Ingress:

Jordemodern Anneka Knutsson r en doldis med makt. Hon r chef p FN:s befolkningsfond – dr grs ett sisyfosarbete med kvinnors sexuella hlsa och rttigheter. Hon tervnder grna till sin bas p Brnn, bor i New York och har Etiopien som sitt andra hemland.

 

Brd:

Scen 1:

Vi befinner oss p ett One Stop Center, i Manicaland, lngt ute p Zimbabwes landsbygd. Det r dallrande kvalmigt i luften och ett Friggebodstort trskjul med korrugerat plttak utgr vntrum. Hr sitter tre kvinnor som sker akut vrd efter att ha blivit utsatta fr sexuellt vld.

De fr std med att gra en polisrapport och de erbjuds juridisk hjlp fr att ska skilsmssa. Eller anska om abort om de blivit vldtagna.

Detta r bara ett av de mnga stllen i vrlden som FN:s befolkningsfond, UNFPA – stdjer.

– Jag blir galen p att One stop Centers skall behva finnas, att flickor och kvinnor utstts fr s mycket vld. Jag arbetar med det jag gr fr att varje kvinna och varje ung flicka skall f samma frutsttningar som mn och pojkar; att delta, att pverka, att krva och besluta. Jag str inte ut med att mnniskor exkluderas vare sig det p grund av kn, klass eller sexuell identitet, sger Anneka Knutsson med emfas.

Hennes blick r fast och vnlig, munnen ler och svaren levereras efter kort betnketid, som om det vore brttom att f det viktigaste sagt.

Hon r hemma p en snabbvisit p sin lskade skrgrds. Hr finns barn och barnbarn, svrmodern och kra vnner. n r en hemvist, lika med icke-jobb, ett varande i hr och nu. Det str i skarp kontrast till vardagen hemma i New York City, med 60-timmars veckor, stndig puls, sirener och hgljudda rster.

– Jag njuter av stillheten och luften hr. Jag har lrt mig att avgrnsa mig. Jag har liksom olika boxar som jag gr in och ut i. Det r som med krsngen dr jag kan vara utanfr mig sjlv. Jag behver bde det lilla och det stora. Det r ngot med det vidstrckta havet och den vidstrckta savannen som gr ihop.

Som barn bytte hon skola ofta. Numera blir det tskilliga resdagar i jobbet. Det frsta hon gr nr hon kommer in i ett nytt hotellrum r att installera sin egen gosiga kudde och en bok, oftast en deckare. Sedan r hon hemma.

 

Scen 2:

Anneka r tre r. Flygplanet har precis lyft frn Torslanda och familjen r p vg till Etiopien fr frsta gngen. Nr planet gr en lov ver sdra skrgrden ser hon sin mormor och morfar st och vifta med ett stort vitt badlakan, lngt drnere p marken. 

Morfrldrarnas sommarhus p Kpstads var basen i Sverige under barndomen. Drfr blev skrgrden s smningom ett sjlvklart val nr Anneka Knutsson och hennes make Olle, sjlva skulle stta bo och skaffa barn p ttiotalet.

Anneka Knutsson r uppvxt vid Wieselgrensplatsen p Hisingen och i Addis Abeba i Etiopien. Hon och hennes tre yngre syskon fick tidigt lra sig att packa sina vskor. De kte fram och tillbaka till Etiopien med jmna mellanrum, nda tills hon blev tonring. Det hela brjade med att Anneka Knutssons pappa skrev en avhandling i socialantropologi som handlade om auktoritet och frndring bland oromofolket. Efter det blev han en av de frsta SIDA-arbetarna i landet. Annekas mamma arbetade som hgstadielrare bde i Etiopien och i Sverige.

– Jag tror att det var i Etiopien som jag bestmde mig frsta gngen fr att jag ville gna mig t att hjlpa mnniskor. Jag sg att det var mnga som inte hade det som jag. Det var alltid kvinnorna som hmtade vatten. Det var de som fick vnta, och det var de som kom i sista hand. Sedan tror jag vi talade mycket om flickor och kvinnors rttigheter hemma, minns Anneka Knutsson.

