Ingress:
Vad gšr man nŠr elvaŒringen
fastnat i skejtboard-trŠsket och man sjŠlv vill fŒ lite kultur i kroppen? ker
till Barcelona – skejtarnas Mekka och klŠmmer in arkitektur med jŠmna
mellanrum. Precis som turtagningen i en vanlig skejt-pool.
Bršd:
TŠnk dig ett tolvhundra
meter lŒngt betonggolv, ett brŠnnbollskast frŒn Ramblan. SŒ fort skymningen
kommer mullrar marken vid strandpromenaden i Barcelona – skejtboard-Œkare
frŒn hela staden och halva Europa mšts med dundrande musik i lurarna och en šverraskad
publik som stannar till och tittar pŒ tricks med namn som nose-grind,
kick-flip, five-wow eller pop-show-it.
Det Šr en
muskelkontrolluppvisning pŒ hšg nivŒ. Varje Œkare har sŠkerligen trŠnat sina
moves, gŒnger tusen, gŒnger hundra och lite till – om och om igen. Det Šr
vad det handlar om; att fokusera in i varje ršrelse, fšrsška sŠtta manšvern i
farten, visa upp den – helst utomhus i solen. En slags passion som kan
stavas frihet.
Det hela bšrjade med en dvd
som elvaŒringen fick i en skejt-affŠr, pŒ sin fšdelsedag, nŠr han skulle kšpa
Šnnu en brŠkig amerikansk lŒngtradarkeps till sin skejt-outfit. Han Šr
street-skejtare och har Œkt i snart tvŒ Œr. NŠrmare bestŠmt flera timmar varje
dag och nŠr det inte varit varken snš- eller regnfritt pŒ marken pŒ lŠnge, sŒ
Šr det uppdŠmda behovet stort. Skejt-pooler i all Šra, men gatan och poolen
– det Šr liksom tvŒ helt olika grenar.
SjŠlv brukar jag tršttna pŒ
att vara publik, efter mindre Šn en kvart. Men det var nŒgot i den hŠr
skejt-filmen som lockade mig. Som fond till de formidabla tricken dŠr skejtare
Œkte ned pŒ glatta ledstŠnger och upp pŒ blankslitna bŠnkar, sŒg jag gamla fina
hus. PŒ nŒgot stŠlle skymtade jag lekfulla takŒsar och fŠrgglada kupoler som
kunde varit bakgrunden i en himmelsblŒ Salvador Dali-tavla. Efter ett par
genomtittar fšrstod jag att filmen var inspelad i Barcelona. Och mycket
riktigt, efter en koll pŒ Youtube hittade vi flera korta filmer med skejtare
som samlades pŒ stŠllen som Sants, Paral-lel och MACBA.
DŒ visste jag inte att
Barcelona var skejt-staden med stort ÓSÓ i Europa, men jag insŒg snabbt min
chans att fŒ dela med mig av min kulturŒdra och visa favoritarkitekten Antoni
Gaudis hus fšr min yngste son, fŒ lite vŠrme och samtidigt iscensŠtta ett slags
improviserad skattsškarjakt med att leta upp bŠsta skejt-stŠllena i stada,
tillsammans med honom.
Redan nŠr vi nŠrmade oss
Barcelona med flygbussen sent pŒ kvŠllen, tryckte elvaŒringen nŠsan mot
fšnstret och letade efter frŠcka graffitimŒlningar och lŒnga Œkbara trottoarer
med lagom hšga hinder att hoppa šver. Alltmedan vi andra strŠckte pŒ halsarna
fšr att fŒ Œtminstone en skymt av nŒgon underbar Gaudi-byggnad som vi hoppades
besška under vŒr storstadsvisit.
En skejtare ser staden med
skejt-šgon och spanar in var underlaget Šr bra att Œka pŒ. Fšr en skejtare Šr
en skulptur Šr inte bara en skulptur, utan formen lŠngst ned mot marken kan bli
viktigaste blickpunkten eller stšrsta utmaningen fšr att om och om igen besška
just det konstverket och hoppa upp pŒ rŠtt sŠtt, frŒn rŠtt vinkel, med brŠdan.
