GRATIS MAT FÖR ALLA - I KORTEDALA
Ann-Helen Lundmark är en person som både syns och hörs. Ändå verkar hon med något som inte står skrivet i neon. I form av återvinning av bland annat mat, prat och textilier. I en liten källarlokal i Kortedala.Vi befinner oss i en fullproppad lagerlokal; tavlor, kastruller och dricksglas står på parad. Längst fram på klädstången hänger en orange storpolo av märket Anna Holtblad. På golvet står en wokpanna och ovanpå den, en korg med omaka julgranskulor.
Det finns mängder kvar efter gårdagens köande av tjugo personer som gratis fick ta vad de ville ha av både husgeråd och klädesplagg. Plus överblivna matvaror som gratisbutiken skänker till alla som står i kö. Det kallas för ”Solidariskt kylskåp”.
- Det här är ett sätt att få känna att livet är större än min egen kropp. Jag är en del i en helhet, eftersom vi är grannar och bekanta i området som hjälps åt med detta och arbetar som volontärer. Det har blivit en viktig mötesplats....
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten Jan 2021
Fotnot): Fakta: www.smartakartan.se www.solikyl.se www.cykelkoket.org
WANDI - EN ÖVERLEVARE MED VISST MOTSTÅND
Allt är möjligt, i det omöjliga – och i det omöjliga blir det ändå möjligt.
Orden är Wandi Lundgrens, som räknar sig till gruppen med dövblindhet.
Det innebär att hans vardag är fylld av hinder som kräver en bergsklättrares idoga inställning. Bungyjump eller uppförsbackar är inget som Wandi Lundgren längtar efter i dagsläget. Han har mest sysslat med skidåkning.
- Jag lärde mig åka skidor när jag var tre år. Sedan dess har jag gillat slalombacken. Alla runtomkring var rädda, men inte jag. Du har en ledsagare som åker bakom och kommunicerar i radio när det är dags att svänga vänster eller höger.
Det konstigaste är att ju brantare backen är, desto bättre känner du fallinjen, vilket gör att du kan åka rakare, förklarar Wandi Lundgren vars intresse för idrott har lett honom till segling, plus simning i ungdomslandslaget....
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten april 2020
ANNELI VIGER SITT LIV TILL VÅRD FÖR FATTIGA
Anneli Persson har uppnått den perfekta balansen i livet. Hon delar sin tid mellan Göteborg och Afrika. Här som operationssköterska på en ögonklinik – där som detsamma på ett flytande sjukhus.
– Det känns verkligen som om jag hittat rätt. Jag kommer att jobba så här fram till pensionen. Jag blev tipsad om Mercy Ships och hemsida såg verkligen tråkig ut, men allt föll liksom på plats för mig. Nu hjälper jag fattiga att bli helade och blinda.
Mercy Ships ligger tryggt förtöjd i Dakars bullriga hamn. Kajen är inmutad av containrar. Både barn och vuxna sitter på träbänkar och väntar i stora tält. Alla är utvalda för att få gratis operationer mot grå starr eller gomspalt.
– Det här är min tionde resa. Det är en lycka att få ge. Jag började arbeta på båten för länge sedan när den låg i Liberia, nu är vi i Senegal och innan dess var jag i Guinea. Det är helt olika länder med olika förutsättningar. ...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten febr. 2020
EBRIMA I GÖTEBORG KÄMPAR FÖR GAMBIA
Allt började med ett bajsskämt på Youtube. Mot en diktator i Gambia. Benny Ek Williamsson talar det inhemska språket wolof flytande. Därför fick det hela stor viral spridning.
– När jag vaknade på morgonen hade klippet närmare 30 000 visningar. Då förstod jag att jag satt fingret på något. Fler nyhetsbyråer hörde av sig, säger Benny Ek Williamsson, vars gambiska namn är Ebrima.
En förklaring till genomslaget kan vara att en vit man talade det inhemska språket och dessutom gjorde narr av diktatorn Yahya Jammeh. Detta i ett land där det oftast inte förekommer kritik mot äldre människor eller högljudda protester mot politiker.
I dag finns inte diktatorn kvar vid makten och bland många av Gambias unga kan man ana en framtidstro. Vägarna kantas av stora reklamskyltar för sanningskommissionen, TRRC. De åtalar förtryckare från diktatorns tid. ...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten dec. 2019
BOKHÄXAN GER UT - LÄSKLUBB PÅGÅR!
Eva Selin kallar sig för bokhäxa. Det har inget med Blåkulla att göra, utan biblioterapi. Ett sätt att hela sig genom att läsa litteratur. Nu är hon aktuell med boken: ”Läsklubben pågår!”.
Tänk dig en mötesplats i varje stadsdel, kanske ett bibliotek med en vrå belamrat med ett smörgårdsbord av olika terapier. Ett slags gemensamhetsplats där bokläsning eller bok på recept bara är ett av flera sätt att gå vidare i livet.
- Man behöver inte vara sjuk för att få hjälp av litteratur. Den innehåller så mycket läkande kraft i sig att den kan öka meningen i livet, säger Eva Selin som själv har erfarenhet av det hela. Litteraturen var en tröst där hon växte upp i ett nybyggt
Litteraturen var en tröst där hon växte upp i ett nybyggt område i Vallda. - Jag upplevde mig som udda, tyst och rädd. Men jag lärde mig att passa in. Så fort jag lärt mig läsa som sexåring fick jag låna tjocka ungdomsböcker. ...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten maj 2019
SVERIGES FÖRSTA KVINNLIGA SJÖKAPTEN
Maria Björnstams stora dröm var att gå till sjöss. Hon blev Sveriges första kvinnliga sjökapten när hon utexaminerades vid Sjöbefälsskolan i Göteborg 1970. I dag är hon 75 år fyllda och kan titta tillbaka på ett långt yrkesliv till sjöss. Du är aktuell i Filmen ”Flotten”, ett antropologiskt experiment, där ni 1973 seglade över Atlanten, med dig som kapten. Hur känns det att se den idag? Det känns som en upprättelse för allt som skrevs om oss, både när vi var ute och när jag kom hem.
De kallade den för ”sexflotten” och allt möjligt. Så var det ju inte. Jag var mest förbannad på forskaren. Han var som en diktator ombord. Han antecknade och vi skulle fylla i formulär. Sedan ställde han svaren mot oss.
Jag tog avstånd från hans experiment redan från början. Min uppgift var att ta de här elva människorna, levande från Kanarieöarna till Mexiko....
Artikeln är publicerad i:
Sjöbefälstidningen dec 2018
LIVSVIKTIGT FÖRSONINGSPROJEKT I LIBANON
Mona Nasser Aldin var bara fyra år när hennes föräldrar flydde Libanon. Hon har bott i flera svenska städer, men blev hemmastadd i Borås. I dag lever hon i Beirut och arbetar med ett försoningsprojekt som kallas Act for the Disppeared.Vi befinner oss i Hamra, på ett litet kontor med signalröda väggar, i centrala Beirut. Här arbetar Mona Nasser Aldin när hon inte är ute på fältet i sitt arbete med försoningsprojektet, som sträcker sig över hela landet.
Projektet är omfattande och en smula komplicerat att förklara för en utomstående. Mona Nasser Aldin formulerar sig på engelska först, sedan arabiska för att orden skall falla i rätt ordning på svenska.
- Jag anser att libaneserna är ett folk, oavsett religion eller politisk tillhörighet. Men det finns de som inte åker till vissa områden eller förflyttar sig utanför sina egna grupperingar. Det unika med försoningsprojektet är att här träffas människor. ...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten dec 2018
OSTRONENS TID ÄR NU - I SEPTEMBER
Hur har din väg till ostrondykningen sett ut?
När jag var liten åkte jag med pappa och min farbror ut till ostronbankarna. Jag hjälpte till praktiskt och var med dök och plockade ibland. Nu har jag lärt mig massor om ostron.Men först gjorde jag en resa på H&M. På sju år jobbade mig upp från golvet till att öppna butiker. Tills för tre år sedan då jag bestämde mig att satsa på ostronen. Min pappa och min farbror har hållit på i 25 år och dykt efter ostron.
De såg de japanska ostronen för länge sedan, men 2007 lade de märke till en drastisk ökning. Men det var inte förrän jag kom in som vi började plocka dem. Försäljningen med de japanska ostronen har ökat med raketfart. Om vi jämför med föregående år så har
Är det svårt att dyka efter ostron? Vi tre går ut i samlad trupp minst en gång i veckan och dyker. Det ligger på mitt bord att få upp de japanska ostronen. Jag letar efter de allra minsta ostronen, eftersom restauranger föredrar att servera dem som de är...