Vi pratar sextiotal. Det fanns en frvntan i den egna familjen att flickorna tog fr sig p samma stt som pojkarna. Dr ngonstans bestmde sig Anneka Knutsson fr att bli lkare. S blev det dock inte. Hon blev frst sjukskterska, sedan barnmorska p Sahlgrenska sjukhuset i nrmare 15 r.

– Ibland saknar jag den dr knslan av det lilla huvudet i handen, att ta emot det nya livet. Men jag kan ocks lngta tillbaka till den dr omedelbara samhrighetsknslan som man kan f genom att vara med mnniskor under fdseln, sger Anneka Knutsson.

Ett viktigt steg p vgen i karriren var hennes avhandling, en etnografisk studie av en grupp traditionella barnmorskor i Etiopien. Under fltarbetet bodde hon med make och tre barn ett r i landet. Drifrn gick karrirstegen snabbt vidare till barnmorskerdgivare fr UNFPA i Bangladesh, och sedan som bistndschef, tillika ministerrd p ambassaden i Addis Abeba. Tills en dag fr ett och ett halvt r sedan d jobbet p UNFPA dk upp.

– Vi hll ett familjerd med vra tre stora killar, helgen innan jag skte jobbet. Vi hade ju varit fyra r i strck i Etiopien och sagt att vi skulle komma hem till Sverige, men de sa: Sklart du skall ska. Du har ju jobbat fr detta hela livet, berttar Anneka Knutsson som tycker att hon har den bsta support man kan tnka sig.

Om det nu finns en kluvenhet, s bor den inom henne sjlv och rr sig om saker som vad som r vrt och inte vrt. Egentligen. Som nr en nra anhrig blir sjuk och man undrar vad i alla sina dagar man har att gra p andra sidan Atlanten.

– I de lgena har jag inte svrt att prioritera. D r det bara att avbryta allting och ta sig hem, konstaterar hon sakligt och lyfter upp sitt ldsta barnbarn Ida i knet.

En dag som denna har hon varit med henne i skolan och berttat om FN och ftt frgor frn lgstadiebarnen om de fredsbevarande styrkorna verkligen fr skjuta, eller inte.

 

Scen 3:

Vi str i en grnskande lammhage. De nyfdda lammen blir pltsligt skrmda av en knall. De skuttar samstmt ivg, som p en given signal, fr att frenetiskt dia sina mdrar.

I dag har Anneka Knutsson inga frldrar kvar i livet, men hennes gamla barnflicka Almaz frn Etiopien lever. Hon r 78 r och hon och hennes fem vuxna barn r en viktig del av familjen.

– Fr ngra r sedan fick hon och min fosterbror Alemu ntligen visum fr att komma till Sverige och stanna i tre veckor. Det betydde mycket fr mig fr det var en drm som jag haft lnge. Det var frst d som vi kopplade ihop vra liv helt och fullt, frklarar Anneka Knutsson som beskriver sig sjlv som en obotlig optimist, men nr det kommer till Etiopien r hon pessimistisk, fr ven om den sociala utvecklingen gr framt, s r fattigdomen och bristen p demokrati och politiska rttigheter svr.

Trots det har hon en obndig tro p att det gr att frndra, stort som smtt. Vi pratar Etiopien, vi pratar vrlden, vi pratar FN:s hgkvarter. Vi pratar jmstlldhet.

– Det handlar inte bara om stora strukturella frndringar utan man mste ven arbeta med att ndra mnniskors egna vrderingar. Frst mste vi bli varse strukturerna och vad de gr med oss. Till exempel vad betyder det att ofta bli tilltalad, med en underton, i egenskap att vara kvinna. En antydan att vi r ngot annat n professionellt arbetande? frgar sig Anneka Knutsson.

