1

ISOLERING = LIVSKRIS ÓVi skall inte isolera barn. Det Šr fullstŠndigt vanvettigt. Isolering Šr det strŠngaste straffet du kan utsŠtta en mŠnniska fšr. Det blir jŠtteallvarliga effekter av det. Barnen stŠnger av. De gŒr in i en bubbla dŠr fantasier och rŠdslor frodas. De fŒr Œngest. De blir deprimerade. De regredierar.Ó

 

2

MAKTL…SHET BLIR VARDAG ÓSom ung har du i regel inget fšrsvar mot vanmakten. Du fŒr duscha tre gŒnger i veckan och du fŒr mat serverad pŒ bestŠmda tider. Du har vŠldigt lite kvar av det som du brukar ha i din vardag. Du kanske inte fŒr ha kontakt med din familj. Barn har oftast inte nŒgra strategier till att mšta detta.Ó 

 

3

OVISSHETEN €R NEDBRYTANDE ÓDet vi inte vet nŒgot om, fyller vi gŠrna pŒ med katastroftankar. Det skapar Œngest. Det Šr en traumatiserande och otrygg situation. MŒnga barn hŠr Šr i uppenbar chock. DŠrfšr Šr det viktigt att fŒ diskutera med nŒgon. Min stora roll Šr att hŠrbŠrgera tankar och att fŒ ordning pŒ kaoset i huvudet.Ó

 

4

MIN UPPGIFT €R ATT BEVITTNA ÓJag har kommit fram till att en av mina viktigaste uppgifter Šr att bevittna; att jag stŒr hŠr bredvid dig och ser ditt ofantliga lidande. NŠr varken tršst eller behandling eller nŒgra ord rŠcker till. Det kom jag fram till efter att ha stŒtt framfšr en mŠnniska som skulle utvisas.Ó

 

5

SAMTALET €R AV STOR VIKT ÓJag lŒter alltid patienten styra samtalet. Vad vill du ha hjŠlp med? Signalerar att jag Šr en vuxen person som tŒl att du Šr ledsen eller arg. Jag tar emot det och visar att du Šr i trygga hŠnder med mig. Jag har lŠrt mig att fšr mŒnga unga Šr det en ny erfarenhet att samtala med en vuxen person.Ó

 

6

TYSTNADSPLIKT €R A OCH O. ÓJag hade inte tŠnkt sŒ mycket pŒ det innan jag bšrjade pŒ ungdomshŠktet. En del frŒgar om vi Šr avlyssnade. Det tar ett tag innan de vŒgar lita pŒ mig. Ett sŠtt Šr att vara transparant. Jag Šr šppen med mig sjŠlv. Om jag inte kan svara pŒ en frŒga, sŒ sŠger jag det. Jag har ingen annan agenda Šn att stštta.Ó

 

7

OMSORG SIGNALERAR TRYGGHET ÓIbland gŒr jag in som en fšrŠlder. En del barn grŒter efter sin mamma. DŒ kan jag gŒ praktiskt tillvŠga och bŠdda sŠngen, eller hŠmta en kopp varm choklad eller ge en kram. Det Šr basala funktioner som fungerar med mŠnniskor i trauma. Ibland rŠcker det att jag sitter bredvid dem pŒ sŠngen och Šr tyst.Ó

 

8

SVERIGE STRUNTAR I KRITIKEN ÓJag Šr fšrvŒnad šver att sŒ fŒ mŠnniskor vet om att vi kan hŠkta barn pŒ obestŠmd tid i Sverige. BŒde FN:s Barnkonvention och i EuroparŒdet kommittŽ till fšrhindrande av tortyr kritiserar det. Det Šr intressant att vi kan strunta i internationell kritik och tumma pŒ de mŠnskliga rŠttigheterna.Ó

 

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Sofia Sabel

 

ÓJag gŒr sŠllan frŒn mitt jobb, utan att kŠnna att jag gjort skillnad.Ó

Anna Olsson, psykolog pŒ ungdomshŠktet i Gšteborg.

 

Eller:

 

ÓDet Šr fšrfŠrligt att ha barn frihetsberšvadeÓ.

Anna Olsson, psykolog pŒ ungdomshŠktet i Gšteborg.

 

 

Fakta ungdomshŠktet Gšteborg:

HŠr finns unga mellan 15-21 Œr. De har lŒsts in fšr att de inte skall fly, begŒ nya brott, eller fšr att fšrsvŒra polisutredningen.

De som har restriktioner fŒr inte ha kontakt med yttervŠrlden. HŠktningen ompršvas var fjortonde dag i tingsrŠtten. Det finns ingen tidsgrŠns fšr hur lŠnge ett barn fŒr sitta hŠktat i Sverige.