Flera vuxna skejtare jag
pratat med lŠgger sina semestrar efter en snitslad bana av skejt-mšjligheter,
oavsett om de har egen familj eller ej. Resonemanget gŒr sŒhŠr: Spanien Šr i
allmŠnhet – ŒkovŠnligt, Sverige – kasst, medan USA med sina lŒnga
mŒlade gatstenar och exempelvis Venice beach i Los Angeles - Šr bra. Just fšr
att dŠr finns en lŒng strandpromenad och en nybyggd skejt-pool.
SjŠlva letandet efter det
ultimata skejt-stŠllet i en ny stad, Šr en grej i sig. Skriv in skateboard +
Barcelona pŒ sajten Google Earth och du fŒr en handfull bra trŠffar. I
Barcelona kan varenda skejt-butik med sjŠlvaktning peka ut de bŠsta stŠllena pŒ
din turistkarta. LŠngre tillbaka lŠr det ha sŒlts skejt-kartor hŠr under disk.
Att Barcelona Šr en underbar
liten storstad vid havet, har vi vetat lŠnge. Men det var inte fšrrŠn fšr Œtta,
tio Œr sedan som staden pŒ allvar, bšrjade dra till sig skejtare frŒn olika
delar av vŠrlden. Fšrutom alla vanliga turister som sŠllan missar La Rambla.
Fšrra Œret promenerade 78 miljoner turister pŒ den gatan, fram och tillbaka,
fšr att lyssna pŒ musiker och titta pŒ stillastŒende statyer. Men nu har den
guldfŠrgade mumien och den hšgresta gudinnan i silver och vitt fŒtt problem.
Snart krŠvs en slags licens som visar att man antingen fŒr jobba dag- eller
kvŠllspass pŒ turistfŠllan. Stadens politiker vill reglera stadslivet. Det var
med samma intentioner som stadgan om ÓOrdning och sedlighetÓ instiftades fšr
fem Œr sedan. Den innebŠr i korthet att prostituerade, ficktjuvar, tiggare,
skejtare och andra som stšr ordningen i staden kan kšras bort och bštfŠllas
nŠrhelst polisen sŒ bestŠmmer. Det har inneburit att skejtare fŒr lov att
transportera sig med hjŠlp av brŠdan lŠngs Ramblans sidogator, men Œker man pŒ
sjŠlva turiststrŒket sŒ kan polisen konfiskera den direkt.
Victor Nyberg som Šr 22 Œr
och storebror till svenska skejt-proffset Albert Nyberg, har aldrig varit med
om det, men han har mŒnga kompisar som blivit av med sina brŠdor. Det Šr lšrdag
morgon och vi befinner oss i skejt-butiken Free i nŠrheten av MACBA, museet fšr
samtida konst. Victor som kom till Barcelona fšr fem Œr sedan jobbar extra i
butiken och studerar skulptur till vardags. Han Šr vŒr ciceron pŒ tema brŠdor.
Detaljerat gŒr han igenom truckar, brŠdsvikt och kullager. Snabbt gŒr han och
sonen šver till att prata om olika mŠrken och fšrdelen med att plocka ihop
olika delar fšr att bygga en egen brŠda. Som om det gŠllde att kšpa en Volvo
med Saab-motor och sŠtta pŒ fŠlgar frŒn en Porsche.
GŠsp, tŠnker jag och sjunker
ner i butikens skinnsoffa. Det hŠr kommer att ta tid. Dealen Šr att vi skall gŒ
direkt till ett Gaudi-hus efter att ha kšpt en ny brŠda. Sedan blir det Œka av.
Efter provŒkning i affŠren
bestŠmmer elvaŒringen att satsa pŒ en riktigt fin sak med harlekinmšnster
undertill. Vi prutar ned den med ett par hundralappar till tusen svenska kronor
och Victor Nyberg finputsar brŠdan genom att slipa riptapens kanter sŒ att den
inte skall vika up sig och drar till truckarna nŒgot.