Artikeln är publicerad i:
GP / TVÅ DAGAR sept. 2018
TRE MEDELÅLDERS MUSIKANTER GOES EUROPE
En arkitekt - tillika snickare, en enhetschef från kommunala kulturskolan och en direktor. Musiken har vävt dem samman. I sommar åker de runt i en minibuss och spelar på gator i Europa.
Vi befinner oss på Davidshallsbron i centrala Malmö. Gatorna är fulla av semesterflanörer och i kanalen glider knallblå trampbåtar förbi. En välfylld restaurangflotte, som är förtöjd vid kajen, väntar på att få kasta loss. På bron packar tre medelålders h
Klockan två avgick deras nyanskaffade turnébuss från Göteborg. Fyra timmar senare är de lite pirriga inför sitt första gig. Så ringlar sig en klezmerslinga över bron och folk stannar nyfiket till. Tar upp mobilerna och filmar, gungar med och lägger en sla
- När man spelar på gatan får man en direkt respons. Antingen gillar folk det de hör och stannar. Om de inte gillar det så går de bara vidare. Det blir tydligt att de inte står kvar för att vara artiga. Det är en sak som jag tror kommer att utveckla mitt ...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten aug 2018
VÄRLDENS JORDEMODER - ANNEKA KNUTSSON
Jordemodern Anneka Knutsson är en doldis med makt. Hon är chef på FN:s befolkningsfond – där görs ett sisyfosarbete med kvinnors sexuella hälsa och rättigheter. Hon återvänder gärna till sin bas på Brännö, bor i New York och har Etiopien som sitt andra heVi befinner oss på ett One Stop Center, i Manicaland, långt ute på Zimbabwes landsbygd. Det är dallrande kvalmigt i luften och ett Friggebodstort träskjul med korrugerat plåttak utgör väntrum. Här sitter tre kvinnor som söker akut vård efter att ha blivit
De får stöd med att göra en polisrapport och de erbjuds juridisk hjälp för att söka skilsmässa. Eller ansöka om abort om de blivit våldtagna. Detta är bara ett av de många ställen i världen som FN:s befolkningsfond, UNFPA – stödjer.
- Jag blir galen på att One stop Centers skall behöva finnas, att flickor och kvinnor utsätts för så mycket våld. Jag arbetar med det jag gör för att varje kvinna och varje ung flicka skall få samma förutsättningar som män och pojkar; att delta, att påver...
Artikeln är publicerad i:
GP / TVÅ DAGAR juni 2018
MED HJÄRTAT TILL VÄNSTER
Bob Hansson har uppträtt inför fullsatta sportarenor och varit omslagspojke i pressen. Men det är i radioprogrammet Tankar för dagen som han nått ända in i sovrummen. Nu finns hans tänkvärda ord i bokform. Han vill förändra världen. Med snällhet.
Bob Hansson sitter med slutna ögon och benen i kors på ett litet podium. Så börjar han plötsligt prata om sig själv och sina svagheter, om att göra bort sig, om att försöka vara snäll mot sin nästa. Det hela avslutas med ett kort gapflabb. Så blir han all
Bob Hansson kommer emot mig som ett yrväder med ett hemgjort plastpärlhalsband om halsen. Med ett fast handslag och en orolig blick scannar han av det avlånga rummet. Tills jag nämner att jag vaknat av en mardröm. Då späntar han fast blicken i min och stä
Öppnar sig och är beredd på att finnas där och lyssna. Ta emot. Om så behövs. Det är ingen bild jag skulle våga nämna, för Bob Hansson vill helst inte prata om sig själv. Eller hur andra kan tänkas uppfatta honom. Det inger en dödlig trötthet. ...
Artikeln är publicerad i:
Ica-Kuriren No 24 juni 2018
AFRIKA I MITT HJÄRTA
Malin Krook växte upp i Afrika. Hon kom tillbaka till Göteborg som 17-åring och började på Majornas gymnasium. I dag bor hon i Zimbabwe och arbetar på ambassaden i Harare.
Bröd: Just den här dagen har familjen fått tillökning; en liten blandhund som de ärvt av några bekanta på barnens skola. Strax efter att hon med man och två barn, kom till landet för ett och ett halvt år sedan, tog de emot en övergiven hund
– Visst, det finns höga murar och stora grindar. De kan inte cykla vart de vill, utan vi får ringa och ordna ”play dates”. Men de har Afrikas natur och det är lätt att ha hund och att campa och springa barfota i gräset. De får träffa människor från andra
Det gör att barnen ser det på ett litet annorlunda sätt – inte utifrån var vi kommer ifrån utan hur vi är, menar Malin Krook. Själv har hon svårt att se sig i Sverige på heltid. – Det jobb som jag har är väldigt speciellt. Det ...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten April 2018
ANNA OLSSON VÄVER SINA TANKAR
Kultur gör skillnad. Det är Anna Olsson övertygad om. Själv bidrar hon genom att väva sinnebilder från sina arbetsplatser - häktet i Göteborg och en mottagning för traumatiserade barn.
Trappan upp till Anna Olssons vävateljé, nära Järntorget, är grönmålad. Det är en rest sedan åttiotalet då Greenpeace huserade i den luftiga lokalen. Grönt är också Anna Olssons absoluta favoritfärg. Hon är född på sjuttiotalet och gör bildvävar som minne
– Att arbeta som konstnär innebär för mig ett stort ansvar. För mig handlar det ytterst om att bidra till något gott Det är mitt uppdrag till mig själv. Jag försöker vara ärlig och uppriktig när jag skapar. Jag vill visa på den styrka och kraft jag ser i
Men det är inte enbart kraften i färgerna, som man slås av. Alla hennes bilder har ett samhällsengagemang, oavsett om det återspeglar barn som hamnat på häktet, vardagliga ting som en asylsökandes tandborste eller en bonde på andra sidan jordklotet....
Artikeln är publicerad i:
ETC Jan 2018
MARIA WHITE MÅLAR MED STARKA FÄRGER
Maria White använder stora penseldrag. Oavsett om hon berättar en historia eller målar i akvarell. Livet just nu handlar om ”levande hus” eller hus med ”flöden”. Ett projekt fyllt av kraft och vardagsliv.
Det har varit en dramatisk natt i Kavalla i norra Grekland. Blixtar och dunder fyllde himlen tio timmar i sträck. Som om alla åskgudar, oavsett mytologi, ville göra sig påminda. Maria White befinner sig i Svenska Institutets hus för att skriva färdigt en
Hennes arbetsbord, med utsikt mot ön Thassos, är fyllt av små akvareller. Det är fjärde gången hon är här för att ge tid åt sig själv. – När jag åker hit har jag bara med mig papper, akvarellfärg och tuschpennor och min dator.
Här känner jag att jag kan göra precis som jag vill; gå upp när jag vill, jobba när jag vill och laga mat när jag vill. Det jag håller på med nu är att fullfölja projekt, göra klart och vända mig till ett förlag, förklarar hon....
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten okt 2017
KAPTEN RÖD VISAR VÄGEN
Gudarna är med Kapten Röd. Han är större än vad han själv vågat tro, trots sina 2,02 meter. Och trots att han gick i däck, drog sig undan och kom tillbaka med besked. Numera gjuter han sin grund med omsorg. Men är fortfarande en kapten med rött hjärta. Snikens kullar vid Slottsskogsvallens stora entré, är fullsatta av folk som grillar, chillar och grundar; en stämning av lördagsmys och förväntan. Sprinterbanorna och gräsmattan inne på stadion är fullpackade av ungdomar, som kommit till sista konserten i
Tvåans spårvagn pilar förbi i riktning mot Axel Dahlströms torg. De arton bajamajorna på parad har långa rangliga köer, samma sak med korvstånden som säljer chorizokorvar. Om en trekvart ska Kapten Röd stå på scen och kalla publiksuccén för en fest på sin
Backstage jobbar en tatuerare för högtryck. Den här kvällen ska Björn Nilson (som Kapten Röd heter till vardags) tatuera in siffrorna ”20k” på sin arm, en beteckning för antalet sålda biljetter, 20 000, på Slottsskogsvallen. Plus ännu en tatuering på sit...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten sept. 2017 Läs!
SAMIR HAR VÄRLDENS SOM ARBETSFÄLT
Samir Arabzadeh har genomgått ett slags metamorfos. Det handlar om arbetet med en animerad film. Låt oss presentera Märta Proppmätt – i egen hög person.Det började med en vanlig förfrågan om en film, som ledde till en animationsstudio på Filippinerna. Arbetet på plats skulle ta en månad. Det tog ett år. - Det har varit den absolut största utmaningen i mitt liv, verkligen. Det är faktiskt jäkligt coolt.
