jag lärt mig att känna igen känslan när svartsjukan kommer. Shit! tänker jag och sätter igång och målar eller lyssnar på mu
Om min man skall gå ut, så brukar jag be en vän komma hit, så jag inte är ensam eller så åker jag hem till mina föräldrar och hälsar på, förklarar Jenny Björklund. Hon är 33 år och målarlärling. För tillfället söker hon jobb och har mycket tid till att r...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten April 2010
FINA FLICKOR FROSSAR INTE
Matintaget bör balanseras med idog träning. Allt för att nå det rätta kroppsidealet. Det handlar inte längre om att enbart vara född i rätt land. Man skall helst ha turen att födas i rätt kropp också. I alla fall om man är kvinna.”Tjock, matglad kvinna med humor söker arbete.” Så skall man helst inte börja sitt personliga brev om man söker jobb. Ponera att två personer med likadana referenser söker samma arbete och att den ena är överviktigt och den andra närmar sig en 36:a storle
Då är det sannolikt att den slanka kvinnan får platsen. Utsidan ger helt enkelt insidan en chans. Dels kopplas övervikt lätt ihop med lättja och impulsivitet och dels väljer vi gärna folk som ser ut som våra ideal. Eller i alla fall de ideal vi insuper so
För närvarande är det med betoning på slank om man är kvinna, och muskulös om man är man. I början av 1900-talet var en kraftig och stor kropp tecken på välstånd och hälsa, både hos män och hos kvinnor. Hoppar vi fram till 1951, så vägde Fröken Sverige 6...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten Mars 2010
Fynda på Blocket och Tradera
Tradera, Blocket och Ebay har fått en plats i våra hjärtan. Att handla på den digitala marknaden har blivit folkligt.
Förra året annonserades det ut varor på Blocket till ett värde av 30 miljoner kronor – enbart i Västra Götaland.På självaste julafton ökade försäljningen tillfälligt både på Tradera och Blocket. Icke önskvärda klappar fotograferades och lades ut till hugade spekulanter. På Tradera, Lauritzon.com och Ebay, loggar man in och lägger bud. Men det är inte alltid bilden
Det berättar en ung spikmatteköpare som lade bud på Tradera och fick en slik för ett antal hundringar. När hon öppnade det hemsända paketet visade det sig vara ett egenhändigt bygge - en bordstablett med ditsatta platspiggar, trots att bilden på sajten zo
Köparen kan kommentera säljaren på de flesta sajter och ett dåligt betyg kan påverka försäljningen, så vill man ha det hela som en biinkomst är det säkrast att vara ärlig. Det är först när vinsten överstiger 50 000 kronor per som du är skyldig att skatta ...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten Febr. 2010
SVÄRMORSDRÖM = SANT
Myten om den onda svärmodern lever och frodas. Hon har fått ta över rollen efter styvmodern. Svärfar har ingen nidbild – ännu.
Att njuta barnbarn och delta i sina vuxna barns liv kräver minst två saker – respekt och integritet.
Detta att få barnbarn innebär att man reflekterar över sin egen ålderdom och identitet; hur det var att själv vara barn, men också hur man själv var som förälder. Det kanske är så finurligt att man får en ny chans att gottgöra saker som kantrade när barne
På så vis är det en suverän konstruktion, även om svärmoderspöket finns kvar, utan motbild, i form av Helga i serier som Hagbard Handfaste eller i blomnamn som Svärmors tunga.
Frågan är om inte vår generation är mera besatt av barnbarn än någon tidigare generation eller fanns de som ”livets efterrätt” även på femtiotalet? Ella serverar låtsaskaffe, till farmor Miriam Envall, farfar Lars Envall och mormor Birgitta Pregmark, i s...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten Oktober 09
GRANNSÄMJA - HÖGSTA VINSTEN
Petra Stenman och Lotta Lekander i Hisings Backa har dragit en högvinst i grannlotteriet. De har blivit bästa vänner och deras familjer umgås nästan dagligen.
