Ingress:

 

Mnga knner sig nakna utan den. En del letar efter det rtta exemplaret hela livet. Den r definitivt ett kvitto p social status.

Vi pratar om handvskan – en kvinnosymbol som ursprungligen bars av mn – och som vckt starka knslor.

 

Brd:

 

Den m vara gjord av imiterat krokodilskinn, broderat tyg, plast eller kalvskinn, men den r min handvska och som kvinna har jag en speciell relation till den. Eller inte.

Huvudsaken r att den r praktisk, om ni frgar mig. Men jag vet flera som r beredda p att lgga tskilliga tusenlappar i jakten p den perfekta handvskan.

Vskdesigner Johanna Davidsson r en av dem. Hon har en hel kldkammare med ett snillrikt hyllsystem med plastbackar och hngande tyghyllor som i vanliga fall r avsedda fr skor. I dem har hon sorterat in sina kuvertvskor. verallt str handvskor i alla former och frger. Tvhundra till antalet fr att vara exakt. Sinnestillstndet i den fyra kvadratmeter stora garderoben beskriver hon lika njutningsfullt som nr en sommelier avsmakar ett vllagrat rgngsvin i sin egen vinkllare:

Som ett lyckorus med inslag av en doft av lder.

    Jag har alltid haft en passion fr handvskor nda sedan jag var liten. De omgrdades av mystik och kvinnlighet, sger hon och drar ett djupt andetag.

I dag r hon vskdesigner och hller som bst p med sin nya kollektion. I den finns bde personliga och exklusiva vskor. De grs i ett ftal exemplar och de tillverkas fr hand i Sverige, till ett pris frn tvtusen kronor upp till runt tiotusenlappen.

    Jag gr vskor som jag sjlv skulle vilja bra, sger Johanna Davidsson som tillverkade sin frsta vska av papper, p dagis, och ltt skulle lta sig kallas fr vskoman, utan att skmmas.

Ibland gr hon in i sin skattkammare fr att insupa rikedomen och fr att finna gamla handvskor som hon glmt fanns dr. Till vardags anvnder Johanna Davidsson ett femtontal av dem. Den absoluta favoriten r en cognacsfrgad Gucci-vska inkpt via ombud i Milano. Naturligtvis kta med svl intyg som serienummer. Prislappen ligger p tta tusen kronor fr denna halvmnformade tingest i frgat skinn, djup som en treliterskastrull.

    Varumrket Gucci str fr kvalitet och en frstelse och fr ett gediget hantverk. Det r s jag vill se mig sjlv som designer och det r det jag vill signalera som person. Vskan har blivit en statussymbol om att man uppntt ngot speciellt hr i livet, sger Johanna Davidsson som menar att handvskan r en stilbrare med vilken man enkelt kan lgga till och dra ifrn helhetsintrycket – allt efter behag och kldsel fr dagen.

D pratar vi om bde kvinnor och mn. ven om mns handvskor i dag oftast r t det sportiga hllet eller en del i ett unisexmode.

Men det var egentligen mnnen som brjade bra det som s smningom skulle utvecklas till det som vi fr ett gemensamt namn kallar handvska. Redan p romartiden bar mn p en liten pse av skinn att ha mynt i. Under medeltiden utvecklades den till en slags magvska som man hngde runt midjan. Nr kvinnorna brjade ha ansvar ver hushllet skapades ett vskskrp, ungefr som ett smidigt snickarblte, dr man hade pengar, nycklar, saxar och annat som behvdes i vardagen.

De frsta finvskorna kom till ngon gng p 1200-talet och dinglade som ett vackert attribut frn klnningens grdel. Ungefr 200 r senare brjade vskan prydas av handmlade motiv och slktvapen. Det r hrifrn som vi ftt vr tids monogram och logotyper.