Efter det här känner jag att jag kan göra nästan vad som helst, säger Samir Arabzadeh som upplever att han har bestigit mer än en bergstopp under det senaste året. Han tillägger att filmen är klar och att den blev mycket bättre än vad han kunnat drömma
På söndag är det smygpremiär och den tjugoandra september går barnfilmen Märta Proppmätt upp på Folkets Bio och SF-biografer i landet. Men låt oss ta det från början; Märta Proppmätt är en simmande superhjälte, i form av en guldfisk. Hon är egoistisk, v...
Artikeln är publicerad i:
ETC sept. 2017 Läs!
NICO FÖRVERKLIGAR SIN FILMDRÖM
350 000 kronor. Så mycket pengar har Nico Camoglio sparat från sina tillfälliga restaurangjobb. Allt för att förverkliga sin dröm - en långfilm med eget manus.
När du läser det här spelas de första scenerna i filmen in. Platsen är Vasastan. Runt sig har Nico Camoglio en hel besättning av vänner och professionella skådespelare – både från Göteborg och Sardinien. Han har precis varit där på möte och fått klartecke
- Det enda jag hoppas nu är att allt går bra och att vi inte drar över budget. Om filmen blir nära min vision så blir jag jätteglad, säger Nico Camoglio som skrivit på filmens manus under två år. För någon månad sedan började han skriva på ännu ett nytt
Allt för att släppa tankarna på det första och kunna se klart. Eftersom han levt dag och natt med sin vision och sin sparplan. Nu är han här; rädd och uppspelt och något lättad över att allting verkar flyta. Planeringen har varit minutiös....
Artikeln är publicerad i:
ETC sept. 2017
GP sept 2017 Läs!
JAG VILL VA FRI - EN RAPP MED KÄRLEK
- Jag vill va fri, vara stark – kunna sker mark. Så rappar Bakhtyer Nasiri i sommarens hitlåt. I alla fall bland ensamkommande barn i Göteborg med omnejd.
(Oavsett om deDet är en ovanlig skolavslutning på Lundby gymnasium. Matsalen eller ”bamba” är full av elever från bland annat förberedelseklasserna. Längst fram står Bakhtyer Nasiri i nystruken skjorta. Han debuterar som konferencier denna dag och är smått nervös.
Bakom honom finns en bildskärm med musikvideon ”Jag vill vá fri”. Han rappar tillsammans med Pouya Amiry och flankeras av en ung sångerska son heter Ruqia Rahimi – alla tre kommer från Afghanistan. De ingår i projektet fri, som startats av Peter Liljeqvi
Som en slags manifestation eller en motkraft till ensamkommande barn som avvisas eller skrivs upp i ålder och får klara sig själva från den ena dagen till den andra. Hundratals personer har fått mejl med musikvideon de senaste dagarna. Bland dem politiker...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten juni 2017
Fotnot): ”Jag vill va fri” Jag vill va fri, vara stark Kunna känna säker mark finnas Under mina fötter Jag kan ge allt av Peter Liljeqvist
ATT LEVA OCH DÖ PÅ RHODOS
Ingrid Ioannidi är som en levande reklampelare för Rhodos. Hon har levt halva sitt liv på ön. Här har hon kommit hem och här vill hon begravas.
Med van hand rattar hon sin lilla bil med höger hand och pekar med vänster åt Turkiet till. Klara vinterdagar kan man se snötäckta toppar på bergsryggen på andra sidan Egeiska havet. Fonden är andäktigt vacker. Turistsäsongen på Greklands andra största ö,
- Det bankas och det spikas och det målas och det grejas. Förr sa vi hejdå till varandra på våren, för då visste vi att vi inte skulle ha tid att ses förrän när säsongen var över. Vi jobbade sju dagar i veckan, säger Ingrid Ioannidi som inte tänker oja si
Familjen drev en turistbutik i Rhodos nya stad, ända tills för fem år sedan. Innan dess präglades hennes arbetsliv i Grekland också av turismen. Hon arbetade bland annat i en supermarket på ett hotell. En dag kom det in en ung kille dit som hade en logga ...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten MAJ 2017
BERLIN - EN KREATVI LEKPLATS
Direkt efter studenten flyttade Maria Mogren till Berlin. Det är över 20 år sedan. Hon har sett staden förändras, från vild till mer ordnad. Men hon är fortfarande betagen i Berlin.
- Berlin är annorlunda mot Paris och London. Det är en ganska lätt stad att komma till. Jag trivs med att det är lite mer tillåtande här; gatorna är breda, staden är platt, det är lätt att cykla. Det finns gott om parker och små vilda lekplatser.
I alla fall om man kollar med Sverige-ögon. Det finns lekplatser där barn har byggt lite själva med egna plankor. Det är långt ifrån EU-normen, säger Maria Mogren.
Innan hon fick barn lade hon knappt märke till lekparkerna. I dag symboliserar de själva sinnebilden av stadens kreativa klimat. Själv arbetar hon med dokumentärfilm och tycker att det är den härligaste platsen att vara på....
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten MAJ 2017
ALLA VÄGAR BÄR TILL PRAG
Att möta våren i Prag. Det är en ständig längtan hos Johnny Persson. Han älskar att köra buss. Och siktar på att äntra Prag 300 gånger – innan året är slut.
Med fast handlag rattar han runt den stora bussen på parkeringen utanför Liseberg. Hans röst är mjuk men bestämd och hela hans person inger trygghet. Johnny Persson är på väg till Hemsedal över helgen. Vilken gång i ordningen minns han inte riktigt. Därem
Men det var inte fråga om någon förälskelse vid första ögonkastet. - Mitt första intryck var att det var en hemsk stad. Både människor och byggnader såg trista och grå ut. Jag tänkte för mig själv att hit vill jag aldrig åka tillbaka, minns Johnny Persso
Det var 1987 – två år innan murens fall. Vi talar om tiden innan det var vanligt med GPS och mobiler. Kanske färgades hans första intryck av staden av att resan dit var ganska jobbig. Eftersom det var första gången han körde en busslast till fyra städer....
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten mars 2017
MALMSTRÖM MITT I MAKTEN
Cecilia Malmströms stora dröm var att bli utrikeskorrespondent. Istället blev det ett annat jobb där hon både skriver och reser mycket. Det som handelskommissionär - med EU och världen som arbetsfält. En roll med extremt mycket makt.Det är en råkall novemberförmiddag i Bryssel. Cecilia Malmström berättar stolt om det stora handelsavtal mellan EU och Kanada som hon arbetat fram under flera år. Och att hon nyligen kunde hålla sig för skratt.
Belgiens valloner var nära att tippa hela avtalet över kanten. Det slutade med en nervpressande fördröjning på tio dagar innan det kunde skrivas på. Under tiden gick Cecilia Malmströms telefon varm på elfte våningen i EU-kommissionens högkvarter.
Europas potentater undrade hur det skulle bli. Hennes budskap var: Hakuna matata – det ordnar sig. Men då visste hon inte att Trump skulle vinna valet och att EU-samarbetet skulle skakas ordentligt i sina grundvalar. ...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten febr 2017
DELAT SITT BO I TVÅ STÄDER
Anne Wollters hjärta är delat i två – Köpenhamn och Göteborg. I Danmark fann hon kärleken och i Göteborg har hon sitt älskade sommarställe.Ljudmattan från Köpenhamns tivoli är massiv. Barnfamiljer och turister firar halloween på plats och snart är det dags för nöjesparkens välbesökta julmarknad. - Tivolit är det enda som hörs, annars är det alldeles tyst häruppe, säger Anne Wollter.
Från sitt arbetsbord i vardagsrummet ser hon besökare som tittar på utsikten från Glyptotekets tak. Från samma panoramafönster ser hon tornet på rådhuset och Nikolajtornet spets. Bara fem minuter från lägenheten finns ett populärt utomhusbad – mitt i city
Från sitt arbetsbord i vardagsrummet ser hon besökare som tittar på utsikten från Glyptotekets tak. Från samma panoramafönster ser hon tornet på rådhuset och Nikolajtornet spets. Bara fem minuter från lägenheten finns ett populärt utomhusbad – mitt i city...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten nov 2016
REYKJAVIK - FOREVER
Sarah Wahlen går på hotellskola i Schweiz, sparar pengar till en Asienresa och gör just nu sin praktik i ett av Europas mest populära turistmål - Island.
Snart har hon bott ett halvår i Reykjavik och älskar det. Hon gillar den avslappnade attityden hos islänningarna och hon gillar att det finns så mycket kultur i staden. Men mest av allt gillar hon badhusen som ligger tätt.