Lillhagens egnahemsområde är en riktig Bullerbyidyll, med hus från tjugotalet och uppåt, och med uppväxta trädgårdar. Som om inte det var nog, frodas grannsämjan, emellan minst två småbarnsfamiljer, högst uppe på höjden.
Det är en vanlig tisdagskväll. Istället för att familjerna fångar in sina barn och får i dem middag, så lagar familjen Lekander mat så att det räcker till alla åtta familjemedlemmarna. Det är många avbrutna meningar och lite huller om buller vid middagsbo
Men stämningen är varm och öppenhjärtig. När det är läggdags för barnen, tar familjen Stenman hem till sig och lämnar sina grannar med disken. Nästa gång är det Stenmans tur. Och så fortsätter det vecka efter vecka. ...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten Maj 2009
HANDVÄSKAN - MÄNNISKANS BÄSTA VÄN
Många känner sig nakna utan den. En del letar efter det rätta exemplaret hela livet. Den är definitivt ett kvitto på social status.
Vi pratar om handväskan – en kvinnosymbol som ursprungligen bars av män – och som väckt starka känslor. Bröd: Den må vara gjord av imiterat krokodilskinn, broderat tyg, plast eller kalvskinn, men den är min handväska och som kvinna har j
Äger man en sådan riskerar man att bli utnämnd till stilikon. Om Susanne Ljung, programledare för modeprogrammet Stil i P1, blev kallad för det vet jag inte, men det utbröt en handväskdebatt på landets kultursidor för två år sedan, efter att hon köpte en
Vips stod kvinnors konsumtion och i synnerhet handväskan i skottgluggen som en symbol för begäret efter dyra produkter, på ett sätt som Lars Adaktussons svindyra märkesklocka, antagligen aldrig skulle bli föremål för, om den nu visats i bild på den tiden ...
Artikeln är publicerad i:
GP - Två dagar mars 2009
SWOPPING - ETT NÖJE I TIDEN
Är du en av alla dem som bestämt dig för att hålla igen i år? Det bästa sättet att konsumera lite är att arbeta mindre.
Att förbruka stjäl nämligen en herrans massa tid.
Det är swoppingafton – klädbytarkväll – på Brännö i Göteborgs södra skärgård. Andrea Hedenskog har bjudit in andra öbor till sitt hem för att de skall få välja ut lika många plagg som de lämnat in. Massor av nytvättade persedlar hänger i rader på bågnande
– Swopping är ingen antikonsumistisk handling. Det är det däremot att gå ner i arbetstid. De flesta jobbar för att få lön för utfört arbete och vi har oftast en tanke om att använda pengarna till olika saker, säger Marcus Gianneschi, forskare på handelshö
Själva konsumtionen tar inte slut i och med att vi betalat varan. Det är en process med ett före och ett efter; inte sällan produktion i ett fjärran land, egen tanketid för rätt urval, arbete och sparande innan köpet, transportering till inköpsstället och...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten april 2009
Modernt sjöröveri - ett fall för Piracy Reporting
Telefonerna går varma på Piracy Reporting Center (PRC) i Kuala Lumpur. Samtalen kommer från kaptener, rederier och media. De flesta handlar om samma saker: den senaste tidens pirattacker i Adenviken och längs Somalias långa kust.
– Jag pratade nyss med en pressad kapten som var osäker på om han vågade passera en fiskebåt utanför Somalia, eftersom han var rädd att det fanns pirater ombord på den lilla båten. Jag rådde honom att vända 180 grader. Efter en kvart hördes vi igen. Jag g
Vid nästa samtal hade allt gått bra. Det var en vanlig fiskebåt som skyddade sina nät. Men jag vet att man är rädd där ute och jag tror att kaptenen kände sig stärkt av att ha kontakt med oss under tiden. Det handlar om psykologi och om att komma med sakl
Denna regntunga novemberdag har han haft glädjen att stryka ned antalet bortförda fartyg, som alla står uppskrivna med röd tusch på en tavla mitt i rummet, från 17 till 16. Den Honkongflaggade Tian Yu har precis släppts efter två månader i fångenskap, och...