Frid och fršjd och kurs mot
tunnelbanan. €ntligen skall jag fŒ besška ett av Gaudis hus i staden. La
Pedrera (Stenbrottet) heter det och var ett bostadshus pŒ 1910-talet, men
fungerar i dag som ett slags museum med vŠlbevarad mosaik, balkonger i smide
och ett osannolikt tak som ser ut som rundade sandslottstorn pŒ hŒll. Vi bšrjar
med att lŠmna in brŠdan i garderoben, sedan arbetar vi oss uppŒt vŒning fšr
vŒning; gŒr in i kšket och gšr en egen berŠttelse, dŠr vi fyller i om
vartannat, och lŒtsas att vi arbetade med mathŒllningen fšr lŠnge sedan. Vidare
till den lilla pigkammaren, fšrŠldrarnas stora sovrum och sist barnens
sovkammare. HŠr blir det nŠra och intressant. BarnklŠder i mšrkblŒ cheviot-tyg
och skir bomullsbatist, hŠnger pŒ vŠggen och en vŠlanvŠnd gunghŠst vickar pŒ
golvet som om det satt ett osynligt barn pŒ den. Fšr ett šgonblick tycker jag
att jag hšr ljudet av barnršster i vŠggarna; om hur de lŒg och lekte pŒ golvet
och ibland kom pŒ sig att hšja stŠmmorna i den gigantiska vŒningen som har
vardagsrum och matsal som sitt hjŠrta. Den Šr inredd med stilmšbler, som sig
bšr, i ett borgerligt spanskt hem, sent 1800-tal. Konservativt i kontrast till
en lustfylld arkitektur som mŒste kostat Œtskilliga timmar att uppfšra. Det hŠr
var det sista huset Gaudi gjorde innan han bšrjade Šgna sig Œt kyrkbyggnaden Sagrada
Familia, som Šnnu inte Šr riktigt klar.
I en utstŠllning, under
takŒsarna fastnar vi i monter efter monter. DŠr ligger ryggrader av fiskar,
snŠckskal, kottar, fršer och fŒgelfjŠdrar – och visst finns Gaudis former
i naturen. Han lŠr ha hŠmtat en del av sin inspiration dŠrifrŒn. Och twistade
till den ett par varv fšrstŒs, som den trollkarl han var. Det blir uppenbart
nŠr vi kommer ut pŒ taket.
Man blir glad. Man blir full
i skratt. Av erotiska stroppar och trappor i alla nivŒer runt uppkŠftiga torn som
i en šppen labyrint. Ett utmŠrkt stŠlle parkour – (springtrŠning pŒ
vŠggar och tak). Trappa upp och trappa ner i rasande fart, tills jag sŠger
stopp. HŠr fŒr man inte springa med risk fšr att stšta till en tecknande
konstelev eller vŠlta omkull en turist. Vi startade visserligen tidigt och
slapp kšerna utanfšr huset i morse, men nu har de bšrjat komma ifatt oss. Och
dessutom ligger det en rykande fŠrsk brŠda i garderoben som skall Œkas in.
Sagt och gjort. Resten av
dagen gŒr Œt till att kolla in MACBA och hoppa av brŠdan i tid, minst fem
gŒnger, fšr patrullerande poliser.
Sedan Šr det dags fšr en
kulturrunda pŒ Palau de la Musica Catalan, som utnŠmnts till en av vŠrldens
vackraste konsertsalar. Biljetter sŠljs precis till en konsert som bšrjar pŒ
fšrkvŠllen, men nej, det gŒr inte hem. ElvaŒringen har redan bšrjat kšra
fingerboard pŒ de utsškta pelarna i trapphuset.
Vi tar oss via Ramblan till
strandpromenaden och avverkar arkitekturen i Gamla stan, halvt skejtande, hela
vŠgen hem till hyrlŠgenheten. ElvaŒringen somnar som en stock i soffan pŒ
altanen. BrŠdan slumrar stilla bredvid.
Av nŒgon konstig anledning
Šr stadens museum fšr samtida konst stŠngt sšndagar. Det tackar skejtarna fšr.
Efter lunch samlas sŠkert hundra ungdomar i solen utanfšr entrŽn. I sedvanlig
turordning vŠntar de in varandra fšr att hoppa upp pŒ den lŒga stenmuren och
glida ned pŒ sidan, fšr att Œka tillbaka och stŠlla sig sist i kšn.