Hon bor nära den ståtliga Hallgrimkyrkan. Ett stenkast därifrån ligger ett gammalt badhus som är en miniatyrmodell av Valhalla; liknande färgskalor och samma gamla bås som en gång fanns på romerska badet. Den stora skillnaden är att badet har två heta bad
- Varje gång min rumskompis, som är från Makedonien, och jag går dit, försöker islänningarna att lära oss språket. Det är roligt men svårt, berättar Sarah Wahlen som själv talar flera språk flytande....
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten nov 2016
GAMMAL VÄNSKAP ROSTAR SÄLLAN
En för alla och alla för en. Det är inte de tre musketörerna vi talar om, utan ”Sniglarna” på Brännö. Fem damer som alla passerat 90. Men som sällan missar en träff. De ses varje vecka med räkor, vin eller kortspel.Den här söndagsförmiddagen träffas de hemma hos sommargästen Britta Hugon i Önnered. På bordet står fem frostade glas med gin och tonic. I köket är det dukat med vit linneduk och rosa servetter. Snart kommer räkor och vitt vin på bordet. Men först skall s
- Vi går igenom alla på Brännö och skvallrar om de som inte är här, skojar Gull Hansson som sällan missar en träff med ”flickorna”. Hon är en av dem som varit med i gruppen länge. Det är lite si och så med de exakta årtalen, men det lutar åt femtio eller
En av damerna ser ingenting i dag, en annan har det trassligt med minnet. Men de fortsätter ändå att träffas så länge de kan – varannan vecka hemma hos någon av de fem, på räkor och vin, och varannan vecka för att spela kort. Och då pratar vi enbart om et...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten sept. 2016
REHAMS SÅNG LEDER TILL INTEGRATION
Reham Abdulsalam har i princip sjungit sig in i det svenska samhället. Mycket tack vare den internationella kören på GöteborgsOperan. Hennes nya nätverk har lett till både boende och arbete.
Det är onsdagskväll och orkestersalen är fylld till bredden av körsångare från olika delar av världen. Reham Abdulsalam känner många av dem och några har blivit riktigt goda vänner. En av dem är Eva Gustafson som det sa klick med från början.
Eva anser att Reham är en modig person som talade om flykten och båtfärden över Medelhavet första gången de sågs. Reham berättar att Eva tagit henne till Floda och var blåsipporna växer. – Jag älskar naturen där. Så fort jag kan tar jag cykeln och åker n
Reham Abdulsalam är en driftig kvinna på 30 år med blicken riktad rakt fram. I Syrien arbetade hon som ingenjör vid Göteborgs stads förvaltning för kretslopp och vatten. Innan hon flydde hann hon upptäcka sitt musikintresse och började så smått spela pian...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten JUNI 2016
DIMA I SHATILA I LIBANON
Som barn var Dima Abed Alrazik med i en svensk bok. Den handlade om livet i ett flyktingläger i Libanon. Nu är hon här och hoppas på att få stanna.
Det är lunchtid och gott om folk som korsar Järntorget. För Dima Abed Alrazik är det osannolikt tyst, lugnt, rent och välordnat. Hon är född i flyktinglägret Shatila i Beirut, där folk är trångbodda och där en stor del av vardagslivet sker utomhus.
- Jag vet inte hur mycket folk det bor i Shatila i dag, men det är många fler än när jag växte upp. Det har kommit en massa folk från Syrien och andra länder de senaste åren. Det är tufft för alla. I boken ”Dima från Shatila i Libanon” kan man läsa att f
Där står att Shatila är ett palestinskt flyktingläger med nästan en halv miljon invånare. Boken kom 2004 och Dimas familj lever fortfarande i lägret och bor kvar i samma lägenhet, under samma hårda villkor. Dima minns tydligt tiden när boken skrevs. ...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten 8 maj 2016
Fotnot): Fotnot: Boken Dima från Shatila i Libanon är gjord av Anne Sörman och Birgitta Lagerlöf. Den är utgiven på LL-förlaget.
EMAN HUSSAIN TROR PÅ MÅNGFALD
I London var Eman Hussain en självständig yrkeskvinna. I Sverige blev hon plötsligt ”ingen”. Nu arbetar hon på en bank i Gamlestan och har hela världen kring hörnet. Hon gillar att möta olika slags människor och få siffror att gå jämnt upp.Det är en snålkall förmiddag före påsk. Bankomatkön utanför SEB-banken i Gamlestan är lång. Här står folk i pyjamasbyxor, joggingbyxor, jeans och barbenta i kaftan. Några av dem är kunder på banken och träffar Eman Hussain vid kundtjänstens rådgivningsdis
– Jag gillar att arbeta med siffror och jag gillar att hjälpa människor att förvekliga sina drömmar. Det kan man göra på en bank och det passar mig, säger Eman Hussain som har en kandidatexamen i företagsekonomi från Pakistan.
Anledningen till att hon flyttade till Göteborg var att hennes make skulle forska här. Paret anlände på sensommaren och Eman Hussain ägnade första veckan till att turista i sin nya stad. De bodde tillfälligt i Haga och hon gick runt och kollade in parker ...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten april 2016
BERGSJÖNS KYRKA - EN ÖPPEN FAMN
Trovärdighet och respekt är två nyckelord för Henrik Törnqvist, idag kyrkoherde i Bergsjöns församling. Det gällde när han var med och arbetade upp Johanneskyrkan och det gäller som ny styrelsemedlem i Göteborgs Stadsmission.
Torsdagar i Bergsjöns kyrka är lika med smakrik lunch för en tjuga. Det doftar gott av kyckling som kokats länge tillsammans med grönsaker. Ett sextiotal människor sitter runt borden och samtalar; en del av dem har kyrkan som sin fasta punkt i tillvaron.
Henrik Törnqvist lämnar sin halvätna måltid och sätter sig bredvid en äldre man. Sedan rör han sig under stund från bord till bord, tar sig tid och samtalar. – Jag är oerhört glad och stolt över det arbete som utvecklats i denna kyrka under många år.
Den här kyrkan är en av de största mötesplatserna i Bergsjön. Här upplever jag en mångfald av människor i olika livssituationer. Här finns många människor som aldrig kommer in i samhället och som inte har de fyra sista siffrorna, säger Henrik Törnqvist. ...
Artikeln är publicerad i:
Gatljus 2#2015
VOLONTÄR I MEDMÄNSKLIGHET
Väldigt intressant och i många fall skrämmande. Så sammanfattar Adam Kastö sin tid som juriststudent på Rättspraktiken. Han gör sin åttonde termin som volontär - med fokus på asylfrågor.
– Man måste försöka förstå sin roll i det hela och inte låta det bli alltför känslomässigt. Men det är svårt att inte bli engagerad deras livsöden. Ibland kan det kännas överväldigande, men det hjälper ju ingen om man själv blir ledsen, konstaterar Adam K
Vid sin sida har han en klasskamrat som också valt praktik på en hjälporganisation. De sammanstrålar med andra frivilliga på Röda Korset i Göteborg och brukar prata av sig efter besöksträffarna. Varje torsdagskväll är det öppet för besökare som behöver ju
Ärendena handlar oftast om att söka resebidrag från Röda korset. Det är familjer som fått uppehållstillstånd och som nu kan återförenas med släkt i Sverige. Eller asylsökande som nyss kommit in i landet och vill ha information om hur processen kommer till...
Artikeln är publicerad i:
Henry 2015#2 April 2015
DAGEN DÅ CAROLA RÄDDADE LIVET PÅ EN MAN
Carola Svärdstål tycker hon gjorde en enkel insats. Det resulterade att hon räddade livet på en man under en spårvagnsresa. Tack vare en kurs i Första hjälpen som hon gick tidigare samma dag.– Det var så märkligt för den mannen brukar aldrig stå på min hållplats. Jag lade märke till honom för att han stirrade på mig innan vi steg på vagnen, berättar Carola Svärdstål. Hon hade varit på sin skola för att lära sig mer om programmering.
På eftermiddagen skulle eleverna delta i Röda Korsets kurs om första hjälpen och hjärt- och lungräddning. – Det var många år sedan jag gick en sådan kurs, så jag bestämde mig för att gå, säger Carola Svärdstål.
Sedan cyklade hon hem till Kungsladugård för att hämta träningskläder och ta spårvagnen till gymmet. En okänd man tittar intensivt på henne. Sedan sätter han sig i mitten av vagnen och hon sätter sig längst bak. –Plötsligt hör jag skrik och rusar fram oc...