Artikeln är publicerad i:
Nautisk Tidskrift Febr. 2009
Trossen Febr. 2009
Fotnot): Länktips: www.news.navy.mil
HÄMND ELLER FÖRSONING
Är det naturligt att hämnas eller är det försoning som ligger människan allra närmast? Vi får lära oss att vända andra kinden till, medan hämnden kan vara både ljuv och skuldtung.Känslan av att bli kränkt är stark, oavsett om jag är barn eller vuxen. Själva kränkningen innebär att jag upplever ett sänkt människovärde, att någon förnekar mina rättigheter. En slags moralisk skada som sårar mig djupt. I värsta fall.
- Jag vill ha hämnd! vrålar skådespelerskan Maria Hedborg i barnföreställningen Dumstrut på Backateatern i Göteborg. Stunden innan har hon i förtroende lämnat ut sin hemliga dagbok till killen hon är kär i, för att han bönat och bett om det.
Tilliten får sig en rejäl käftsmäll när han sticker iväg med dagboken och delar innehållet med gänget som vrider sig av skratt åt de personliga formuleringarna i flickdagboken....
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten Nov. 2008
TRÄFFAS PÅ NÄTET - MÖTAS I LIVE
Är du sugen på att plocka svamp eller att ta en öl på kvarterspuben, men har ingen att gå med? Sätt upp en lapp i tvättstugan eller gå ut på nätet.
Det finns sajter som fungerar ungefär som Facebook, fast i den egna stadsdelen.Det är första tisdagen i oktober. I en vackert renoverad restaurang i Linnéstaden, med rustika takbjälkar och vitmålat trägolv, sitter en grupp mellan trettio och sextio år och samtalar gemytligt. De har olika bakgrund och yrken, men ett gemensamt – Myblo
Hans Eric Melin, 37 år, som tillsammans med två andra göteborgare drog igång mötesplatsen på nätet i julas, utgick från sina egna intressen och behov. – Vi ville skapa en enklare och roligare vardag, gärna en som utspelar sig i kvarteret där man bor, säg
I dag har den egna sidan närmare 6 000 medlemmar, varav 2 500 bor i Göteborg med omnejd. Alltifrån unga och nyinflyttade studenter, till medelålders personer, har lagt upp sina profiler och startat olika grupper utifrån sina egna stadsdelar och intressen....
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten Okt. 2008
Fotnot): www.myblock.se
Varje dag är en gåva
Döden är ingen stor befriare för Gunnel Ståhlberg. Hon bor på Änggårdens hospice sedan en månad och vet att tiden är knapp. Helst av allt vill hon dröja sig kvar i detta liv. Även om respiten heter bromsmedicin och ger henne jobbiga biverkningar.Men nu har hon bestämt sig för att greppa detta sista halmstrå för att få lite mer tid. Även om lungcancern ibland gör Gunnel Ståhlberg förlamad av trötthet och att hela andningsapparaten rister för att stötvis hämta luft, så ger hon intryck av en parant
Rummet som är hemtrevligt inrett med tvåmanssoffa och sekretäroch luktar svagt av rengöringsmedel och blommor. I fönstret står den enda ägodel som hon kan tänka sig att ta med sig när hon går – en teckning gjord av det fyraåriga barnbarnsbarnet Leo som kä
– Jag har haft ett ganska jobbigt liv. Det retar mig att nu när jag kunde haft det bra, så blir jag dödsjuk istället. Det tycker jag är så jäkla orättvist. Jag hade planerat att bli 88 år. Vid det här laget skulle jag kunnat komma tillbaks från Kina efte...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-posten Nov. 2007
Gerd Hagman vill bestämma när hon skall dö
Gerd Hagman anser att hon lever på övertid. Hon är 88 år, fullt frisk och klar i huvudet. Men hon vill inte leva längre. Därför har hon bestämt sig för att stiga av denna värld.
