Ingress:

Att kšra buss Šr bŒde tufft och roligt. Det sŠger Sukhwinder Shahi som kšr i Gšteborgs stadstrafik.  Fšr snart ett Œr sedan drog hon en vinstlott – den att kšra Flygbussarna till Landvetter.

 

Bršd:

Passagerna pŒ flygbussen fŒr ta del av ett vinterkallt Gšteborg med blŠndande solsken. NŒgra av dem Šr pŒ vŠg till varmare breddgrader. Busschauffšren Sukhwinder Shahi styr fordonet med van hand šver det trassliga spŒrvŠgsnŠtet i Brunnsparken. Vid KorsvŠgen, nŠra Liseberg, slŠpper hon pŒ de sista passagerarna, tar pŒ sig stora svarta solglasšgon och škar hastigheten de tvŒ milen ut till motorvŠgen. Inom tjugo minuter skall hon vara ute vid Landvetter flygplats.

– Ibland nŠr jag gŒr in pŒ toaletten pŒ flygterminalen, passar jag pŒ att titta pŒ flygavgŒngarna och pŒ folk som stŒr och vŠntar med blommor i hŠnderna. Jag Šr sugen pŒ att Œka vŠg nŒgonstans i Europa, inte sŒ lŒngt och bara en vecka, sŠger hon och berŠttar att hon kom till Sverige frŒn Punjab i norra Indien fšr 14 Œr sedan.

VŠl i Gšteborg fick hon jobb som hotellstŠderska pŒ ett hotell nŠra Scandinavium. Efter tio Œr dŠr ville hon vidare.

– Jag var trštt pŒ jobbet. Det var tungt och det var ensamt. Jag Šr en social person. Som busschauffšr mšter du folk hela tiden. Det passar mig bŠttre, sŠger hon.

Efter en kvart pŒ Landvetter flygplats bšrjar bussen bli fullsatt. Flera passagerare har pappersark i hŠnderna med bussbiljetter de skrivit ut frŒn internet, andra stŒr beredda med kreditkort. Inga kontanter meddelar Sukhwinder Shahi, om och om igen, vŠnligt. BŒde pŒ svenska och pŒ engelska.

-        Egentligen skulle jag vilja prata lite bŠttre engelska. Men jag klarar mig. Det svŒraste i bšrjan var att lŠra sig kortmaskinen. Det var nervšst i bšrjan och jag var stressad, men nu gŒr det bra, konstaterar hon.

Ett par som bara har kontanter och inte hunnit kšpa biljetter i automaten vid hŒllplatsen, fŒr besked om att vŠnta till nŠsta flygbuss. HŠr gŠller det att hŒlla tiden, bŒde ut till Flygplatsen och tillbaka till ŠndhŒllplatsen vid Gšteborgs central.

Det mŠrks att Sukhwinder Shahi gillar att kšra buss. Hon Šr stolt šver att framfšra det stora fordonet och hon tŠnker pŒ sitt stora ansvar, med 50 passagerare ombord, varje arbetsdag.

Hon kommer frŒn en jordbrukarfamilj och hade aldrig kšrt bil nŠr hon kom till Sverige. Under ett Œrs tid gick hon till trafikskolan, fšr att ta kšrlektioner, direkt efter stŠdjobbet.

–       Det var tufft fšr mig. Det var en utmaning fšr jag hade inte nŒgon att švningsskšra med hemma. DŠrfšr fick jag ta mŒnga lektioner. Det var dyrt och det tog lŒng tid, sŠger hon.

Men efter ett Œr hade hon ett B-kšrkort i handen och bŠttrade pŒ sin svenska genom att gŒ en ABF-kurs. DŠrefter kom hon in pŒ en kurs fšr busschauffšrer som riktade sig mot utlandsfšdda personer. Den var pŒ nio mŒnader, varav tre mŒnaders praktik. Efter det fick hon en timanstŠllning som busschauffšr pŒ transportfšretaget Veolia och kšrde stadsbuss i vŠstra Gšteborg. Ett halvŒr gick och hon hšrde talas om att de sškte folk pŒ Flygbussarna. Den linjen anses vara lite bŠttre bland busschauffšrerna, eftersom det inte Šr sŒ mŒnga stopp pŒ varje rutt.