ElvaŒringen inser snart att
han ligger pŒ minus nŠr det gŠller Œlder och antalet trŠningstimmar, i fšrhŒllande
till 25-Œringarna. SjŠlvfšrtroende sviktar lite, men det Šr hŠftigt att vara pŒ
plats omgiven av sŒ mŒnga proffsiga skejtare som har egna sponsorer och som
blir filmade pŒ plats. De allra flesta Œker fšr att det Šr underbart och fšr
att det har en tacksam publik som sitter pŒ nedersta muren vid piazzan. Skulle
de utebli nŒgon dag, kan skejtarna alltid spegla sig och sina vackra
tatueringar i museets stora glasfasad. Att det hŠr skulle bli en mštesplats fšr
skejtare var det ingen som tŠnkte pŒ nŠr museet invigdes 1995. Men sŒ blev det
och kommer antagligen att sŒ fšrbli.
PŒ sšndagarna hŒller sig polisen oftast borta hŠrifrŒn och skulle de
Šndra sig, skingras skejtarna fšr att komma tillbaka lite senare eller ta till
ett annat stŠlle som tunnelbanestationen Sants.
HŠr kŠnner sig elvaŒringen
hemma. Solen stŒr hšgt pŒ himlen, trapporna Šr perfekt lŒnga, curbsen Šr lagom
hšga fšr hans lŠngd och skejtarna Šr lite yngre och nŒgot mindre duktiga Šn vid
MACBA.
Det Šr bara att smŠlta in i
mŠngden. KlŠdstilen Šr densamma som hemma. Fšr tio, femton Œr sedan gŠllde
stora klŠder och stora skor. I dag skall det vara tajta jeans och gŠrna en
rutig, skjorta, huvtršja eller mšssa, upprullad, lite pŒ sned – Šven om
det Šr mitt i sommaren. Fšr modell yngre Šr det keps som gŠller. Och tunna skor
som ger brŠdkŠnsla, men lite stšd och skydd nŠr man landar pŒ marken efter ett
hopp. Inte en hjŠlm i sikte. Ve och fasa!
SŒ vaknar vi till en ny och
hŠrlig skejt-dag. ElvaŒringen har fŒtt in sina gamla moves och trŠnar hopp pŒ en
stillastŒende brŠda i lŒgenheten. Vi har bara en dag kvar och fšrhandlingarna
pŒgŒr fortfarande. Vi bestŠmmer att starta med att Œka till en park nŠra
tunnelbanestationen Paral- lel och en repris av de tidigare stŠllena. Men fšrst
den stora matmarknaden, La boqueria, som ligger mitt i stan och sedan en
rundvisning i den gamla arbetarstadsdelen Raval som kan liknas vid ett
gšteborgskt Haga. Jag har hšrt talas om vego-baren Juicy Jones som skall vara
som ett besšk i 70-talet. I hšga plŒtmuggar frŒn Indien serveras
youghurtdrinkar till tšrstiga. Utanfšr fšnstret Šr det som en deckare pŒ teve.
Sikher i brŒk, fšrsŠljare i en port hastar ivŠg, en arkad full med folk som
stŒr och hŠnger och vŠntar pŒ kunder. GŠstarbetare som precis vaknat och Šr pŒ
vŠg att sŠlja Œrets turistplŒga pŒ strategiskt utvalda stŠllen. Scener frŒn ett
Europa och en populŠr turiststad med alla dess baksidor och en verklighet lŒngt
frŒn vŒr.
Fyra dagar senare, utan
skavsŒr eller ens ha šppnat plŒsterpaketet vŠnder vi hemŒt med munnarna fulla
av tapas-smaker. Jag har redan bšrjat fundera pŒ nya resmŒl som San Sebastian i
norra Spanien dŠr jag skulle kunna locka med vŒgsurfing. Men elvaŒringen har
hittat sitt stŠlle, trots att jag svŠr sŒ det osar nŠr vi skall checka in
brŠdan pŒ billighetsflyget och fŒr betala lika mycket fšr den som fšr en
enkelresa till Barcelona, stŒr elvaŒringen oberšrd med en dršmmande blick pŒ
brŠdan som Œker ivŠg pŒ rullbandet och frŒgar om han fŒr lov att ta med den
nŠsta Œr igen.