– Jag tänker inte gå över nittioårsstrecket. Det känns helt omöjligt. Nu när jag kommit till klarhet och försonat mig med tanken att dö känns det lugnt och tryggt. Jag är så nöjd över mitt liv och tacksam över allt jag fått uppleva. Jag vill dö för att j
Bredvid sängen i hennes sovrum hänger en inramad påminnelse från tiden då hon spelade huvudrollen i Tjechovs pjäs Måsen, och då ensemblen vann pris på biennalen i Venedig. Snett framför fönstret står det stora toalettbord, med oval spegel, som stammar fr
Själv är hon nätt som en flicka i kroppen, ljushårig med snedlugg och har moderiktigt silverclips i ena örsnibben. Gerd Hagman föddes 1919 i Lysekil, exakt en trekvart före sin tvillingbror Bertil. På äldre dar har de flyttat ihop i ett äldreboende i Skö...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten Nov. 2007 Läs!
Fotnot): – Om vi hade träffats på en tillställning, så hade vi aldrig dragits till varandra. Vi är två helt olika väsen och har helt olika kynnen, säger Gerd Hagman. Men när det gäller rätten att välja sin död, då delar de åsikt. Det låter brodern hälsa från si
Tobias är 33 år och går i första klass
Tobias Carolusson är 33 år och går i första klass.
Efter en cykelolycka för drygt tio år sedan blev han hjärnskadad. I dag går han i sin gamla skola och trivs.
Det är en helt vanlig måndagsförmiddag i maj i Vasaskolan. Barnen lyssnar febrilt när fritidsledaren Marcus Aronssson läser första kapitlet ur boken Kråkslottet. De sexton förstaklassarna har under stim och stoj röstat fram den som ny högläsningsbok och T
Det är tredje terminen i rad som han anländer i färdtjänstbil och med personlig assistent till Vasaskolan, som ligger snett bakom Näckrosdammen och är en kristen friskola. Hit är han välkommen och här känner han sig trygg. Redan som sjuåring kände Tobias
Då var han en livlig och nyfiken kille och det här var hans lågstadieskola. I dag är han 33 år och pratar i meningar om två, tre ord efter en cykelolycka. Och nej, Tobias Carolusson hade ingen hjälm den där ljumna fredagskvällen i augusti 1996. ...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten Maj 2007 Läs!
Fotnot): Susanna Carolusson har skrivit en bok om sin son Tobias som heter Det finns någon därinne – Studentlitteratur. Den handlar om de fyra åren efter olyckan.
Hon vannn kampen mot cancern
Frida Darell är 1,57 i strumplästen och känner det som om hon vuxit en halvmeter på ett år. Hon har haft en aggressiv cancer och fått insikter som ingen 25-åring behöver. Nu är hon frisk och har precis firat kampen mot döden med en jättelik fira-livet-fÄnda sedan jag blev sjuk har min familj och mina släktingar här i Spekeröd sagt att när du blir frisk skall vi ha världens största fest. Den festen har hon visualiserat åtskilliga gånger under den senaste tiden. Framför sig såg hon en minnesvärd tillstäl
I en vackert inredd lada på landet välkomnade Frida Darell nyligen inte mindre än 120 inbjudna gäster, för att tacka livet. Efter maten flyttades borden undan och Navid Modiri & Gudarna rockade loss på scen. Mot slutet av kvällen överraskade hon gästerna
Själv gick hon omkring och mös och kände sig lycklig över att få finnas tillsammans med alla släktingar och vänner som visat sitt stöd under det år då hon förtvivlat kämpade mot Hodgkins sjukdom, en lymfkörtelcancer som oftast drabbar unga människor. ...
Artikeln är publicerad i:
Amelia Nov. 2007 Läs!
KEJSARSNITTEN ÖKAR
" Jag ville bli snittad när jag var gravid första gången för jag var så rädd för förlossningen, men det fick jag inte. Andra gången krävde jag att bli snittad av medicinska skäl. Jag har haft diabetes sedan jag var sju år och enligt min ögonläkare så skulle inte min syn påverkas av en förlossning, men jag är övertygad om att krystarbetet gjorde att mina ögonkärl sprack. Sex veckor efter att mitt första barn föddes miste jag synen
Det var 1996. Jag gjorde sex ögonoperationer på ett år och synen kom delvis tillbaka. Läkarna avrådde mig från att skaffa fler barn. Därför försökte vi adoptera, men fick nej på grund av min diabetes min synskada. Sedan blev jag med barn igen. Det var c
Jag var tvungen att välja mellan abort eller att riskera min syn. Jag fick en vecka på mig att fundera och jag bestämde mig för att våga. ...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten April 2007
PROMENADEN GER FLÖDE ÅT TANKARNA
Den är billig, hälsosam och något underskattad. Vi talar om promenaden.
