Ingress:
Att andas Šr pŒ mŒnga sŠtt en sjŠlvklarhet.
Men att andas rŠtt har blivit en vardagskonst. Djupa andetag i en jŠmn rytm
stŠrker inte bara vŒrt immunsystem, utan ger en bŠttre livskvalitet.
Bršd:
Att andas Šr bland det fšrsta vi gšr nŠr vi
fšds, och det sista andetaget sŠtter punkt fšr jordelivet. NŒgonstans
dŠremellan, frŒn tonŒr till vuxendom, Šr det precis som om vi tappar bort oss
och behšver hitta tillbaka till vŒr egen bŠsta andningsrytm genom att lŠra in
pŒ nytt.
–
Andningen har en stor betydelse i
jobbet. Det Šr viktigt att lŠra kŠnna kroppen innan man bšrjar spela.
Andningsgymnastiken Šr en signal som vŠcker min kropp och talar om att nu skall
jag spela horn. …vningarna frigšr revbenen och hjŠlper till att kŠnna nŠr jag
frigšr diafragman. Dessa tvŒ saker tillsammans škar min andningskapacitet,
sŠger Gregoire Nenert som helst har en kavaj som Šr rymlig šver bršstet nŠr han
spelar horn och en skjortkrage som inte sitter Œt, eftersom nackpartiet
utvidgar sig under spelpassets kraftiga in- och utandningarna.
Varje arbetsdag
bšrjar han med att trŠna sin andning. Om det Šr flera fšrestŠllningar pŒ en
vecka, kan det innebŠra att han andningstrŠnar sammanlagt sju, Œtta timmar.
–
AndningstrŠningen har Šndrat mitt sŠtt att leva. Den har gett mitt liv perspektiv och
hjŠlper att hitta mitt inre lugn och klar och att mina spŠnningar i axlarna har
fšrsvunnit. Att jag Šr mindre spŠnd i musklerna har gjort
att jag spelar bŠttre, sŠger Gregoire Nenert som Šr 27 Œr och spelar horn pŒ
Gšteborgsoperan fšr tredje sŠsongen i rad.
I švningsrummet pŒ
operan stŒr en blankputsad svart flygel. Gregoire Nenert vŠnder sig mot
fšnstret som vetter mot Gšta Šlv och visar nŒgra švningar. De har sina grunder
i tai chi och qigong. Han hšjer hŠnderna sakta som om de flšt ovanpŒ vattenytan
och bšjer knŠna i en nigning samtidigt som han drar in luft och sakta reser
kroppen upp till stŒende stŠllning – och sist kommer hŠnderna som
samstŠmt flyter upp i bršsthšjd.
–
Det Šr nŒgot med andning som Šr svŒrt
att fšrklara. Jag har lŠrt en massa švningar, men jag har plockat ut nŒgra som
jag anvŠnder. Nu Šr de en del av mitt liv, sŠger Gregoire Nenert som stštte pŒ
Alexanderteknik nŠr han bšrjade utbilda sig som 20-Œring.
Sedan dess har han
varit den tekniken trogen och Œterkommit till att blir grundad (en term som
anvŠnds bland annat inom tekniker fšr škad kroppsmedvetenhet och som betyder
att man stŒr stadigt med fštterna pŒ jorden och har balans i kroppen). I dag
anvŠnder han sig Šven av olika avslappningstekniker som meditation, men Šven aikido
dŠr andningen ocksŒ Šr central.
Det hŠnder att han
anvŠnder sig av andningstekniken Šven fšr att minska stress i vanliga
vardagliga situationer som inte har med musik att gšra. Men det hŠnder aldrig
att han kortar av tiden fšr andningsšvningarna i jobbet, inte ens nŠr han Šr
tidspressad eller stressad, fšr han vet att andningen Šr navet i hans yrke.
– Plštsligt fungerar andningen av sig sjŠlvt och jag kan
inte riktigt fšrklara varfšr. Det tar lite tid att uppleva det som man kalla
fšr andningens riktning, men det hjŠlper att visualisera vart luften tar vŠgen,
via šppningen till lungor, rygg och ner i magen. Det Šr som att fylla en
flaska, man mŒste inte jobba med kroppen och speciellt inte med magen, utan mer
lŒta kroppen andas av sig sjŠlv. Det handlar om att vara fokuserad pŒ
andningen, men inte fšr mycket, fšrklarar Gregoire Nenert som tycker att det Šr
svŒrt att lŠra ut hur andra skall andas, eftersom han tror att vi fŒr leta
individuella švningar som passar fšr att fŒ till ett bra flšde hos var och en.
Vi andas cirka 25 000 andetag per dag. En bra
andning ger otvetydigt mer energi. Djupandning Šr sŠrskilt bra nŠr det gŠller
att tillfšra syre, men framfšrallt fšr att bli mer avslappnad. En annan sak att
tŠnka pŒ Šr att andas genom nŠsan. DŠrfšr att nŠsans luftvŠgar renar och
vŠrmer luften innan den nŒr lungornas kŠnsliga slemhinnor.
Det finns flertalet mer eller mindre vetenskapligt
bepršvade metoder om var nyckeln till rŠtt andning ligger. En del menar att
lšsningen ligger i tekniker som yoga och meditation. Mindfulness Šr ett ord som pŒ kort tid blivit urlakat. Vi kan
kalla det nŠrvaro eller flšde, istŠllet, i bŒde sŠttet att hŒlla fokus med
tankar och att ta plats i sin egen kropp och samtidigt andas rŠtt utan att Šgna
det en tanke. Vilket Šr en konst i sig.
