Ingress:

Myten om den onda svärmodern lever och frodas. Hon har fått ta över rollen efter styvmodern. Svärfar har ingen nidbild – ännu.

Att njuta barnbarn och delta i sina vuxna barns liv kräver minst två saker – respekt och integritet.

Bröd:

Detta att få barnbarn innebär att man reflekterar över sin egen ålderdom och identitet; hur det var att själv vara barn, men också hur man själv var som förälder. Det kanske är så finurligt att man får en ny chans att gottgöra saker som kantrade när barnen var små, då varken insikt eller gott om tid fanns.

På så vis är det en suverän konstruktion, även om svärmoderspöket finns kvar, utan motbild, i form av Helga i serier som Hagbard Handfaste eller i blomnamn som Svärmors tunga.

Frågan är om inte vår generation är mera besatt av barnbarn än någon tidigare generation eller fanns de som ”livets efterrätt” även på femtiotalet?

Ella serverar låtsaskaffe, till farmor Miriam Envall, farfar Lars Envall och mormor Birgitta Pregmark, i sitt rum. När hon böjer sig ned för att ta upp något på golvet och är nära att slå i skallen i undersidan av lekbordet på uppvägen, finns tre händer på plats för att skydda hennes lilla huvud.

För dem, och för morfar Göran som är på friidrott med ett äldre barnbarn, är det en självklarhet att vara delaktiga i barnbarnens liv. Men att gå därifrån till att städa eller tvätta hemma hos Ella, aktar de sig för. På sin höjd diskar de det som de använt. En gång har farmor Miriam dristat sig till att köpa en ekologisk och tvättbar disktrasa.

– Även om man som förälder eller svärförälder inte förstår att barnen är vuxna, så har de ett eget liv med sina principer. Nu har jag inte haft något att invända, men om jag hade haft det, så hade jag inte sagt något ändå, konstaterar Lars Envall.

Magnus Envall ifrågasätter att han och hans sambo Johanna Pregmark skulle kunna sköta sina jobb om de inte fått så god hjälp av sina föräldrar. Han har förstått av sin omvärld att det inte är helt vanligt att ha sina föräldrar eller svärföräldrar i samma stad, fortfarande pigga och med lust att vara barnvakt.

Paret har valt att dela på föräldraledigheten, just för att ingen av dem ska ha tolkningsföreträde när det gäller Ella eller vems jobb som är viktigast.

– Jag är så glad att det gått framåt. Att det inte är så uppdelat i dag, säger Miriam Envall som minns när hennes egen svärmor kom på besök och hon själv kände krav på sig att ha nystädat och att barnen skulle uppföra sig som farmor ville.

Redan när Ella var en månad gjorde hennes föräldrar ett schema med mat- och sovtider till föräldrar och svärföräldrar.

Första barnvaktsstunden var strax därefter och varade i två timmar. Magnus Envall minns att de var på middag hos grannen tvärsöver och att de ringde en sex, sju gånger hem för att kolla sin baby. Han var 42 år när Ella föddes och Johanna och han hade haft nio år av vuxenliv tillsammans. Något som de var fast beslutna att fortsätta ha, även om det i dag handlar om en middag på tu man hand, emellanåt.

Far- och morföräldrar deklarerar att de passar Ella för att de längtar efter henne, inte för att vara snälla. Även om de inser att de fungerar som ett vuxenteam med att någon hämtar Ella i veckan, eller passar henne en kväll eller ger henne en ledig dag från dagis en fredag.

– Vi var tydliga med från början att det var viktigt att de sa nej, just för att vi skulle våga fråga så ofta vi behövde, förklarar Magnus Envall.

Varje söndag går han och Johanna Pregmark igenom sina almanackor för att se vilka luckor som behövs fyllas med barnvaktshjälp. Sedan ringer de till sina föräldrar och det finns ingen rättvisetanke bakom, utan den som kan passar Ella.

– Men jag kommer ihåg en gång när Ella var liten. Då sa du att hon nog mest kommer att vara hos mig, eftersom jag är mormor och då svarade jag att de har så mycket för sig, så det räcker nog till oss båda, säger Birgitta.

I somras semestrade Ella och hennes föräldrar ihop med Magnus svärföräldrar. Men när det kom till att göra upp räkningen, lämnade han över det till sin sambo. Där någonstans går gränsen.

– Det bästa måste vara om man tar hand om sin egen relation till sina egna föräldrar. Då faller allt det andra, med svärföräldrar, på plats också, säger Johanna Pregmark som tror på att vara tydlig och öppen.

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Bodil Bergqvist

Bildtext:

Svärmor är bäst -

Mormor Birgitta Pregmark hämtar barnbarnet Ella, efter jobbet, på Rosengatans daghem. Tillsammans med morfar Göran och Ellas farmor och farfar utgör hon ett stöd, utan inbördes konkurrens, som finns bakom Ella och hennes föräldrar när det behövs.

Svärmor är bäst -

– Vi är som ett team som gör så gott det går för att få det hela att flyta på, säger Miriam Envall, farmor till Ella 20 månader.

Ella – en dam med integritet.

Ella tycker om sin farfar och morfar, men när det kniper är det farmor och mormors som är de säkraste korten.

Boken till mig som är svärmor av Lena Katarina Swanberg

Farmor och vår herre av Hjalmar Bergman

Lyckans hjul – Kajsa Ingemarsson

Mormor, har du några häftiga spel på din dator? Av Gunilla Tagesdotter Barkar

Den besvärliga svärmodern - myt, nidbild eller verklighet av Kalle Bäck

”Män med olösta band till moderna inser inte själva att de ibland måste välja. Det går inte alltid att vara både en god son och en god make.”

”Det är således den unga mannen som har en nyckelroll i förhållandet mellan svärmor och svärdotter. På honom vilar skyldigheten (…) att utan reservationer ta ställning för hustrun i uppkomna konflikter mellan henne och hans mor.”

Ur Den besvärliga svärmodern – myt, nidbild och verklighet av Kalle Bäck

”Farmödrar förväntas inte självklart ha känsla för deg. Inte heller behöver de kunna sjunga.”

”Bättre än så här blir livet aldrig. Det här är en riktig farmorsstund, den gäller att sätt in i minnets bankfack.”

Ur När vi spelade Afrikas Stjärna av Merete Mazzarella