En del använder den för att hålla i gång det goda samtalet, andra för att sortera sina tankar. Promenaden är en tillgång för både kropp och själ. Tre månader gamla Ella ligger tryggt nedpackad i sin rymliga vagn. Det är helgdag och Ella som inte har en susning om att hon redan rullat åtskilliga mil under sitt korta liv, skall ut på promenad med mamma Cecilia Hallin och pappa Marcus Gianneschi. De h
– Vi har lite olika ansats när vi promenerar. Marcus vill gärna upptäcka något nytt, medan jag kan tänka mig att promenera samma slinga om igen, säger Cecilia. Sedan Ella föddes har det oftast blivit 8:an. De promenerar i stort sett rakt på spåret från
Både Marcus och Cecilia har friluftsliv som ett naturligt inslag i sina liv. De joggar, åker skidor och vart de än kommer så promenerar de. – Men promenaden har inget med motion att göra. Det är den lyxiga tiden tillsammans. Det är både skönt och befr...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten Dec. 2006
NAMNET ÄR EN GÅVA
Jag trivs jättebra med mitt namn. Även om jag aldrig kan presentera mig utan att behöva förklara mig. Antingen undrar de om Månstråle är mitt efternamn eller om min pappa var hippie. Han hade helt enkelt bestämt att hans förstfödda dotter skulle heta MånsJag har funderat ibland på om hur jag hade blivit bemött om jag var så vacker som namnet Snygg antyder. Det hade kanske varit värre. När mina klasskamrater skojade om mitt namn, skojade jag tillbaka. Kurt Björn Gunnar Snygg, lärare 59 år
"Tänk dig varenda gång som du hälsar på någon, så får personen en framför dig en frågande blick. Samtidigt är jag van vid att få uppmärksamhet för mitt namn. Det är ett bra sätt att få igång ett samtal. När jag fick reda på av mina föräldrar i tonåren att
Jag döptes till Barbro efter min moster. Det blev "Lillabarbro" och "Storabarbro". Jag har aldrig kunnat förlika mig med det namnet. Så när jag fick namnet Kim på Burås ungdomsgård kände jag mig äntligen fri. Kim Carlsson, 55 år, alternativmedicinare...
MANSVÅLD HANDLAR OM MAKT OCH KONTROLL
Paul Barath, eller Palle K-pist som han kallas i Halmstad, minns inte hur många människor han slagit sönder och samman. Han har tjänat av nio år för otaliga våldsbrott som i grunden handlat om samma saker - makt och kontroll.
Så sent som för två år sedan räckte det med att han steg in i en okänd lägenhet, för att alla skulle tystna av rädsla och hålla andan en kort stund. Paul Barath missbrukade amfetamin, langade och arbetade som indrivare sedan flera år tillbaka. Han levde p
Jag vann ofta på att jag slog direkt och att de inte reste sig upp. Jag chansade aldrig. Det betydde oerhört mycket för mig att inte vara den som blev slagen. Det skulle innebära förnedring och att tappa ansiktet och så skulle jag mista den respekt som ja
Känslan av kontroll och herravälde upptäckte han redan i första klass. Han kände sig utanför, för att han inte fick gå kvar i sin egen klass, eftersom han hade läs- och skrivsvårigheter. På sätt och vis slog han sig in i gemenskapen....