Artikeln är publicerad i:
Henry 4#2014
DESIGNDUO FRÅN GÖTEBORG SKAPAR JEANSLAMPA
Ingress: Designduon Maria Zeilon och Lill O. Sjöberg satsar på slow design. Det vill säga: ett skapande med socialt engagemang och miljötanke. Hittills har det resulterat i en jeanslampa, gjord av innersömmar på gamla jeansTänk dig en enorm textil soptipp - i form av ett klädlager. Vi befinner oss i Skara på Röda korsets klädinsamlingslager med skänkta kläder i alla färger och former. Designers från Västsverige gästar depån. Allt för att få med sig material för att återvin
Det var för drygt ett år sedan. Sedan dess har mycket hänt. Paret har både skapat en prototyp till jeanslampan och kommit fram med en färdig produkt som i bästa fall kommer att säljas i en välkänd butik inom kort.
– Hela textillagret är en guldgruva, men det måste förvaltas på rätt sätt. Vi har insett att vi måste ha hjälp med sorteringen för att kunna ta vara på textilierna, säger Lill O. Sjöberg som tillsammans med Maria Zeilon har sin ateljé i centrala Göteborg....
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten Nov 2014
HEJ DU MEDLEM - ZAN JANKOVSKI
Hur arbetar ni i nordöstra Göteborg för att stävja rekryteringen av unga till konflikthärdar och IS?
– Vi försöker lära oss mer i frågan och stärka våra kunskaper om värdegrundsfrågor. Vuxenvärlden behöver komma in i diskussionen och mer systematiskt närvara bland unga i nordost. Det är extremt viktigt eftersom de använder sig av sociala medier och allting går väldigt fort när myter skapas.
Hur skall ni gå tillväga? – Jag vet inte riktigt just nu. Men social resursförvaltning i Göteborg har fått i uppdrag att utveckla en social närvaro på de ungas arenor. Vi är bra på traditionellt ungdomsarbete där fältarbetare och andra uppsöker platser m
Vi arbetar med ett stort relationskapital här i nordost. Men vi når bara en minoritet på det sättet i dag. ...
Artikeln är publicerad i:
Vision 2014
ZOZAN HAR INTE TRÄFFAT SIN FAMILJ PÅ ETT ÅR
På mindre än ett år har Zozan Hussein lärt sig prata svenska, flyttat till Gamlestan och gjort en egen tankekarta av det svenska samhället. Hon är ett av de ensamkommande barn från Syrien som fått permanent uppehållstillstånd. Tillika en vardagslunk i GötOm man ser Zozan Hussein på morgonspårvagnen, på väg till skolan på Lindholmen, så är det svårt att föreställa sig vilken resa hon gjort. För snart fyra år sedan var hon på flykt från Syriens landsbygd och korsade olovligt den turkiska gränsen nattetid me
För ett drygt år sedan befann hon sig i Aten. Där bor hennes mamma med fem syskon fortfarande kvar – i hopp om, och i väntan på, att få komma till Zozan i Sverige. Alla ansökningspapper är inlämnade på ambassaden i Aten, men processen hos Migrationsverket
- Jag längtar så mycket efter min mamma och min lillasyster och resten av min familj, säger Zozan Hussein och håller ömt i ett fotografi med lillasyster Robin som är fem år. Zozan pratar med sin mamma varje vecka på telefon. Hon berättar om hur det går f...
Artikeln är publicerad i:
ETC Göteborg aug 2014 Läs!
Göteborgs-Posten sept. 2014
SANDRA LINDBERG - MED VÄRLDENS BÄSTA JOBB
Sandra Lindberg är en jordnära tjej. Men det är i havet hon upplevt vida stunder av lycka. På Dominikanska republiken har hon haft sitt bästa dyk någonsin. Den platsen lämnar hon nu för en annan älskad ö – Kreta.
Det är eftermiddag i Bavaro och 34 grader varmt ute, men Sandra har kofta på sig för att inte bränna sig. Hon sätter i en cd av inhemske Romero Santos i bilens musikspelare och rattar ut till närmaste ”picco-pollo” - ett slags korvstånd med kycklingpiroge
De är tyvärr slut, men juice av passionsfrukt finns det gott om. – Den här kommer jag att sakna när jag lämnar ön säger Sandra och höjer pappersmuggen till en skål. Hon har varit på Dominikanska republiken i ett halvår och skall bara mellanlanda hos SIN
i Vänersborg för att strax ta vidare till nästa destination. Så har det sett ut de närmaste tre åren. Hon har varit på resande fot ända sedan hon gick guideskolan på Mallorca och fick jobb direkt. ...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten Maj 2014
PÅ KRYSS ÖVER ATLANTEN
Lennart Wiktorsson skulle inte kalla sig sjöbuse i dag, men han har en viss vurm för sjön. Både när det gäller att fiska abborre från sin eka eller att korsa Atlanten i ett större fartyg.
Efter sju dagar till sjöss närmar sig kryssningsfartyget Costa Magica sin första hamn – Madeira. Sjön ligger kav lugn och många av de 3 200 passagerarna ser fram emot att få fast mark under fötterna. Särskilt som det blåst styv kuling, mot storm, de senas
- Jag har inte ont av det alls. Det var bara en liten krusning på sjön, säger Lennart Wiktorsson som har saglat över Atlanten sex gånger förut. Det han kallar sjögång är flerdubbelt höga vågor. Det har han varit med om på Atlanten och i andra vatten, då
Rutterna gick ömsom till Sydamerika, Nordamerika och Sydafrika, ömsom till Australien, Persiska viken men även Östersjön. Han har angjort många hamnar, men inte besökt någon av dem som fartyget är på väg mot efter Funchal: Malaga, Malta, Korfu, Dubrovni...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten Maj 2014
FRUKOSTKLUBBEN BETYDER MER ÄN MAT FÖR BARNEN
Frukostklubben på Bergsjöskolan i Göteborg är ett populärt ställe. Där bjuds eleverna på frukost två morgonar i veckan. Arash Karimzadeh, 21 år, har arbetat som volontär sedan starten i höstas.
– Jag är alltid glad när jag går härifrån. Mötet med barnen är det bästa. Jag brukar sitta ned och prata med dem medan de äter sin frukost, säger han. Men innan dess går volontärerna iväg till torget för att hämta bröd och frukt som handlarna skänker.
Tillbaka i skolmatsalen är det dags att breda minst 400 brödskivor, lägga på ost och skölja frukt. I målet ingår även mjölk som skolan står för. Om det blir något över, så skänks det till Bergsjöns kyrka alldeles intill, som har kvällsaktiviteter tillsamm
Alla barn i årskurserna 4 till 9 får äta frukost. – Alla har det inte så bra ställt som jag har. Det finns barn i Bergsjön som bara äter ett varmt mål om dagen och det är i skolan. Frukosten viktig för att orka med, menar Arash Karimzadeh som påpekar at...
Artikeln är publicerad i:
Henry 2#2014
Göteborgs-Posten Maj 2014
EN MODERLIG VÄGVISARE FÖR BARN PÅ FLYKT
Safia Omar Abdi ser sig som en moderlig vägvisare in i det svenska samhället. Hon är föreståndare på Safias hus – ett transitboende för ensamkommande pojkar. De söker asyl och sitter i samma båt som hon själv var i för 18 år sedan.
Bröd:
Safia Omar Safia Omar Abdi har precis kommit hem till sin nyrenoverade lägenhet i Mölndal, efter en semester i London på fyra veckor. Där har hon träffat sina åtta syskon och sin mamma, för första gången på tre år. Det var gott att vila i familjens trygga famn ett t
Men när de försökte övertala henne att flytta till den bullriga mångmiljonstaden blev det ett tydligt: nej, tack. – Visst. Livet är lite lättare för somalier i England - folk känner sig inte lika utanför och det enklare att få jobb.
Du behöver heller inte känna dig ensam för det är mer socialt med människor med olika nationaliteter och du ser folk ute överallt, nästan som i Afrika. Men människor verkar otrygga i London. De hade väskorna i knäet och höll hårt om dem på tunnelbanan. Ja...
Artikeln är publicerad i:
Social Qrage okt. 2013
FRÅN BERGSJÖN TILL BRYSSEL
Det står Bergsjön i passet, men Teresa Küchler bor i Bryssel. Mitt i korsdraget mellan kultur och politik. Där har hon hittat sin utpost med att rapportera om EU och får känna sig som den internationalist hon är.
Fast bandet till Sverige har hon inte släppt, utan tvärtom, varit noga med att vårda relationerna för att kunna koppla på umgänget varje gång hon kommer hem till Göteborg. - Jag längtar till Sverige, men den här gången kan jag inte åka förrän jag fått mi
Det säger Teresa Küchler och visar upp mobiltelefonen med ett kort på en knallröd och sprillans ny bil – en Seat Ibiza. Hennes första egna bil som hon dessutom sparat ihop till själv efter ett par år som stringer för Svenska Dagbladet i Bryssel.