–       De hade inte anstŠllt nŒgon pŒ fem Œr och jag visste att de hade hšga krav. Jag fšrvŠntade mig inte att fŒ jobbet, men jag hade tur och fick en tillsvidareanstŠllning, berŠttar Sukhwinder Shahi leende.

I hennes uniform ingŒr vit skjorta och stilren grŒ vŠst, plus byxor i samma fŠrg. Till det fšrsta arbetspasset hade inte hennes uniform kommit. DŒ tog hon pŒ sig en nystruken vit skjorta, gick till sin chef och frŒgade om det sŒg korrekt ut. De nymŒlade naglarna och šrhŠngena Šr hennes eget signum. Att titta passagerarna i šgonen nŠr de pratar tycker hon Šr viktigt.

– MŒnga blir fšrvŒnade att en kvinna kšr den hŠr bussen. Och en invandrare. En del kommer fram och sŠger att jag kšr bra, sŠrskilt kvinnor.

Hon ser inte pŒ yrket som busschauffšr som ett lŒgstatusyrke. DŠremot tror hon att det Šr ett jobb som mŒnga utlandsfšdda lŠttare kan komma in i, sŠrskilt de mŠn som har kšrvana frŒn bil och buss i sitt hemland.

Tillbaka i Brunnsparken klockan 15.00, Šr det rusningstrafik och stopp. Sukhwinder Shahi sŠtter pŒ radionyheterna. Bussen stŒr stilla ett par minuter innan hon kan ratta fordonet under GštaŠlvbron och svŠnger in pŒ Centralen. Varje slinga tar ungefŠr en och en halvtimma. Det hŠr Šr dagens sista tur, sŒ bussen skall kšras ivŠg och parkeras vid Frihamnen.

Innan dess gŒr hon igenom alla passagerarsŠtena, plockar upp tidningar och jospaket och slŠnger dem i papperskorgen.

–       Det Šr bra att ršra pŒ sig. Nackdelen med det hŠr jobbet Šr att man sitter mycket. Det Šr lŠtt att lŠgga pŒ sig runt magen, pŒpekar hon.

SŒ blŒser hon i alkolŒset och kšr ivŠg. €nnu Šr solen uppe nŒgra timmar. I Sukhwinder Shahis schema ingŒr det bŒde dag- och kvŠllspass. Hon arbetar tvŒ helger och Šr ledig tre.

– Det Šr stor skillnad att jobba kvŠll. DŒ Šr det mycket lugnare tempo i trafiken och fŠrre passagerare, sŠger hon och tillŠgger att hon uppskattar att vara ledig pŒ dagen.

 

Fakta:

Namn: Sukhwinder Shahi

lder: 41 Œr

Familj: Make.

Bor: Hisingen i Gšteborg.

Intressen: Att trŠna och laga mat.

Utbildning: Kurs fšr busschauffšrer i nio mŒnader.

 

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Emelie Asplund

 

Bildtext:

–       Det roligaste med det hŠr jobbet Šr att man trŠffar folk, sŠger Sukhwinder Shahi som utbildade sig till busschauffšr fšr 1,5 Œr sedan. I dag kšr hon Flygbussarna till Landvetter i Gšteborg.

 

Passagerare Ulrika Lindvall med hunden Gino Šr stamgŠster pŒ Flygbussarna. Gino Šr med pŒ mattes jobb pŒ Landvetter flygplats.

 

Exakt 13.40 backade Sukhwinder Shahi ut frŒn Gšteborgs central fšr att kšra flygbussen till Landvetter flygplats. Det Šr dagens sista rutt och om 1,5 timma Šr hon tillbaka vid utgŒngspunkten.

 

Sukhwinder Shahi kšr med koncentration, fotrŠta skor och ett cerat i fickan fšr den torra luften i bussen. Hon Šr nyutbildad busschauffšr i Gšteborg och trivs gott med sitt jobb.