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten Dec. 2006
NYTT SAMARBETE LEDER TILL DIREKTA AKTIONER
Tre myndigheter under samma tak. Så blev det när fiskekompetenscentrat i
Göteborgs startade för ett år sedan. Samarbetet har lett till att Fiskeriverket, kustbevakningen och sjöpolisen tar snabbare beslut. Ett exempel på det är landningskontrollerna. När Fiskeriverkets handläggare tagit fram sitt skrivbordsunderlag, är det kustbevakningens tur att göra en kontroll och hittar de något olagligt är det sjöpolisen som tar över.
Den här sena torsdagseftermiddagen går färden till Göteborgs fiskehamn. Solen står högt på himlen och några fiskebåtar tuffar i riktning mot fiskehamnen för att landa sin fångst, innan veckans stora fiskeauktion drar igång tidigt nästa morgon.
Det är en rutinerad kvartett med kustbevakare som hoppar i land. De går direkt in i ett gigantiskt kylrum och sveper med van blick över räklådor och burfångade kräftor. Sedan kollar de att ingen fisk är under rådande minimått. ...
Artikeln är publicerad i:
ST-Press juni 2006
Fotnot): Antal landningskontroller 2001 2002 2003 2004 2005 1 040 1 104 1 213 1 425 1 727 Källa: Kustbevakningen
ÖBONDE I UNDERSKÖN NATUR
Sigurgeir Hreinsson i Eyjafjördurdalur på norra Island, har varit bonde i hela sitt liv. Han tog över efter sin far och nu hoppas han att sonen ska förvalta gården Hrisholl. Men tiderna har förändrats på ön.Det finns många som har djur, men de lever inte av det, säger Sigurgeir Hreinsson som pratar hygglig norska efter att ha jobbat två somrar som avbytare i Norge i slutet av 70-talet.
Han är precis hemkommen från årets första slaktarhelg i fjällen. Tillsammans med hustrun och några andra fårägarfamiljer har han slaktat 70 av sina 200 lamm. – Det är många bönder på Island som har får, så man kan knappt säga om de är bönder eller fårfa...
Artikeln är publicerad i:
Pejling No 1 2006
MED VÄRLDEN SOM ARBETSFÄLT
Jan Fridell tillhör veteranerna bland utlandsjobbare. Sedan ett knappt år tillbaka är han på Island och arbetar som snickare på ett aluminiumsmältverk utanför Reykjavik.Det är tidig höst och väderleksrapporten har sett likadan ut den senaste månaden: Växlande molnighet, lätta regnskurar och åtta plusgrader. Lunchen är precis överstökad för jobbarna på det gigantiska aluminiumsmältverket, fem mil
norr om Reykjavik. Män från olika delar av världen står och småsnackar utanför de röda barackerna. De flesta har en clementin i handen. Efterrätten var det inget fel på, men den korvliknande huvudrätten åkte i soptunnan.
Som tur är äter han på restaurang varje kväll tillsammans med de sju andra gästarbetarna som han bor ihop med. Hyra, kost, arbetskläder, verktyg och tillgång till bil är en löneförmån, liksom flygresorna hem till Landskrona. ...
Artikeln är publicerad i:
Byggnadsarbetaren Nov.2005
EGYPTEN - EN PÄRLA MITT I SKOGEN
Sugen på att resa till ett ställe med exotiskt namn? Kör förbi Landvetter flygplats och ta av vid första avfarten, så kommer du till Egypten. I Härryda kommun.Tidigare hade byborna satt upp en skylt med namnet Egypten ute vid väg 156. Men det accepterade inte Vägverket, utan krävde att den skulle tas bort. Det hela löste sig genom att någon stal skylten.
Nu får man istället leta sig fram på slingriga vägar via Lervik och Vikaliden, tills man kommer fram till en handgjord skylt med namnet: Egypten.
Plötsligt öppnar sig skogen för att visa fram en dal med sällsynt kuperad terräng, där 24 hus dekorerar dalens rand. I fonden; en kuliss av tät granskog och längst ned - lilla Öresjön....
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten Sept. 2005
ATT HA - KAN VARA ATT ÄGA TILLSAMMANS
Att vilja ha men inte äga själv. Det är en modell som gått hem på Brännö i
Göteborgs södra skärgård. Där finns tre kajakkollektiv med sammanlagt 42
medlemmar. Ett av dem har bokningslistan i ett hönshus.
