Ingress:

 

Vad gr man nr elvaringen fastnat i skejtboard-trsket och man sjlv vill f lite kultur i kroppen? ker till Barcelona – skejtarnas Mekka och klmmer in arkitektur med jmna mellanrum. Precis som turtagningen i en vanlig skejt-pool.

 

Brd:

 

Tnk dig ett tolvhundra meter lngt betonggolv, ett brnnbollskast frn Ramblan. S fort skymningen kommer mullrar marken vid strandpromenaden i Barcelona – skejtboard-kare frn hela staden och halva Europa mts med dundrande musik i lurarna och en verraskad publik som stannar till och tittar p tricks med namn som nose-grind, kick-flip, five-wow eller pop-show-it.

Det r en muskelkontrolluppvisning p hg niv. Varje kare har skerligen trnat sina moves, gnger tusen, gnger hundra och lite till – om och om igen. Det r vad det handlar om; att fokusera in i varje rrelse, frska stta manvern i farten, visa upp den – helst utomhus i solen. En slags passion som kan stavas frihet.

Det hela brjade med en dvd som elvaringen fick i en skejt-affr, p sin fdelsedag, nr han skulle kpa nnu en brkig amerikansk lngtradarkeps till sin skejt-outfit. Han r street-skejtare och har kt i snart tv r. Nrmare bestmt flera timmar varje dag och nr det inte varit varken sn- eller regnfritt p marken p lnge, s r det uppdmda behovet stort. Skejt-pooler i all ra, men gatan och poolen – det r liksom tv helt olika grenar.

Sjlv brukar jag trttna p att vara publik, efter mindre n en kvart. Men det var ngot i den hr skejt-filmen som lockade mig. Som fond till de formidabla tricken dr skejtare kte ned p glatta ledstnger och upp p blankslitna bnkar, sg jag gamla fina hus. P ngot stlle skymtade jag lekfulla taksar och frgglada kupoler som kunde varit bakgrunden i en himmelsbl Salvador Dali-tavla. Efter ett par genomtittar frstod jag att filmen var inspelad i Barcelona. Och mycket riktigt, efter en koll p Youtube hittade vi flera korta filmer med skejtare som samlades p stllen som Sants, Paral-lel och MACBA.

D visste jag inte att Barcelona var skejt-staden med stort S i Europa, men jag insg snabbt min chans att f dela med mig av min kulturdra och visa favoritarkitekten Antoni Gaudis hus fr min yngste son, f lite vrme och samtidigt iscenstta ett slags improviserad skattskarjakt med att leta upp bsta skejt-stllena i stada, tillsammans med honom.

Redan nr vi nrmade oss Barcelona med flygbussen sent p kvllen, tryckte elvaringen nsan mot fnstret och letade efter frcka graffitimlningar och lnga kbara trottoarer med lagom hga hinder att hoppa ver. Alltmedan vi andra strckte p halsarna fr att f tminstone en skymt av ngon underbar Gaudi-byggnad som vi hoppades beska under vr storstadsvisit.

En skejtare ser staden med skejt-gon och spanar in var underlaget r bra att ka p. Fr en skejtare r en skulptur r inte bara en skulptur, utan formen lngst ned mot marken kan bli viktigaste blickpunkten eller strsta utmaningen fr att om och om igen beska just det konstverket och hoppa upp p rtt stt, frn rtt vinkel, med brdan.

Flera vuxna skejtare jag pratat med lgger sina semestrar efter en snitslad bana av skejt-mjligheter, oavsett om de har egen familj eller ej. Resonemanget gr shr: Spanien r i allmnhet – kovnligt, Sverige – kasst, medan USA med sina lnga mlade gatstenar och exempelvis Venice beach i Los Angeles - r bra. Just fr att dr finns en lng strandpromenad och en nybyggd skejt-pool.

Sjlva letandet efter det ultimata skejt-stllet i en ny stad, r en grej i sig. Skriv in skateboard + Barcelona p sajten Google Earth och du fr en handfull bra trffar. I Barcelona kan varenda skejt-butik med sjlvaktning peka ut de bsta stllena p din turistkarta. Lngre tillbaka lr det ha slts skejt-kartor hr under disk.