S fort det sociala livet stllde krav p att ha med sig saker, som solfjdrar och parfymflaskor, p tillstllningar, var den lilla aftonvskan fdd. Frst i slutet av 1700-talet fddes frlagan till den handvska vi ser i dag. Handledsvskor i silke och kuvertvskor i hrda material som skldpaddsskal anvndes i tillverkningen. Nr resandet kade i slutet av 1800-talet blev det allt vanligare med ldervskor som hade riktiga handtag. De sg ut som miniresvskor och hade ofta bde biljettfack inuti och ls utanp.

Runt 1900-talet uppkom flera av de mrken som vi ser i dag: Louis Vuitton som hade renomm fr att gra kungliga resvskor, Herms var sadelmakare t aristokratin och Prada och Gucci kom med fiffiga innovationer p vskomrdet.

Snart brjade en uppsj vskmodeller spridas p marknaden. Den lilla handvskan, liksom kuvertvskan blev vanlig och ntkassen likas. P 30-talet var det populrt med motiv som tg och flygplan. P 50-talet blev tonringarna en kpstark grupp och det dk upp mer lekfulla vskor i affrerna. Akrylplasten gjorde sitt intrde och vskformerna blev alltmer kantiga.

Herms handvska som bars av Grace Kelly r en typisk 60-talsvska. Nu blev modet mer androgynt och en och annan man brjade bra axelremsvska. P 70-talet var det hippieinspirerade tygvskor med tryck som var i majoritet. Kanske blev det en motreaktion p 80-talet, d det kom attachvskor och striktare modeller. Det var ungefr d som vskorna blev strre och en liten vska i vskan blev vanligare. 

Under 90-talet brjar den frsta mrkeshysterin med handvskor ta riktig fart. It-vskan fddes i olika frger och i en enkel modell dr man fick plats med dator, plnbok, skor och en bok.

En del menar att det var just it-vskan som banade vg fr den moderna mrkesvskan och lockade till sig en strre och en allt yngre kpgrupp i och med sin nbara prislapp.  Numera stter modehusen handvskorna i knet p kndisar som Paris Hilton och Jennifer Lopez. Ett marknadsfringstrick som visat sig ge gott resultat. S fort paparazzifotograferna gjort sitt, sprids vskbilder till tidningar och modebloggar. Modehusens vntelistor p kndishandvskor blir lika lnga som frvntningar p nsta modell blir stora.

Det har resulterat i att dyra mrkesvskor knappt passerat catwalken i Paris eller Milano frrn vskkopior i snarliknande modeller dyker upp p gator och torg i Europa, ngra mnader senare.

En som vet att skilja en kta handvska frn en kopia r Jessica Hjerpe. Hon var frst i Norden med att starta fretaget Fnitter dr hon hyr ut mrkeshandvskor till medlemmar. De betalar en mnadsavgift p ett antal hundralappar, beroende p hur exklusiva handvskor de vill hyra. De fr vskan via posten och fr byta s ofta de vill.

    De som precis blivit medlemmar brukar byta ett par gnger i brjan, sedan brukar de hitta en favorit som de har ett tag, sger Jessica Hjerpe.

Den mest uthyrda handvskan bland de fyrtiotal som finns hos Fnitter r en vska med mrket Bayswater. Den nst mest populra inbytet r en plisserad vska frn Miu Miu.

Jessica Hjerpes egen favorit alla kategorier r frsts en Gucci, eftersom den r ergonomisk och passar till jeans.

    Men om jag skall ha en liten vska nr jag gr till teatern, vljer jag en Clutch frn Mark Jacobs. Vskan medfr att man knner sig vacker. Det spelar ingen roll om man r osminkad eller har en trkdag. Handvskan gr mig vlmende. Jag tar plats genom att bra den och jag knner mig, trygg, konstaterar Jessica Hjerpe som r en stolt brare av mrkesvskor.

En av de dyraste vskorna i dag r Hrmes handvskor som knnetecknas av att sys frn frsta stygnet av en och samma hantverkare i Paris.  Den r gjord av krokodil- eller kalvskinn och tar cirka 18 timmar att tillverka. Den kostar runt 60 000 kronor och grs i en begrnsad upplaga varje r.

ger man en sdan riskerar man att bli utnmnd till stilikon. Om Susanne Ljung, programledare fr modeprogrammet Stil i P1, blev kallad fr det vet jag inte, men det utbrt en handvskdebatt p landets kultursidor fr tv r sedan, efter att hon kpte en hutlst dyr mrkesvska. Numera vgrar hon att uttala sig om handvskan ver huvud taget.