Tänk dig en spegelblank havsyta en ljum vårdag. Du glider sakta fram i en kajak. Det är bara du och havet och tystnaden. – En del tycker att det är jobbigt att dela saker för det kräver en massa sociala relationer.
Jag tycker att det är jättekul, säger Jörgen Larsson på Brännö och tillägger att han och hans familj delar både gräsklippare och trimmer med två andra hushåll, plus att de är med i ett bilkooperativ.
Det är precis sex år sedan han tog initiativ till Brännös första kajakkollektiv. Anledningen var att han var sugen på att paddla själv, men tyckte att det var onödigt dyrt att lägga ner mycket pengar på att äga en kajak. ...
Artikeln är publicerad i:
Mersmak maj 2005
VARDAGSMÖTEN I VÅRDEN
Erik Svensson är barnsligt förtjust i att möta nya människor. Han är en av alla de frivilliga medarbetare som besöker gamla människor varje vecka. Det är en syssla som ger honom mycket tillbaka.Det doftar svagt av desinfektionsmedel innanför dörrarna. Längst ned i korridoren simmar färggranna fiskar sävligt fram och tillbaka i ett akvarium. Väggklockan i dagrummet har stannat på tjugo i två.
Vi befinner oss på Tallbackens demenscentra i Trollhättan. Här bor fyrtio människor med olika bakgrunder och karaktärer, med ett gemensamt – de har svårt att komma ihåg saker.
– Även om de är dementa, så är många av dem inte värre däran än att de kan prata om sin barndom, säger Erik Svensson och knappar in koden till korttidsavdelningen Stranna som är en av fem avdelningar på Tallbacken....
Artikeln är publicerad i:
Röda korsets tidning dec 2004
TIDEN STÅR STILLA I BILLDAL
Hemma hos Kenneth Pontén och Irene Barker Pontén står tiden stilla. På gården utanför deras 1700-tals hus i Billdal tuggar hästen Gullviva sitt hö, bredvid står deras gamla duett. De bor mittemot ett radhusområde, en kvart från Göteborg city. - Tiden är som den alltid har varit. Det är samma koncept från bronsåldern till nu, säger Iréne.
Paret Pontén har valt att leva av det som jorden och djuren ger dem. Förutom att kon ger mjölk, fåren kött och ull och hönsen ägg, så har de sitt konsthantverk som de säljer på marknader och i den lilla gårdsbutiken. De har levt ihop i sju år.
– Vi är tillsammans hela tiden. Det är få människor som är det i dag. Men vi tycker att det är roligt att göra projekt ihop, säger Kenneth. Även om var och en har sina bestämda sysslor, så är de hela tiden i närheten av varandra. ...
Artikeln är publicerad i:
Leva Maj 2004
BARNFAMILJENS SÄTT ATT LÖSA LOGISTIKEN
Anna Johansson och Peter Norén är överens om att den akuta fasen är över. De tre barnen har hunnit bli 6, 4 och 1,5 år och funkisvillan i Jonsered som de flyttade in i för två år sedan är nästan färdigrenoverad. I vardagsrummet står två barnstolar av rotting framför tv:n. Snart börjar Bolibompa. - Det är en oerhörd skillnad nu och innan vi hade barn. Förut kunde jag lägga all tid jag ville i ateljén, säger Peter.
Han arbetar som vaktmästare på Östra sjukhuset och har bildarbete som sitt stora intresse. I vardagsrummet står två barnstolar av rotting framför tv:n. Snart börjar Bolibompa.
- Det är en oerhörd skillnad nu och innan vi hade barn. Förut kunde jag lägga all tid jag ville i ateljén, säger Peter som arbetar skift som vaktmästare på Östra sjukhuset och har bildarbete som sitt stora intresse....