Att Barcelona r en underbar liten storstad vid havet, har vi vetat lnge. Men det var inte frrn fr tta, tio r sedan som staden p allvar, brjade dra till sig skejtare frn olika delar av vrlden. Frutom alla vanliga turister som sllan missar La Rambla. Frra ret promenerade 78 miljoner turister p den gatan, fram och tillbaka, fr att lyssna p musiker och titta p stillastende statyer. Men nu har den guldfrgade mumien och den hgresta gudinnan i silver och vitt ftt problem. Snart krvs en slags licens som visar att man antingen fr jobba dag- eller kvllspass p turistfllan. Stadens politiker vill reglera stadslivet. Det var med samma intentioner som stadgan om Ordning och sedlighet instiftades fr fem r sedan. Den innebr i korthet att prostituerade, ficktjuvar, tiggare, skejtare och andra som str ordningen i staden kan kras bort och btfllas nrhelst polisen s bestmmer. Det har inneburit att skejtare fr lov att transportera sig med hjlp av brdan lngs Ramblans sidogator, men ker man p sjlva turiststrket s kan polisen konfiskera den direkt.

Victor Nyberg som r 22 r och storebror till svenska skejt-proffset Albert Nyberg, har aldrig varit med om det, men han har mnga kompisar som blivit av med sina brdor. Det r lrdag morgon och vi befinner oss i skejt-butiken Free i nrheten av MACBA, museet fr samtida konst. Victor som kom till Barcelona fr fem r sedan jobbar extra i butiken och studerar skulptur till vardags. Han r vr ciceron p tema brdor. Detaljerat gr han igenom truckar, brdsvikt och kullager. Snabbt gr han och sonen ver till att prata om olika mrken och frdelen med att plocka ihop olika delar fr att bygga en egen brda. Som om det gllde att kpa en Volvo med Saab-motor och stta p flgar frn en Porsche.

Gsp, tnker jag och sjunker ner i butikens skinnsoffa. Det hr kommer att ta tid. Dealen r att vi skall g direkt till ett Gaudi-hus efter att ha kpt en ny brda. Sedan blir det ka av.

Efter provkning i affren bestmmer elvaringen att satsa p en riktigt fin sak med harlekinmnster undertill. Vi prutar ned den med ett par hundralappar till tusen svenska kronor och Victor Nyberg finputsar brdan genom att slipa riptapens kanter s att den inte skall vika up sig och drar till truckarna ngot.

Frid och frjd och kurs mot tunnelbanan. ntligen skall jag f beska ett av Gaudis hus i staden. La Pedrera (Stenbrottet) heter det och var ett bostadshus p 1910-talet, men fungerar i dag som ett slags museum med vlbevarad mosaik, balkonger i smide och ett osannolikt tak som ser ut som rundade sandslottstorn p hll. Vi brjar med att lmna in brdan i garderoben, sedan arbetar vi oss uppt vning fr vning; gr in i kket och gr en egen berttelse, dr vi fyller i om vartannat, och ltsas att vi arbetade med mathllningen fr lnge sedan. Vidare till den lilla pigkammaren, frldrarnas stora sovrum och sist barnens sovkammare. Hr blir det nra och intressant. Barnklder i mrkbl cheviot-tyg och skir bomullsbatist, hnger p vggen och en vlanvnd gunghst vickar p golvet som om det satt ett osynligt barn p den. Fr ett gonblick tycker jag att jag hr ljudet av barnrster i vggarna; om hur de lg och lekte p golvet och ibland kom p sig att hja stmmorna i den gigantiska vningen som har vardagsrum och matsal som sitt hjrta. Den r inredd med stilmbler, som sig br, i ett borgerligt spanskt hem, sent 1800-tal. Konservativt i kontrast till en lustfylld arkitektur som mste kostat tskilliga timmar att uppfra. Det hr var det sista huset Gaudi gjorde innan han brjade gna sig t kyrkbyggnaden Sagrada Familia, som nnu inte r riktigt klar.

I en utstllning, under taksarna fastnar vi i monter efter monter. Dr ligger ryggrader av fiskar, snckskal, kottar, frer och fgelfjdrar – och visst finns Gaudis former i naturen. Han lr ha hmtat en del av sin inspiration drifrn. Och twistade till den ett par varv frsts, som den trollkarl han var. Det blir uppenbart nr vi kommer ut p taket.