Vips stod kvinnors konsumtion och i synnerhet handvskan i skottgluggen som en symbol fr begret efter dyra produkter, p ett stt som Lars Adaktussons svindyra mrkesklocka, antagligen aldrig skulle bli freml fr, om den nu visats i bild p den tiden d han arbetade som nyhetsupplsare i TV.

Oavsett om vi anvnder handvskan som kuttersmycke fr att tala om vilka vi r eller ej, s r det vskans innehll som r av betydelse. Mnga kvinnor gr omkring och br p en del av sina liv i handvskan; lappar som man inte vill skall ligga synliga p skrivbordet sopas ned i vskan, plnboken med kort p de kra finns dr, mobilen med nrkontakt till bekantskapskretsen och almanacken med noteringar om dtid och framtid finns dr. Plus lite andra hemligheter.

Man gr lika lite i en dams, eller gummas, eller flickas, eller kvinnas handvska, som man genomsker ngons fickor eller kollar i ngon annans plnbok, utan att be om lov. Dr kan finnas sanningar som man inte vill ha reda p – eller en livlina att hlla i.

Handvskan kan till och med betyda trygghet. En ung kvinna, gare av tv kta Miu Miu-vskor berttade nyligen fr mig att hon hade en stark vskdrm under tiden hon gick i terapi. Allting omkring henne rasade; huset, vggarna – det enda hon fick med sig i drmmen var sin handvska. Drmed knde hon sig helt lugn.

Fr en del r handvskan ett arbetsredskap – ett stlle att frvara mobil, plnbok och nycklar i. Punkt. Funktionen r onekligen en viktig parameter. Att ha en handvska som gr att organisera, s jag hittar ltt i den. Numera finns det vskor dr en lampa tnds s fort man ppnar dem.

Victor Svenning som tillsammans med sin bror ger en av Gteborgs ldsta vskaffrer, Wassns med ver 140 r p nacken, satsar grna p ljust foder fr att hitta bttre i sin egen vska. ven om det fort blir smutsigt. Han rabblar snabbt upp tre viktiga kriterier fr en bra handvska:

– Kvaliteten, designen och funktionen. Prislappen, spelar in, men kommer sist, sger Victor Svenning som arbetat i vskaffren sedan han var 15 r och som fr nrvarande har en svart favoritvska med lngt axelband som sin favorit.

Frgan r d om den perfekta handvskan finns. Svaret r nej, om ni frgar mig. Det handlar nog mer om olika perioder i livet, om olika stilar och behov.

Vskkonnessrer av rang menar att vi gr mot ett framtida klassiskt och hllbart vskmode, frmodligen i svart. Men frger som cognac och mrkbrunt kommer till vren. Den som vgar kan lgga till en liten rd prick, i form av en handvska, till utstyrseln och samtidigt signalera mod. Eller inte.

 

Bcker:

Vskor – en passion av Johanna Davidsson.

Vskor – 50 modeller att gra sjlv av Cilla Ramnek.

De skamlsa av Sisela Lindblom.

Yppighetens nytta – Jonas Frycklund.

 

Hemsidor:

www.adoradesign.se

www.fnitter.se

www.glamorama.se

 

Vskmuseum:

I Amsterdam:

www.tassenmuseum.nl

I London:

www.ftmlondon.org

 

Bildtext till Johanna Davidsson:

    Det hrde ju inte till vanligheten att en kvinna i en mellanstor svensk stad gick och kpte en Louis Vuitton-vska fr 20 r sedan, sger Johanna Davidsson som menar att anledningen till att kvinnor gr det i dag r att de tjnar mer pengar, samtidigt som det br ses som ett tecken p att kvinnor r beredda p att ta fr sig och ta plats bde i styrelserum och i samhllet fr vrigt.