Artikeln är publicerad i:
Leva Maj 2004
FAMILJELOGISTIK PÅ HÖG NIVÅ
Utan farmor i Hamburgsund skulle livet inte fungera för familjen Amnefjord i Ljungskile. Både Ulrika och Ulf arbetar i luften sedan tio år tillbaka. Ulrika är flygvärdinna och Ulf kabinchef på samma bolag. Innan de hade barn jobbade de gärna samma pass. Sedan Josefine kom för tre år sedan, ses de ofta ombord på planet; när den ena går på går den andre av.
- De andra skrattar åt oss när vi ger rapport i kabinen om vad som skall göras hemma. Men vi har faktiskt mer tid tillsammans än de flesta familjer, det är bara det att den inte är planerad, säger Ulrika.
Josefine är van vid att somna med en förälder och vakna med den andra, eller att farmor Gunvor som är 69 år har kommit kvällen innan, och lämnar och hämtar på dagis....
Artikeln är publicerad i:
Leva Maj 2004
BITEN AV TANGO
Tangokurserna avlöser varandra här hemma. Men den äkta stämningen finns i Buenos Aires. Vi följde göteborgaren Åke Holmström som snickrat ihop sin egen tangoresa. Till tangons vagga.- En månad här gör mig fem år yngre, säger Åke Holmström som är 57 år och arbetar som psykolog i Göteborgs kommun. Vi träffar honom i den bedagade stadsdelen Once i Buenos Aires.
Han är här för fjärde året i rad och har bott i samma färgglada tangohus varje gång. I dubbelrummet på andra våningen hänger tre nystrukna skjortor som han precis hämtat upp från kembaren i samma kvarter.
På golvet står fem par nyinköpta tangoskor prydligt på rad. Snart skall han stryka rakvatten på kinderna och ge sig ut i tangokvällen. - Man är väldigt utlämnad i tangodansen. Du dansar tätt intill och känner hjärtslag och puls....
Artikeln är publicerad i:
Ica-Kuriren Maj 2004
När och Fjärran Mars 2006
Fotnot): Milonga - är en tangodansbana.
MIN MAMMA VAR UTVECKLINGSSTÖRD
Lisbeth Pippings barndom präglades av kaos och rädsla. Hon växte upp med två yngre systrar och en utvecklingsstörd mamma, som hade högst en elvaårings förstånd.
Mammans död blev en befrielse.
I dag har Lisbeth gjort upp med de vuxna som såg men inte gj– De får gärna ha lite ont i magen när de går från mina föreläsningar, säger Lisbeth Pipping som varit ute vid fyrtio tillfällen i vår och pratat inför socialtjänst och olika myndigheter.
Hennes barndom är kantad av misär med en alkoholiserad pappa och en mamma som var lindrigt utvecklingsstörd på grund av en förlossningsskada. Så länge pappan bodde kvar i familjen, var livet någorlunda drägligt.
Han jobbade på varvet och var nykter alkoholist när han träffade Lisbeths mamma som gick i skolan på Stretered, ett hem för utvecklingsstörda. När Lisbeth Pipping var fyra år blev han arbetslös och började dricka varje dag. ...
Artikeln är publicerad i:
Tara sept 03
TVÅ PAPPOR I SAMMA FAMILJ
Två ensamstående pappor och fyra barn. I samma lägenhet.
Alejandro, 40 år, och Jorge, 39 år, har valt att bo ihop för att hjälpas åt som föräldrar och samtidigt ge barnen en trygg familjekänsla.
På ytterdörren sitter en teckning med en fullastad buss och rubriken El bondi. Det är öknamnet på kollektivtrafik i Buenos Aires. För med fyra barn, två vuxna och Jorges flickvän med åttaåriga dotter på besök, blir det trångt om
saligheten i fyrarummaren på 97 kvadratmeter där Alejandro Fernandez och Jorge Martorell bor sedan ett drygt år tillbaka. – Kärnfamiljen är bra om den lyckas. Går inte det får man hitta på något annat, säger Jorge.
Det var han som kom med idén om att starta ett minikollektiv. När han skilde sig för tre år sedan hade han en lägenhet på samma gård som nu, i Majorna i Göteborg, med en inneboende svensk kille. När sedan Alejandro låg i skilsmässa för ett drygt år sedan....
Artikeln är publicerad i:
Leva juli 2003