Den här veckan befinner hon sig på EU-parlamentet i Strasbourg i Frankrike dit ledamöter och kommissionärer åker som ett gigantiskt och omkringflyttande teatersällskap en vecka i månaden. Teresa Küchler sitter vid sin vanliga arbetsplats i pressrummet....
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten Juni 2013
Fotnot): En stringer är en frilansande utrikeskorrespondent.
MAJA GÅR VIDARE FRÅN KULTURLABBET TILL RETRO
Maja Uddenberg har arbetat 14 år på Kulturlabbet på Hisingen. Där har hon utvecklat sina konstnärliga sidor och vuxit som människa. Nu är hon redo för nästa utmaning.
Det är fredag morgon och vi befinner oss i en före detta kyrka, tillika församlingshem på Önskevädersgatan i Biskopsgården. Tegelbyggnaden signalerar kantigt sjuttiotal men redan i trappan upp till andra våningen andas lokalerna luft.
På ena långväggen hänger svartvita foton av Kulturlabbets arbetstagare och handledare. Här har varje rum sitt eget fokus: bild och form – fotografi – musik - ord och poesi - dans och teater. Den dagliga jympan i studiorummet är snart slut.
Där har det spelats åtskilliga föreställningar för publik; både med teater och dans. Maja Uddenberg är en av dem som varit längst på Kulturlabbet och hon tror att hon haft flest huvudroller av alla. Vem är du Maja?...
Artikeln är publicerad i:
Gatljus sept.2012
EN SALT RÄKA - CAMILLA LÄCKBERG GÖR KOKBOK
Ett möte mellan deckarförfattaren Camilla Läckberg och kocken Christian Hellberg är lika med ren och skär matglädje. Samtalet böljar runt västkustens skaldjur till en ångande bouillabaisse eller finurliga snittar.
Det enkla är det goda - är budskapet Den som läst deckare av Camilla Läckberg har svårt att spåra någon doft av mat. Polisinspektör Patrik Hedström hittar man sällan framför grytorna och kollegan Erica Falk sträcker sig till en avokadoröra med räkor på någon enstaka sida, eller att frossa i
Det är inget godis som står högt på Camilla Läckbergs egen lista. Däremot älskar hon mörk choklad och lakrits, gärna påsar med Djungelvrål. – Mat har inte där att göra. Det är inte viktigt i böckerna, eftersom mina karaktärer inte är några konnässörer i
Erica har ett halvkomplicerat förhållande till mat, precis som så många andra tjejer. Hon har svårt att bli av med de där fem, sex sista kilona, förklarar Camilla Läckberg. Även om hon aldrig haft ätstörningar själv, så har h provat på de flesta viktmins...
Artikeln är publicerad i:
Mersmak okt. 2011
VINNARE AV FEM GULD PÅ WTG 2011
Martha Ehlin är förälskad i själva livet och hennes lyckotal är siffran fem. För två år sedan transplanterade hon fem organ. I sommar vann hon fem guld på World Transplant Games i Göteborg.
Martha Ehlin sitter i gräset bredvid startbanan. Hon har precis avslutat en kort yogasession med solhälsningen. Sedan tar hon ett djupt andetag och drar in doften av gräs för att fylla kroppen med kraft inför tävlingen i längdhopp.
Det var augusti för två år sedan. Hennes pappa frågade vad hon ville göra just den dagen och Martha Ehlin svarade: ”Känna på gräset.” Hon låg på Sahlgrenskas intensivvårdsavdelning efter att ha varit den trettonde personen i Sverige som transplanterat fem
Efter visst övervägande kallades mer personal in och Martha bars ut under ett träd på den lilla gräsmattan bakom sjukhuset. Underlaget var stenhårt efter fyra månader i sjukhussängens luftmadrass. Men hon kände det mjuka gräset och livsviljan som växte....
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten JUNI 2011
MED HAVET OCH GENUS I FOKUS
Karin Rosengren har valt två jobb som befruktar varandra. En vanlig arbetsvecka är hon både däcksman och fritidsledare. Allt för att få tid till sin egen musik och oförtröttligt så frön om jämställdhet.
Högt uppe på Skarvens brygga har Karin Rosengren ett vakande öga över öbor som hastar till båten, från olika håll. I sommar blir hon en av två kvinnor som håller i spakarna på södra skärgårdens nya höghastighetsfärjor.
– Det är en utmaning och ett riktigt hantverk att köra den här stora båten bra. Det är inte så lätt som det ser ut att undvika puffar i bryggan vid tilläggning, säger Karin Rosengren, som kan titulera sig; däcksman, skeppare, tillika fritidsledare.
Det var faktiskt en kapten på en av båtarna som inspirerade henne till att ha flera yrken och sy ihop sin egen påse av favoritsysslor. Han har gått i pension nu och läser heltid på universitetet. Dessförinnan doktorerade han i filmvetenskap. ...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten Maj 2010
GAMMELMORMOR SOM AU PAIR I NEW YORK
Om barnbarnsbarnet Tristan blev utan barnvakt lovade Anny Jakobsson att hjälpa till. För tre månader sedan lämnade hon sin fotvårdsklinik och tog till New York. Och förvekligade sin dröm som au pair, 76 år gammal. Backen upp från bostadskvarteret till Central Park är dryg. Det tar en kvart att gå och lille Tristan sitter nöjd och insuper bilar, byggarbeten och hundar som passerar revy. För första gången på närmare tre månader är det vårsol i staden.
Krokusarna tittar fram lagom till Saint Patrick´s Day, då det är irländska färger i vitt och grönt som gäller. Om några timmar kommer gatan till lekparken att stängas av för långa marscher. Men nu är det gungor och rutschkana som gäller. Tristan vet preci
En promenad med lekstund i park på förmiddagen och en på eftermiddagen, däremellan sovstund och mat. – Jag har kommit upp i en så hög ålder att jag knappast kommer att få någon ny förälskelse, men jag har Tristan. Han är helt underbar, säger Anny Jakobss...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten April 2010
MED KNIVSKARPT FOKUS
Mästerkocken Marcus Samuelsson är knivskarp när det gäller vad han vill förmedla. I hans händer blir mat till en vision om mångfald, oavsett om han står i restaurangköket i Stockholm, New York eller lagar mat bland släktingar i Etiopien.DEN HÄR BLÅ skjortan är en vanlig second handgrej. Min egen stil är alltid en blandning mellan vintagekläder och nytt. Jag är en kreativ person och har ett språk där jag uttrycker mig, oavsett om jag målar tavlor, lagar mat eller klär mig.
Jag är egentligen inte en modeintresserad person, men jag är intresserad av stil. I städer som Malmö och Detroit, där det lagts ned stora företag, finns det jättebra vintageaffärer med arbetskläder. De är ofta använda och man kan jobba i dem från morgon t
Min dag kan börja i ett kök på morgonen och fortsätta med ett möte eller i en tv-studio och sluta med att jag lagar mat igen på kvällen. Då måste man ha kläder som fungerar i sexton timmar och som man är bekväm i. De får gärna vara av bra kvalitet som den...
Artikeln är publicerad i:
Tidningen Vi Dec 2009
BARA BRÖST I SILVER
Linda Zwamp gillar hängbröst. Och singelpattar, liksom silverconbröst. De ingår numera i hennes kollektion med silversmycken. En hängande symbol som hon hoppas skall göra kvinnor mer stolta över sina bröst.
Vid gott väder tar Linda Zwamp sin elrullstol från enplansvillan i Mölndal till verkstaden vid Redbergsplatsen, som hon delar med fyra andra silversmeder. Väl där installerar hon sig vid sitt arbetsbord med anor från 60-talet.
Bordsskivan är gjord av decimetertjockt mörkt trä, patinerad av arbetande händer och bär spår av små verktygshack. Arbetsbordet har varit Linda Zwamps mammas som var guldsmed och hade sin verkstad hemma i källaren i Hagen, i västra Göteborg. Som liten lek
Men hon har inga direkta bildminnen från den första tiden. Däremot doftminnen med en blandning av oxid och metall och starka hörselminnen. - Jag ville absolut inte syssla med samma sak som min mamma, men när jag var trettio och gick en prova-på-kurs, så ...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten Oktober 09
Fotnot): www.silverbröst.se
KLARA BESKED OM ATT DOFTER PÅVERKAR
Klara Zimmergren, kristallklar vinnare för andra året i rad, tack vare humorprogrammet Mia & Klara. Men hon är också en obotlig djurvän. Snart får vi se henne som programledare i Djursjukhuset på tv.