Att det finns ett stort antal olika kulturer i Frenta Nationerna, r mnga gnger en tillgng. Men ocks en anledning till att organisationen r som en trgflytande mastodont. Trots visselblsare som ftt omvrlden att inse att det skett vergrepp av bistndsarbetare ute p plats, s omgrdas FN av ett narrativ som andas godhet med versalt G.

– Vi vet att det sker saker som inte r bra eller godtagbara. Det finns gott om kulturer i FN dr man inte r van att g emot auktoriteter och sga ifrn. Man skall vara medveten om att FN r en organisation som skapar mnga arbeten och ger mjlighet fr mnga mnniskor att komma vidare i karriren, att det r mycket som str p spel fr den enskilde. Delvis drfr tror jag att det inte varit sjlvklart att sga ifrn nr det hnt saker, menar Anneka Knutsson som tillgger att hon knner en viss frvntan p sig som svensk med en feministisk regering i ryggen.

Ngot som frgat av sig p hennes team som bestr av tjugotv personer. De har redan ftt en etikett p sig om att vara progressiva. Och med jmna mellanrum vljer folk att komma till dem och bertta om ofrrtter.

 

Scen 4:

FN:s skerhetsrd hller en ppen debatt om ungdomars fred och skerhet. Framme vid podiet i det luftiga rummet p Manhattan i New York, tilltalas rdet fr frsta gngen av tv unga kvinnor. En kommer frn Haiti och den andra frn Demokratiska republiken Kongo. De pratar med klara rster och har ett tydligt budskap: Att de r hr nu, i detta forum, fr att hjlpa delegaterna med att frst vad unga mnniskor kan bidra med.

– I Sverige finns det ungdomsmottagningar som i stora stycken fungerar vl, men i mnga lnder finns det inget alls. Dr blir det lite av ett stigma att prata om sex och preventivmedel. Att vi diskuterar dessa saker i skerhetsrdet r en av anledningarna till att jag vill verka hr. Att ge unga en plattform dr de kan terta sin rst. De mste f en mjlighet att bestmma ver sina egna liv och kroppar. Om jag inte hade hopp om att det vi gr, kan frndra ngot, s kan jag g och dra ngot gammalt ver mig, sger Anneka Knutsson som inte slr nven i bordet, men det kunde lika grna varit s.

Det innebr inte att det r ltt. Det innebr inte att det gr fort. Dremot innebr det att mnga organisationer som arbetar fr kvinnors rttigheter, i detta nu, stretar p i kraftig uppfrsbacke.

– Den strsta utmaningen i dag r de starka politiska motvindarna, inte enbart frn USA, utan ven frn lnder i Afrika och i stra Europa. Det r ocks s att det finns kyrkliga rrelser som bedriver starka ptryckningar i syfte att motverka kvinnors rttigheter om att till exempel att kunna vlja och f tillgng till abort eller inte. Det r en vldigt knslig frga, sger Anneka Knutsson.

Det r ingen hemlighet i bistndsvrlden att Donald Trump och hans stab basunerat ut att om det s mycket som str ett ord som kan relateras till abort, i organisationernas dokument, s ryker bidragen.

– Men det fr inte innebra att vi blir sjlvcensurerande, utan vi mste fortstta st kvar p vr fasta grund och utifrn evidensbaserad fakta visa p vad som r bst fr kvinnor nr det gller att satsa hlsosystem och kvinnosjukvrd.

Det r i vissa stycken en balansgng som r vrdig en cirkusartist. Med skyddsnt. Fr i Anneka Knutssons omedelbara nrhet finns ett ntverk som br. Hon gillar att vara chef och att f ihop grupper. Hon har infrt att infr varje stormte brja med en genomgng p temat Nytt och bra.

– Det kan vara alltifrn att en rapport blivit klar till att ens barn precis lrt sig g. Det har gjort att vi lrt knna varandra bttre, frklarar hon.

Hon har nog alltid varit en duktig flicka. Och ledarskapet tar hon p strsta mjliga allvar.

