Ingress:

Katarina Liljerd och Anders Johansson har byggt ett eget betonghus i Norsesund. Det har tagit dem fem r att bli nstan frdiga. Sedan flytten frn Majorna har de frverkligat en drm och frenat skogstomt med byggvision.

 

Brd:

Betongkolossen ser stundtals ut att lyfta frn marken, tack vare den tta fnstersttningen. Varje ruta har ett eget skogsmotiv frn svampskogen utanfr och lngst bak i fonden blnker sjn Mjrn.

– I brjan tyckte jag att det var alldeles fr mnga fnster inplanerade, men nu skulle jag vilja ha mnga fler och strre, sger Katarina Liljerd och skjuter Hajomfnstret t sidan fr att komma ut p skuggsidan av huset och de hga ekarna.

Hr mter den rdslammade betongvggen sju meter till taknock. P motsatta sidan r den en meter kortare och ger drmed pulpettaket en lutning p sju grader.

Det har gtt fem r sedan flytten till Norsesund, i nrheten av Alingss. P den tiden har de bildat ett byggteam och gjort otaliga val. Men det var frst fr tv r sedan som det var dags att flytta in p vervningen i eget sovrum. Fram tills dess bestod den av en solid betongplatta, ett skal av vggar och en dubbelsng mitt i rummet. I dag finns det tre sovrum, en bibliotekssmyg och ett blivande badrum med bastu. Plus en tilltnkt hrnbalkong mot sjn. Fstena r redan p plats nedanfr fnstren.

– Snurrftljerna str hr fr att man skall kunna vnda sig ut och titta p sjutsikten, sger Katarina Liljerd som sitter p just hr och varvar ner en stund efter jobbet, nstan varje dag.

Hon hade vistats en del p platsen, via en vn i nrheten. Anders kom med idn om ett betonghus som han sjlv kom att rita. Det ledde till att han tog ledigt och blev byggledare i sex mnader nr allt kom igng.

– Jag r rdd fr fuktskador och skeptisk till plast i vggarna. Drfr blev det ett betonghus, eftersom det andas, inte blir s torrt p vintern och har en behaglig temperatur p sommaren, sger Anders Johansson som ven fredrog ett underhllsfritt hus; drav en pigmenterad fasad med stnkputs.

Han r civilingenjr och mbelsnickare. Det senare frklarar varfr hela huset r fyllt av hans egenhndigt byggda mbler och sm byggdetaljer. Det tillsammans med makans frgval och inredning med saker frn 50-, 60-, och 70-tal – ger en mjuk och personlig knsla till det hrda materialet som betong nd r.

I dag finns det inget som tyder p det drama om utspelades nr det var dags fr att gjuta bottenplattan i bottenvningen fr fem r sedan. De visste att det inte gick att kra stora betongbilar p den lilla vgen ned mot huset. Nr leveransen nd var p vg en fredag mitt i sommaren, s kom det nd en stor bil tungt lastad med betong nedkrandes mot huset. Den krde i snder underredet och resten av betongkaravanen fick vnda och kra till tippen istllet. Det var ett eldprov att snabbt f fram betong till resten av bottenplattan. Det var en rivstart p betongbygget och en frsmak av logistik p hg niv.

Nr vervningen skulle byggas gick det bttre. D fanns trbalkar i taket och stmp av stl som stttor p plats i god tid. Frst lades ett tak av korrigerad plt som en slags gjutform. Sedan ttade de noga fr alla rr och hligheter dr det senare skulle g vatten eller ledningar. Just fr att det inte skulle spruta ner betong i hlen och hamna p undervningen. Sedan var det dags fr betongbjlkar och att pumpa ut sjlva betongen.

– Det gr t ungefr 2,5 ton per kubikmeter s hr uppe r det vl cirka 90 ton, sger Anders Johansson som tillstr att han var rejlt nervs, srskilt under momentet med betongbjlklag.

Konstruktionen mste vara vl genomtnkt fr att bra de tunga balkarna och betongmassan ovanp. Inte nog med att betonghus andas, det r tyst mellan vningar och vggar ocks.

– Nr vi pratade om planlsning var vi p det klara med att vi ville ha tv vningar och inte ppet till nock, p grund av ljudet, sger Katarina Liljerd som minns hur lyhrt det var i hyreshuset som de bodde i frut.

ven om paret ser ljuset i tunneln p sitt livs byggprojekt, s pgr det fortfarande flera stora delprojekt som skorten och ppen spis. I dag frsker de metodiskt beta av en sak i taget. Ett exempel p det r trappan upp till vervningen - halva trappan r byggd av ek och halva r fortfarande i verblivet byggvirke. I trapphusets har Anders Johansson passat p att forma vggen med egna hnder genom att gra ett par nischer som fr tankarna till ett stilla kyrkorum. Dr i str vrmeljus.

Vid trappans slut str man med ftterna p ett vrmegolv som paret lagt sjlva och kltt med granitkeramik. Det tcker hela undervningen och fr fnsterspelet och takrymden att landa. Undervningen r ett stort rum med undantag av arbetsrum och toalett.

In till kontoret hnger en rd skjutdrr som Anders tillverkat av plywood och pressat p laminat. Den fr utgra en komplementfrg till den ljusgrna ryamattan i vardagshrnan p andra sidan rummet. Den r handknuten av Anders frldrar ngon gng p 60-talet.

Bde flktkpa och diskmaskin r inbyggda bakom standardluckor frn IKEA. Men nr paret skulle komplettera med verskp ovanfr kyl och frys var just den storleken slut och sortimenten hade utgtt. Drfr slog de till p smala luckor som verskp. Anders har byggt in hela paketet i en ram som mlats svart. I samma tjocklek och stil som den laminatpressade bnkskivan som pressats p plywood och kryddhyllan som r insprngd i vggen ovanfr gashllen. I det hr kket finns varken spis eller induktionshll. Utan gasoltuben str p utsidan kket och rcker nstan i ett helt r fr det hr hushllet med ett tonrsbarn hemma.

P andra sidan vggen finns diskbnken med en fornasetti-tapet som ocks ftt bli stnkskydd ovanfr matlagningsplatsen.

– Idn fick jag av min vn och granne som hll p att kl ett skp med det mnstret. Jag hr klippt ut en del foton och ramat in och get bort i present, berttar Katarina Liljerd.

En del vljer gott om skpsutrymme. I det hr ppna kket fick den ytan st tillbaka fr en glasdrr ut mot frukostverandan och morgonsolen. Katarina kom p att man kan anvnda verblivna armeringsmattor av jrn till kltterstllningar fr blommor. Nsta steg var att sammanfoga dem med en trkonstruktion. Innan sommaren r ver hoppas de ha en insynsskyddat spalj med klttrande grnska. Vid ena sidan av verandan freslog Katarina breda trappsteg att sitta p. Det blev istllet flera soffor med sm vggfasta sidobord istllet.

– Jag hller p och gr en grsmatta fr frsta gngen. Hr nere skulle jag vilja bygga en trdgrd med olika rum i, sger hon och pekar i riktning mot pendeltget och Norsesunds station.

I och med flytten frn storstaden har hon hittat en ny hobby – grsklippning och trdgrdsarbete. Vintertid r det vedklyvning och eldning som ger samma meditativa lunk. Det r hon som skter eldning som br upp husets strsta energiklla, frmst under den kalla rstiden.

 

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Christer Olofsson

 

www.rajdesign.se