Här berättar hon om några prylar.JAG HAR EN HANG UP på parfymer som gör att jag hela tiden letar efter den rätta doften. Jag är ju inte typen som kommer in i ett rum och fäktar med armarna, men luktar man gott så kan man få poäng. När jag var trettio hade jag en doft som kallades Beauti
Nu är den för flickig och för blommig för mig. Därför letar jag efter en doft som ger mig en ”efter-fyrtio-pondus”. Nu har jag två dofter som jag jobbar med. Den ena är från Kenzo som jag tar på mig när jag är helt fri från arbete. Det är en sommarparfy
Klara lugn och glad. Den andra är en Calvin Klein som den osäkra Klara tar på sig när hon går på möte. Har jag glömt roll on en dag får jag panik. Jag tillhör dem som tar alldeles för mycket parfym på sig. Samtidigt tycker jag att det är jobbigt om någon...
Artikeln är publicerad i:
Tidningen Vi Sept. 09
RAKT PÅ SAK MED TOMAS VON BRÖMSSEN
TOMAS von Brömssen, skådespelare, komiker och inte minst musiker. Nu senast i en show i kajskjul 8 i Göteborgs hamn, tillsammans med bandet Majornas tredje rote. Som om inte det var nog, är han tillbaka som tobakshandlare Blomgren i TV-serien Saltön.
”VI KAN STARTA med det här lilla emaljfatet. Som brukar stå i köksfönstret. Det är naggat och slitet och var på väg att slängas under bouppteckningen när mamma och pappa hade dött. Jag hade fullständigt glömt bort att det fanns. Ändå åt jag filmjölk med k
Den röda tuppen i mitten av skålen är ett av mina första bildminnen och ett starkt barndomsminne. Det var ett jädra tjat om den där tuppen, om att man skulle äta tills man fick se den. Nu när vi sitter här ser jag att det inte är en vanlig sketen tupp.
På undersidan står det att den är tecknad av Einar Nerman, min teckningsidol. Tuppen måste ha präglat mig, för jag har alltid tecknat stiliserade gubbar. MITT ANDRA val är råkaffet som blivit en nödvändighet i mitt liv. Jag köper råa kaffebönor och rosta...
Artikeln är publicerad i:
Vi Juni 2009
PETRA REVENUE - VÅR TIDS SELMA LAGERLÖF
Filmregissören Petra Revenue vill helst inte bli kallad för en new age-tant, men inför premiären av Karaokekungen kunde hon inte låta bli att beställa ett horoskop. Precis som alltid när det är något viktigt som skall hända i hennes liv.Venus och Uranus står i opposition till Saturnus för tillfället. Allt är möjligt. Under den slutsålda filmfestivalvisningen på biograf Draken i Göteborg briserade de gigantiska högtalarna till färgglad confetti. Och som om inte detta var nog, rev applådå
Samtidigt som publikens stampande fötter lämnade långa sprickor i tegelfasaden och små rosa moln sågs puffandes i riktning mot varvsdockorna på andra sidan älven. Nej, ingenting av ovanstående är förstås sant, förutom att ljudet i filmen var oerhört mäkt
Det lät stundtals som om ett berg förflyttades tvärsöver den fullsatta biografen. – Ljudet i filmen är surrealistiskt och vi har använt färg och form på ett teatraliskt sätt. Och precis som seriefigurer utvecklas inte karaktärerna, eftersom jag ville gör...
Artikeln är publicerad i:
Svenska Dagbladet Febr. 2009
Alfa Nov 2009 Läs!
FREDDAN - ALLA SYNTARS HEALER
Frederik Adlers är lika mycket kändis i musiksfären som elpianot Fender Rhodes är en doldis. Kärlek uppstod redan i början av 70-talet. I dag är Freddan en av få i Europa som åker runt och lägger en helande hand på instrumentet med det klassiska soundet.
Frederik Adlers är lika mycket kändis i musiksfären som elpianot Fender Rhodes är en doldis. Kärlek uppstod redan i början av 70-talet. I dag är Freddan en av få i Europa som åker runt och lägger en helande hand på instrumentet med det klassiska soundet.
Hembesöken kan variera från Oslo till Reykjavik eller Hisingen i Göteborg, men tågordningen är oftast densamma; Frederik Adlers lyfter varsamt av det vinyldoftande locket och studerar noga innanmätet av svarta av och vita tangenter, lägger skruvmejsel och
- Mina kunder ser mig som något mellanting av Florence Nightingale och magiker. Det tar allt emellan två timmar till två dagar att få ordning på instrumentet, säger Frederik Adlers som ser med en gång om pianot är ett måndagsexemplar, eller om det finns e...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten Jan. 2009
JOSÉ GONZALES LEVER SIN MUSIK
José González gillar inte att begränsa sig. De senaste fem åren har han gjort närmare 500 spelningar. Numera tankar han sin mp3 full med föreläsningar om allt från vetenskap till filosofi, inför varje turné.
Det är svårt att föreställa sig José González med ett förflutet som forskare i biokemi, iklädd vit rock och pipett i högsta hugg, efter att ha besökt hans replokal i närheten av Göteborgs centralstation.
Tingestarna i de fyra rummen ser ut att ha kastats upp i luften och landat huller om bladder; fåtöljen på orgeln, dammsugaren i tidningshögen och nylödade kablar i ett ormgropslikt mönster på golvet. I köket står fortfarande disken kvar från dagens lunch
José delar lokalen med sex andra, varav en är hans flickvän Yukimi Nagano som är sångerska och samtidigt vokalist i hans band. – Mitt liv har förändrats drastiskt, från att gå till labbet varje dag på bestämda tider till att ha det ganska fritt och bara ...
Artikeln är publicerad i:
Svenska Dagbladet Okt. 2008 Läs!
Fotnot): González bästa musiktips: Little Dragon – Flickvännens band som spelar 80-drömlik elektro-soul. David Axelrod – Symfonisk 60-talsmusik med mycket trummor. Fela Kuti – Grymt energisk och dansant musik från Nigeria.
Annika von Hausswolf har hittat hem
Rymdskeppet har landat. Trots internationella framgångar som fotograf har det tagit tid för Annika von Hausswolff att hitta hem.
Nu har hon installerat sig i Göteborg och sammanfattar sitt konstnärskap med en hyllad utställning på Magasin 3 i Stockholm.Lördag 9 februari, Stockholms frihamn: Folk står tätt packade för att lyssna till vad konsthallschefen David Neuman säger i sitt vernissagetal. Han öser superlativer över Annika von Hausswolff och berättar att han slogs av kraften i hennes bilder första
Sen dess har han och Magasin 3 stöttat henne som en god mecenat genom att köpa över sextio verk. Ett urval av dem hänger på väggarna för dagen. Ikoner som fotografiet med hunden Buster som ligger och väntar på stranden bredvid en död kvinnas kropp, är bor
Annika von Hausswolff tackar skyggt i sin silvriga brokadklänning som hon hittat på en realisationsstång vid Stureplan dagen innan. Sedan använder hon de närmaste timmarna till att eftertänksamt och uppriktigt svara på besökarnas frågor och ge intervjuer....
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten april 2008
Torsken försvinner från våra hav
Isabella Lövin har alltid vetat att hon en dag skulle göra något stort. Ändå är hon rejält omtumlad av den senaste tidens händelser. Hennes bok Tyst hav – jakten på den sista matfisken har skakat om både under och över vattenytan.
Det är en regntung morgon och staden visar sig från sin allra sämsta sida när Isabella Lövin stiger av tåget på Göteborgs central. Hon är klädd i mörk yllerock, rejäla skor, har ett fast handslag och ekorrblick. Hon är här för att föreläsa om utfiskningen
Från fönstren i det luftiga hotellrummet i Palacehuset har hon örnkoll på spårvagnarna som korsar Drottningtorget. Men det är inte utsikten, utan sängen som lockar. Hon är så in i märgen trött och släpar på en stor säck sömnbrist efter att ha gästat flera
När hon började gräva efter fakta om att torsken i det närmaste försvunnit och samtidigt hade en idé om att svara på den stora frågan om vem havet tillhör, så anade hon att hon stack in handen i ett getingbo. ...