– Fr mig r det viktigaste redskapet fr frndring r att bygga relationer, fr att skapa tillit och enighet kring en gemensam riktning. Jag har en oerhrt stor gldje av mitt barnmorskeri i det sttet att jobba. Jag vgar komma nra. Det r liksom mitt signum, frklarar Anneka Knutsson som inte vet om hon kommer att arbeta i FN tills hon blir 65.

Men en sak vet hon; hon hade inte kommit s hgt upp p karrirtrappan och hon inte arbetat parallellt med sig sjlv under alla r. Egenarbetet med att skapa en medvetenhet och en insikt har gjort att hon vgat g vidare och anta utmaningar.

– Jag har inte gtt i terapi, men jag r med i ett ntverk dr vi p frivillig basis aktivt lyssnar p varandra och lyfter varandra. Det gr ut p att se mnniskors stora potential och godhet.

 

 

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Sren Hkanlind

 

Flickor och kvinnors status i vrlden r den stora sttestenen.

Anneka Knutsson, chef p FN:s befolkningsfond i New York.

 

Om jag sger – Vad sger du d?

Anneka Knutsson – kort om:

Migration – Vlkommen.

Barnktenskap – Stopp.

Kvinnoskydd – Fler.

 

Tre snabba svar

frn Anneka Knutsson

 

1

Vilken seriefigur knner du igen dig i?

Lilla My i mumintrollen. Inte fr hennes arga uppsyn fr jag visar sllan min ilska utt. Men jag kan knna igen mig i hennes styrka och driv i tillvaron. Inte s att jag hela tiden travar p i motvind, men det var den figuren som jag kom att tnka p frst.

 

2

Vad fr du kraft ifrn?

I mtet med mnniskor, tror jag. Dr fr jag bde kraft och inspiration. Min allra strsta inspiration r framfrallt starka kvinnor. De samlar jag p.

Sedan tycker jag om att resa och f trffa mycket mnniskor frn olika stllen. Jag lskar att f lyssna till deras historier eller berttelser frn deras liv, och att frska frst.

 

3

Hur ser du p din makt?

Mitt ansvar r stort. Men det r ett ansvar som jag knner att jag kan ta. Makten r svrare. Den finns, men den r svrare att frklara. Jag har mjlighet att bestmma saker. Makt r nog att kunna pverka s att andra mnniskor fr ett bttre liv.

 

Fakta:

Namn: Anneka Margareta Knutsson

lder: 61 r

Familj: Make och tre vuxna pojkar och en bonusson som kom in i familjen nr hans mamma gick bort.

Bakgrund: Sjukskterska, utbildade sig till barnmorska 1988, har arbetat p Sahlgrenska sjukhuset. Avhandling i Vrdpedagogik – fltarbete i Etiopien 2000-2001. UNFPA i Bangladesh 2005-2007. Hlso- och utbildningschef p Sida i Stockholm 2008-2012. Bistndschef och ministerrd p ambassaden i Addis Abeba 2012-2016. 2017- Chef p FN:s befolkningsfond, UNFPA.

 

lamm btvarv hav trd med barnbarn bt passagerare Ida

 

Bildtexter:

– Ibland nr jag gr p Brnn en tidig hstmorgon och folk eldar i sina kaminer, s fr jag en flash back tillbaka till Etiopien, sger Anneka Knutsson som ser Etiopien som sitt andra hemland, men Brnn i Gteborgs sdra skrgrden r hennes bas – ven om hon arbetar p FN i New York.

 

– Jag knner varje dag att jag som svensk eller som nordbo har mycket att erbjuda vad gller ledarskap, sger Anneka Knutsson som arbetar som chef p UNFPA och som valt en bana dr hon har kunnat pverka kvinnors och flickors hlsa.

 

Brnn str fr basen i tillvaron och fr vila. Hr har Anneka Knutsson sina lskade barnbarn och sitt fasta boende. Till vardags arbetar hon i New York p FN:s befolkningsfond.