I dag finns det andningsapparater,
andningscoacher och andningsgymnaster, som man kan fŒ hjŠlp av fšr att hitta
tillbaka till en bra andningsrytm. En del av dem erbjuder mŠtningar genom in-
och utandningar i nŠsan. Resultatet av undersškningen blir andningskurvor, som
ger tydliga utslag, och visar pŒ din andningsrytm, beroende pŒ om du Šr
avslappnad eller om du exempelvis kŠnner dig pressad šver att lšsa en ekvation
pŒ kort tid.
Det fšrsta och viktigaste steget till att lŠra sig andas rŠtt Šr att bli
medveten om hur man andas i vila. Bšrja med att fŒ ner andningen i magen. Det
Šr dŒ den stora magmuskeln, diafragma, skšter andningen. Om man andas rŠtt ska
magen ršra sig utŒt och bli stšrre vid inandning, medan den blir mindre vid
utandning.
Alla andas vi in syre och andas ut koldioxid. Johannes
Lindh, som Šr specialist i allergologi och šverlŠkare vid Falu lasarett, menar
att en lŒg koldioxidnivŒ i blodet pŒverkar cellernas metabolism. Han gŒr sŒ
lŒngt som att sŠga att det finns mycket som talar fšr ett samband mellan
andningsrubbningar och kultursjukdomar som fibromyalgi, oral galvanism,
multipel kemisk kŠnslighet, etcetera.
– Problemet Šr att
vi hyperventilerar, vilket fšrorsakar fšr lite koldioxid i blodet. Det i sin
tur gšr att cellerna inte fungerar som de ska, menar han och rŠknar upp symptom
som huvudvŠrk, ont i nacke och axlar, muskelvŠrk, yrsel och
koncentrationssvŒrigheter, plus nedsatt blodcirkulation och omotiverad andnšd.
Stressrelaterade symtom med andra ord, dŠr det Šr svŒrt att stŠlla en
diagnos. Johannes Lindh pŒtalar att det fšrr kallades psykosomatiska besvŠr,
men att lŠkekonsten nu kallar det funktionella besvŠr, eftersom patienterna
varken Šr psykiskt eller somatiskt sjuka.
Fšr att kunna mŠta koldioxidhalten i blodet och dŠrmed faststŠlla en
diagnos, kan man ta ett arteriellt blodprov i armen och fšr att fŒ belŠgg fšr
ett stšrt andningsmšnster, kan man lŒta patienten blŒsa i ett ršr och dŠrigenom
studera andningsfunktionen.
– Majoriteten av
dem som jag undersškt, som sškt fšr stressrelaterade besvŠr, har blodprov som
tyder pŒ hyperventilation. Patienterna behšver inte alls verka stressade. De Šr
lugna och gŒr frŒn den ena arbetsuppgiften till den andra utan det syns att de
hyperventilerar. Stressen Šr att de fŒr fšr lite vila och fšr lite tid fšr
ŒterhŠmtning, pŒpekar Johannes Lindh och tillŠgger att metoden med mŠtning av
det totala koldioxidvŠrdet inte Šr vetenskapligt belagd.
Trots det finns det en vŠlfungerande vŒrdkedja, i hans region, dŠr
patienter med andningsrubbningar erbjuds behandling hos sŠrskilda
andningsgymnaster. En del remitteras vidare till psykolog fšr kognitiv beteende
terapi (KBT) eller andra metoder, med syfte till avslappning.
Byline: Agneta Slonawski
Bildbyline: Lisa Thanner
ÓNŠr du trŠnat och
lŠrt dig andningsteknik, blir det som att ha en liten startknapp att trycka
pŒ.Ó
Gregoire Nenert,
hornist vid Gšteborgsoperan med andningen som verktyg i arbetet.
Fakta andning:
Under vila tar du omkring 10-15 andetag per minut och
varje gŒng fšljer det med ungefŠr en halv liter luft. Den optimala andningen
ligger pŒ cirka tolv andetag per minut; in och ut genom nŠsan bŒde rytmiskt och
tyst.
SŒ kallat šverandning eller bršstandning har ungefŠr
18 andetag per minut, medan att andas som en flŠmtande hund, ligger pŒ upp till
30 andetag per minut. De sistnŠmnda sŠtten att andas pŒ ger brist pŒ bŒde syre
och energi.
Bildtext:
–
Musiker som vill nŒ en hšgre nivŒ
behšver fšrbŠttra sin lungkapacitet hela tiden, sŠger Gregoire Nenert som Šr
hornist pŒ Gšteborgsoperan och som aldrig hoppar šver andningsšvningarna,
speciellt inte om han har tidsbrist eller Šr stressad.
TrŠna pŒ att andas hemma:
- Ligg eller sitt ned.
- Placera den ena handen mitt pŒ bršstet. Den andra handen lŠgger du pŒ
magen.
- Dra in luften djupt genom nŠsan och sŒ lŒngt ned i lungorna som mšjligt.
Det ska kŠnnas som om du fyller magen med luft nŠr bršstkorgen utvidgas.
- HŒll andan i 8 sekunder och lŒt sedan luften sippra ut lŒngsamt genom
nŠsan utan att du pressar pŒ. Ta cirka 4 sekunder pŒ dig att andas ut och 2
sekunder pŒ dig att andas in.
- Gšr švningen i 2-5 minuter.
- In- och utandning skall helst vara lika lŒnga och flyta ihop utan
avbrott.
LŠs mer pŒ:
www.dpstress.se
www.mindfulness.se