Artikeln är publicerad i:
Två dagar Dec. 2008
STÄNDIG LÄNGTAN TILL KAP VERDE OCH SVERIGE
Viktoria Almeidas hjärta är delat i två bitar. Den ena tillhör hemlandet Kap Verde och den andra hör till Sverige. Efter ett strävsamt liv håller hon äntligen på att få ihop de två delarna. En stor anledning till det är en nyinförskaffad lägenhet i Kap Verdes största stad som heter Mindelo. På sjätte våningen i ett höghus, med panoramautsikt mot hamnen, ser hon båtarna lämna ön San Vincent för att en timme senare lägga till vid hennes hemö S
Här vid köksfönstret sitter hon varje morgon och tar sin väldoftande kopp kaffe och låter minnesbilderna passera revy. Precis som för många andra människor på Kap Verde, lämnade hon hemlandet före 20 års ålder för tjäna ihop pengar till ett bo.
föräldrar. På den tiden var Kap Verde, som ligger i Västafrika, fortfarande en portugisisk koloni. Viktoria levde fram till dess med sina föräldrar och en syster i en liten bergsby som varken hade el eller vatten. Hennes långa resa gick till Portugal. ...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten dec. 2006
DOKUMENTÄR FILMARE MED BARNPERSPEKTIV
Nyligen tog Johan Leidi ett kliv i riktning mot en dokumentärfilmande tillvaro. Snart visas hans förstlingsverk på TV. Det är tre korta filmer om barn som bor i en favela i Rio de Janeiro.Johan Leidi kommer precis från ett träningspass med sin sjukgymnast. Han kan inte längre bära ryggsäck, utan inser att han måste ordna en kärra att dra kamerautrustningen på.
Orsaken är ett brutet nyckelben och lite smärre skador som han fick efter en störtdykning för fyra månader sedan. Han höll på att tilläggsisolera huset, han gick inte och lutade han sig för kraftigt över nocken och föll rakt in i ett berg, med huvudet för
– Jag har varit med om en händelse där jag kunde dött eller blivit förlamad. Det är konstigt, men det känns nästan som om en frälsning. För det har gjort att jag tar vara mer på livet, att jag börjat ta tag i saker, förklarar han med mjuk röst....
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten Febr. 2007
SANNA ROKKAS DOCKTEATER MÖTER VÄRLDEN
I hela sitt liv har Sanna Rokka sett tecken. Det kan vara i form av fågelfjädrar på marken eller olikformade moln på himlen. Dem har hon sedan till hjälp när hon skall ta svåra beslut.
Sanna Rokka letar efter en bra plats att fundera på. Först så långt bort från allt folkliv man kan komma, sedan över en ranglig spång längst ut till vattnen och där på en klipphäll upptäcker hon en runa som ser ut som ett avlångt kors.
Samtidigt pekar hon upp i skyn och visar ett nästan exakt likadant tecken i form av ett molnstråk på himlen. Hon har hitta sin plats att meditera på. Med jämna mellanrum går hon ut till en plats i skogen eller till vattenbrynet för att få svar på frågor.
Så var det innan hon vågade ta beslutet att skilja sig och så var det innan hon vågade säga upp sig som förskolelärare och satsa på sin dockteater på heltid. – Man har svaren inom sig, bara man ger sig tid att lyssna så vet man vad som är rätt. ...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten sept. 2006
LINNÉA BÄR DOSTOJEVSKIJ I SITT HJÄRTA
Efter Angeredsgymnasiet visste Linnéa Lundblad inte vad hon ville göra. Då var hon redan förälskad i Dostojevskij. Nu bor hon mitt i Sibirien och läser honom på ryska.
I fönstersmygen i hennes lilla studentrum, i ett höghus i centrala Omsk, trängs litteratur av och om Dostojevskij tillsammans med ljusstakar från Indiska och en knallröd tulpan som hon hittade på gatan härom dagen.
Efter två år i Ryssland pratar hon språket flytande. Och det gör hon så bra att inte ens ryssarna hör att hon kommer någon annanstans ifrån. - Jag älskar det ryska språket. Det är själsligt. Det finns sju Dostojevskijmuseer i Ryssland.
Som av en händelse ligger ett av dem i Omsk. Efter ett halvår i staden tog Linnéa Lundblad mod till sig och gick dit och erbjöd sina tjänster. Då hade hon redan en hel del på fötterna om den store författaren. ...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten Maj 2006
HÄSTARNA HÅLLER HENNE KVAR PÅ KARG Ö
När Catharina Gros bodde i Sverige satsade hon på segling. I Holland tävlade hon i squash. På Island har hon funnit sin plats, tack vare hästarna och tävlingarna. Det är lördag och hästdag för Catharina Gros och hennes familj i Islands andra största stad, Akureyri. Så fort hon drar upp kardborrbandet i sin vadderade jacka, kommer flocken mot henne - först ledarhästen Prins och sedan de
elva andra islandshästarna. De vet att hon har hästgodis i fickan. – Hästarna är hela mitt liv här. Barnen är alltid med, både i stallet och när vi rider. Vi umgås nästan bara med folk som har hästar, säger
Catharina Gros och påpekar att släppa ut hästarna på vinterbete är detsamma som att lägga upp båten efter sommaren. Vi är tillbaka i häststaden som består av ett hundratal små skjul i korrigerat plåt. ...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten Nov.2005
PET COOK BOOK - EN KOKBOK PÅ HUSDJUR
Fredrik Colting och Carl-Johan Gadd jobbar med att få fram det som inte finns. I bokväg. Deras senaste unikum är en kokbok med recept på våra husdjur.
De befinner sig i hjärtat av Borås nya kreativa centrum - den gamla korsettfabriken mitt i stan. Deras kontor påminner om en boxningslokal, med en knallröd boxboll vid ingången och ett slarvigt struket cementgolv.
Om det var här deras senaste verk kom till eller ej, minns de inte. De jobbar hela tiden och den ena idén häktar i den andra. Just nu har de åtta titlar som skall ges ut i USA.
Deras ringa ålder, tillsammans med att de vågar sticka ut hakan i den stora förlagsvärlden, gör dem lite udda. – Ja, men hur svårt kan det vara egentligen? Det är ju bara att lära sig, säger Fredrik Colting. ...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten Juni 2005
PIANOSTÄMMARE MED VARSAMMA HÄNDER
Musiken har varit ett starkt ledmotiv i Christian Johanssons liv. Redan 1966 startade han popgruppen Spotlights i Göteborg. I dag arbetar han som pianostämmare i Holland.Varje gång storheter som Miriam Makeba eller Wayne Shorter kommer till Amsterdams konserthus skall Steinwayflygeln på den prominenta scenen stämmas. Då är Christian Johansson på plats.
Det första han gör är att snabbt rulla upp sitt mollskinn med stämverktyg och sedan koncentrerat och metodiskt gå igenom sträng för sträng.
– Jag har en dryg timma på mig. Behövs det mer tid får jag ansöka om det och musikern får kortare tid till repetitioner. Det är inte populärt, eftersom tid är pengar i konsertsammanhang numera, säger han....
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten Aug. 2005
HON FÖLJDE SITT HJÄRTAS RÖST TILL LA PLATA
Det var kärleken som förde Britta Söderqvist de Morosi till La Plata. Nu har hon bott 33 år i Argentina och kan inte tänka sig något annat. Här finns äventyret i vardagen och hennes älskade Julio.
– Visst har jag funderat på hur livet skulle blivit om jag stannat kvar i Sverige, men det bästa med Argentina är Julio, säger Britta i riktning mot sin make som sitter vid kaffebordet som skrattar i mjugg.
På den virkade duken står en nybakad morotskaka och sju sorters argentinska småkakor. Trerummaren ligger på åttonde våningen med utsikt mot Rio de la Plata.
Någonstans lång bort till vänster på balkongen kan man skönja Pampas. I den här lägenheten har de bott i 30 år. I bokhyllorna står spanska och svenska böcker om vartannat. ...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten Maj 2004
Hemmets Journal Nov. 2004
LINDEX YNGSTA MEDARBETARE I ISTANBUL
Seyhan Sevinç från Majorna var 22 år när hon började sitt första jobb. I Istanbul.
Nu har hon arbetat ett år i Turkiet och lärt sig massor. Både om sig själv och sitt nya yrke.
Det har varit ett omtumlande och lärorikt år för Seyhan Sevinç. Visserligen hade hon bott hemifrån, tillsammans med tre jämåriga tjejer, under tiden hon utbildade sig till textilingenjör i Borås.
Men hon hade aldrig satt sin fot i Istanbul till för ett år sedan.
- Mina föräldrar ville inte att jag skulle bo i en så stor stad ensam. Men jag har alltid varit självständig och kunnat ta hand om mig själv, säger Seyhan Sevinç. ...
Artikeln är publicerad i:
Göteborgs-Posten 2002
In Store 2003
Fotnot): In Store är Lindex personaltidning