Man blir glad. Man blir full i skratt. Av erotiska stroppar och trappor i alla niver runt uppkftiga torn som i en ppen labyrint. Ett utmrkt stlle parkour – (springtrning p vggar och tak). Trappa upp och trappa ner i rasande fart, tills jag sger stopp. Hr fr man inte springa med risk fr att stta till en tecknande konstelev eller vlta omkull en turist. Vi startade visserligen tidigt och slapp kerna utanfr huset i morse, men nu har de brjat komma ifatt oss. Och dessutom ligger det en rykande frsk brda i garderoben som skall kas in.

Sagt och gjort. Resten av dagen gr t till att kolla in MACBA och hoppa av brdan i tid, minst fem gnger, fr patrullerande poliser.

Sedan r det dags fr en kulturrunda p Palau de la Musica Catalan, som utnmnts till en av vrldens vackraste konsertsalar. Biljetter sljs precis till en konsert som brjar p frkvllen, men nej, det gr inte hem. Elvaringen har redan brjat kra fingerboard p de utskta pelarna i trapphuset.

Vi tar oss via Ramblan till strandpromenaden och avverkar arkitekturen i Gamla stan, halvt skejtande, hela vgen hem till hyrlgenheten. Elvaringen somnar som en stock i soffan p altanen. Brdan slumrar stilla bredvid.

Av ngon konstig anledning r stadens museum fr samtida konst stngt sndagar. Det tackar skejtarna fr. Efter lunch samlas skert hundra ungdomar i solen utanfr entrn. I sedvanlig turordning vntar de in varandra fr att hoppa upp p den lga stenmuren och glida ned p sidan, fr att ka tillbaka och stlla sig sist i kn.

Elvaringen inser snart att han ligger p minus nr det gller lder och antalet trningstimmar, i frhllande till 25-ringarna. Sjlvfrtroende sviktar lite, men det r hftigt att vara p plats omgiven av s mnga proffsiga skejtare som har egna sponsorer och som blir filmade p plats. De allra flesta ker fr att det r underbart och fr att det har en tacksam publik som sitter p nedersta muren vid piazzan. Skulle de utebli ngon dag, kan skejtarna alltid spegla sig och sina vackra tatueringar i museets stora glasfasad. Att det hr skulle bli en mtesplats fr skejtare var det ingen som tnkte p nr museet invigdes 1995. Men s blev det och kommer antagligen att s frbli.  P sndagarna hller sig polisen oftast borta hrifrn och skulle de ndra sig, skingras skejtarna fr att komma tillbaka lite senare eller ta till ett annat stlle som tunnelbanestationen Sants.

Hr knner sig elvaringen hemma. Solen str hgt p himlen, trapporna r perfekt lnga, curbsen r lagom hga fr hans lngd och skejtarna r lite yngre och ngot mindre duktiga n vid MACBA.

Det r bara att smlta in i mngden. Kldstilen r densamma som hemma. Fr tio, femton r sedan gllde stora klder och stora skor. I dag skall det vara tajta jeans och grna en rutig, skjorta, huvtrja eller mssa, upprullad, lite p sned – ven om det r mitt i sommaren. Fr modell yngre r det keps som gller. Och tunna skor som ger brdknsla, men lite std och skydd nr man landar p marken efter ett hopp. Inte en hjlm i sikte. Ve och fasa!

S vaknar vi till en ny och hrlig skejt-dag. Elvaringen har ftt in sina gamla moves och trnar hopp p en stillastende brda i lgenheten. Vi har bara en dag kvar och frhandlingarna pgr fortfarande. Vi bestmmer att starta med att ka till en park nra tunnelbanestationen Paral- lel och en repris av de tidigare stllena. Men frst den stora matmarknaden, La boqueria, som ligger mitt i stan och sedan en rundvisning i den gamla arbetarstadsdelen Raval som kan liknas vid ett gteborgskt Haga. Jag har hrt talas om vego-baren Juicy Jones som skall vara som ett besk i 70-talet. I hga pltmuggar frn Indien serveras youghurtdrinkar till trstiga. Utanfr fnstret r det som en deckare p teve. Sikher i brk, frsljare i en port hastar ivg, en arkad full med folk som str och hnger och vntar p kunder. Gstarbetare som precis vaknat och r p vg att slja rets turistplga p strategiskt utvalda stllen. Scener frn ett Europa och en populr turiststad med alla dess baksidor och en verklighet lngt frn vr.