Litet skejt-lexikon:
curbs – boxar av trŠ
eller cement.
grinda – glider pŒ ršr
eller curbs med truckarna.
five-wow – grind pŒ
baktrucken med uppvinklad brŠda.
kick-flip – snurra
brŠdan ett varv i luften Œt ett visst hŒll.
moves – trick.
nose-grind – balansera
pŒ framtruckarna. (motsats till five-wow.)
ollie – hoppa upp i
luften med brŠdan.
pop-show-it – vŠnda
brŠdan i luften ett halvt varv och landa med fštterna pŒ den.
Skejt-stŠllen i Barcelona:
MACBA – platsen
utanfšr museet.
Sants –
Tunnelbanestation
Paral - lel – Park med
bŠnkar etc.
Strandpromenaden – La
Barconeleta.
BarnvŠnlig snabbguide:
La Barceloneta –
stranddopp
Gracia – Gammal
stadsdel
Pedrera –
arkitektoniskt Gaudihus
Fundacio Joan Miro –
kultur
El Raval –
Arbetarstadsdel
La boqueria – bŠsta
marknaden i stada
MACBA – Moderna museet
Tibidabo - linbanehŒllpats
La Rambla – Stadens
Aveny
Bildtexter:
1.€ntligen paus efter flera
kilometers Œkande pŒ strandpromenaden i Barcelona. NŒgon lŠngtar efter kultur
och kanske en tapas eller tvŒ.
Eller:
Agneta Slonawski och sonen
Leon, 11 Œr, gjorde en kompromiss. GŠrna kulturvandring, men skejta fšrst. De
bestŠmde en turtagning som Šr vanlig i skejt-pooler.
2.
Barcelona Šr en
promenadvŠnlig stad, men det tar tid att hitta hŒl i vŠggen. HŠr letar vi efter
en fŠrgglad juicebar i Raval som heter Juicy Jones och hittade en ny
skejt-butik pŒ vŠgen i samma stadsdel som heter Rufus.
3. Juicy Jones i Raval
– inte nog med att de har de bŠsta drinkarna i staden, utanfšr fšnstret
skŒdespelar verkligheten. En bit frŒn turiststrŒket i Barcelona.
4.
MACBA, museet fšr samtida
konst en sšndag i mars. Ett skŒdespel vi sent skall glšmma; fullt av skejtare
och uppvisningar i tŠvlingsnivŒ. Alla Šr vŠlkomna att Œka pŒ de fina
stenmurarna, tills polisen kommer.
5.
Barcelona tidig morgon,
vŠrme och doft av Medelhavet. HŠr
finns det massor av grejer runtom i stan som Šr gjorda fšr šgat;
strandpromenaden, skulptur och arkitektur, men som Šr vŠldigt Œkbara.
Eller:
Leon Slonawski, 11 Œr, Šr i
sitt esse. Efter lŠngsta vintern i mannaminne har han ett uppdŠmt behov av
Œklust. HŠr har han fŒtt en flong ny brŠda och kŠnner pŒ den i svŠngarna.
6.
Barcelona Šr skejt-staden
framfšr andra. En halv vecka i storstaden Šr lika med hyrlŠgenhet och stor
terrass, resonerade hans mamma.
8. Leon Šlskar att kšra
parkour – spring šver hinder, uppŒt vŠggar och pŒ tak. DŒ Šr Gaudis
Pedrera-hus ett bra stŠlle. Annars kan man njuta av arkitekturen och utsikten.
9. SŒ roligt att Šntligen gŒ
tillsammans pŒ en kulturrunda och dela fina former och fŠrger i Gaudis Pedrera
i Barcelona. I bostadshusets vardagsrum finns gamla mšbler som detta skŒp med
utsškt intarsia.
10. Lockbetet till
kulturturen till Barcelona var en brŠda. HŠr visar Victor Nyberg som arbetar i
skejt-affŠren Free i Barcelona, Leon Slonawski de bŠsta brŠdorna.
Varenda skejt-affŠr med gott
anseende kan peka ut pŒ turistkartan vilka som Šr de bŠsta
tunnelbanestationerna att skejta pŒ, var de grymmaste rŠckena eller stenboxar
att slida upp pŒ finns.
Men det bŠsta Šr att ta
brŠdan med sig och vakna tillsammans med staden; transportera sig en bit pŒ den
och gŒ en bit, tills man hittar ett bra stŠlle.