Fyra dagar senare, utan skavsr eller ens ha ppnat plsterpaketet vnder vi hemt med munnarna fulla av tapas-smaker. Jag har redan brjat fundera p nya resml som San Sebastian i norra Spanien dr jag skulle kunna locka med vgsurfing. Men elvaringen har hittat sitt stlle, trots att jag svr s det osar nr vi skall checka in brdan p billighetsflyget och fr betala lika mycket fr den som fr en enkelresa till Barcelona, str elvaringen oberrd med en drmmande blick p brdan som ker ivg p rullbandet och frgar om han fr lov att ta med den nsta r igen.

 

Litet skejt-lexikon:

 

curbs – boxar av tr eller cement.

grinda – glider p rr eller curbs med truckarna.

five-wow – grind p baktrucken med uppvinklad brda.

kick-flip – snurra brdan ett varv i luften t ett visst hll.

moves – trick.

nose-grind – balansera p framtruckarna. (motsats till five-wow.)

ollie – hoppa upp i luften med brdan.

pop-show-it – vnda brdan i luften ett halvt varv och landa med ftterna p den.

 

Skejt-stllen i Barcelona:

MACBA – platsen utanfr museet.

Sants – Tunnelbanestation

Paral - lel – Park med bnkar etc.

Strandpromenaden – La Barconeleta.

 

Barnvnlig snabbguide:

 

La Barceloneta – stranddopp

Gracia – Gammal stadsdel

Pedrera – arkitektoniskt Gaudihus

Fundacio Joan Miro – kultur

El Raval – Arbetarstadsdel

La boqueria – bsta marknaden i stada

MACBA – Moderna museet

Tibidabo - linbanehllpats

La Rambla – Stadens Aveny

 

Bildtexter:

1.ntligen paus efter flera kilometers kande p strandpromenaden i Barcelona. Ngon lngtar efter kultur och kanske en tapas eller tv.

 

Eller:

Agneta Slonawski och sonen Leon, 11 r, gjorde en kompromiss. Grna kulturvandring, men skejta frst. De bestmde en turtagning som r vanlig i skejt-pooler.

 

2.

Barcelona r en promenadvnlig stad, men det tar tid att hitta hl i vggen. Hr letar vi efter en frgglad juicebar i Raval som heter Juicy Jones och hittade en ny skejt-butik p vgen i samma stadsdel som heter Rufus.

 

3. Juicy Jones i Raval – inte nog med att de har de bsta drinkarna i staden, utanfr fnstret skdespelar verkligheten. En bit frn turiststrket i Barcelona.

 

4.

MACBA, museet fr samtida konst en sndag i mars. Ett skdespel vi sent skall glmma; fullt av skejtare och uppvisningar i tvlingsniv. Alla r vlkomna att ka p de fina stenmurarna, tills polisen kommer.

 

5.

Barcelona tidig morgon, vrme och doft av Medelhavet.  Hr finns det massor av grejer runtom i stan som r gjorda fr gat; strandpromenaden, skulptur och arkitektur, men som r vldigt kbara.

 

Eller:

Leon Slonawski, 11 r, r i sitt esse. Efter lngsta vintern i mannaminne har han ett uppdmt behov av klust. Hr har han ftt en flong ny brda och knner p den i svngarna.

 

6.

Barcelona r skejt-staden framfr andra. En halv vecka i storstaden r lika med hyrlgenhet och stor terrass, resonerade hans mamma.

 

8. Leon lskar att kra parkour – spring ver hinder, uppt vggar och p tak. D r Gaudis Pedrera-hus ett bra stlle. Annars kan man njuta av arkitekturen och utsikten.

 

9. S roligt att ntligen g tillsammans p en kulturrunda och dela fina former och frger i Gaudis Pedrera i Barcelona. I bostadshusets vardagsrum finns gamla mbler som detta skp med utskt intarsia.

 

10. Lockbetet till kulturturen till Barcelona var en brda. Hr visar Victor Nyberg som arbetar i skejt-affren Free i Barcelona, Leon Slonawski de bsta brdorna.

 

Varenda skejt-affr med gott anseende kan peka ut p turistkartan vilka som r de bsta tunnelbanestationerna att skejta p, var de grymmaste rckena eller stenboxar att slida upp p finns.

 

Men det bsta r att ta brdan med sig och vakna tillsammans med staden; transportera sig en bit p den och g en bit, tills man hittar ett bra stlle.