Ingress:
NŠtverket i Gšteborg bšrjade med lunchtrŠffar fšr tvŒ Œr sedan. I
dag har de fšrverkligat ett Dršmmarnas hus i Moldavien. Ett stŠlle dŠr unga
flickor fŒr stšd och utbildning. IstŠllet fšr att Œka till Europa och riskera
att hamna i trafficking.
Bršd:
UtifrŒn sett Šr Dršmmarnas hus som vilken tiorumsvilla som helst i
omrŒdet. Den ligger hyfsat centralt i Chisinau i fattiga Moldavien. Men dŠrinne
bor det ingen vanlig familj, utan tonŒrsflickor som Šr handplockade av
socialarbetare. Tanken Šr att de skall fŒ skydd, stšd med lŠxor och en chans
till ett stšrre sjŠlvfšrtroende. De flesta av flickorna har svŒrt att fatta att
det bara bott en enda familj i huset innan. SjŠlva kommer de frŒn helt andra
och mer pŒvra fšrhŒllanden.
–
Tjejerna har
mammor som jobbar utomlands. FŒ av dem har nŒgon kontakt alls med sina mšdrar.
De har oftast vuxit upp hos sina mor- och farfšrŠldrar och det Šr inte ovanligt
att papporna har alkoholproblem. Att inte leva i en nŠra relation med sina
fšrŠldrar gšr att unga flickor Šr sŒ enormt utsatta. De kanske nappar pŒ
erbjudanden om att ta ett jobb pŒ ett kafŽ i Europa, som senare visar sig vara
nŒgot helt annat. De Šr tacksamma offer fšr mŠnniskohandlare, konstaterar Mia
Bšrjesson som Šr socionom till yrket och en av i gŒngdragarna till det
kvinnliga nŠtverket i Gšteborg.
Det bšrjade med sju kvinnor i olika Œldrar som inte kŠnde varandra.
De bestŠmde sig fšr att starta en ÓdršmgruppÓ och bolla visioner och idŽer i
sina fšretag och ta del av varandras nŠtverk. De arbetar med vitt skilda saker
som socionom, studentprŠst, fotograf, husvagnfšrsŠljare, konstnŠr, coach och
behandlare.
En dag fšr tvŒ Œr sedan var Mia Bšrjesson pŒ en fšrelŠsning med
organisationen Beginning of life (BoL) som tog tag om livet pŒ henne. DŠr
berŠttade nŠmligen socialarbetare frŒn Moldavien om sitt idoga arbete med att
fšrbygga trafficking, plus att rehabilitera unga flickor som redan varit
utsatta fšr trafficking.
SjŠlva fšredraget ordnades av en ideell fšrening i Gšteborg som
heter Reningsborg. Det skulle visa sig att den kom att ha en stor betydelse fšr
tillblivelsen av Dršmmarnas hus senare. Reningsborg har en lŒng erfarenhet av
hjŠlpverksamhet och juridisk kunskap plus ett 90-konto. Att verka i deras famn
gav visionen om Dršmmarnas hus stor trovŠrdighet redan frŒn bšrjan.
Vid det hŠr laget hade lunchtrŠffarna pŒgŒtt i ett halvŒr och nŠr
Mia Bšrjesson inspirerat gruppen efter fšredraget pŒ Reningsborg, sŒ kŠnde sig
nŠtverket redo fšr att ta tag i ett stšrre projekt tillsammans – gŠrna
ett som handlade om att hjŠlpa andra mŠnniskor.
Detta var vid ett tillfŠlle dŒ tidningsrubrikerna handlade om
hŠktade mŠn i en bordellhŠrva, med kvinnor som hade sitt ursprung i RumŠnien.
Det bidrog till att verkligheten kršp nŠra inpŒ och att lŒngt borta plštsligt
kŠndes som om det var nŠra.
NŠr Mia Bšrjesson fšreslog att de skulle Œka till Moldavien, sŒ sa
det ÓklickÓ fšr samtliga i gruppen.
–
Jag kommer ihŒg
att vi alla svarade ÓjaÓ, lite fšrvŒnade och nu nŠr vi varit dŠr sŒ finns det
ingen ŒtervŠndo. DŒ vill man bara fortsŠtta att hjŠlpa till, sŠger Cissi
Glittvik som Šr studentpastor till vardags.
Hon har varit i
Moldavien tvŒ gŒnger pŒ elva mŒnader och kŠnner sig šdmjuk och mycket imponerad
infšr det arbete som gšrs pŒ plats. Gruppen fšljde med socialarbetarna till
utkanten av huvudstaden, till armodet i vinda skjul med jordgolv. DŠr lŠmnade
de ut matkassar till behšvande, i en till synes tršstlšs tillvaro. Men pŒ sin
fŠrd fšrstod de att de hŠr besšken stod fšr bŒde hopp och tilltro hos mŠnniskor
som har fŒ ljusglimtar i sin dagliga tillvaro.
Anna FranzŽn som
Šr samordnare pŒ Reningsborg och som har varit flera gŒnger i Moldavien med
hjŠlpsŠndningar kŠnner sig oftast vŠldigt inspirerad šver socialarbetarnas
kraft, trots all fattigdom.
– Vid ett
besšk hade inte familjen pengar till ved šver vintern. Det rŠckte med att vi
skramlade ihop det vi hade i fickorna fšr att kunna hjŠlpa dem infšr den kommande
kylan, berŠttar hon.
Innan kvinnorna i
nŠtverket skulle Œka hem till Gšteborg igen bestŠmde de sig fšr att frŒga
vilken hjŠlp organisationen Beginning of Life skulle behšva i framtiden. De
fick ett tydligt svar som gick ut pŒ att det i alla fall inte behšvdes fler
idŽer, fšr det hade de gott om sjŠlva. DŠremot ville de ha hjŠlp med ekonomin
fšr att kunna fšrvekliga sina projekt. Det hela slutade med att nŠtverket frŒn
Sverige fick med sig listor som innehšll exempel pŒ saker som behšvdes infšr
bŒde smŒ och mellanstora och riktigt stora projekt.
–
Vi bestŠmde oss
snabbt fšr ett stort projekt dŠr vi ville bidra till att fšrebygga att unga
flickor Œker ivŠg till Europa. Vi vill vara med och skydda dem frŒn att hamna i
trafficking, sŠger Cissi Glittvik.
Det senaste
besšket har de i fŠrskt minne. Det gick av stapeln under sensommaren. DŒ invigdes
nŠmligen Dršmmarnas hus. Det besšket var omgŠrdat av blandade kŠnslor; glŠdje
och mitt upp i allt, frustration šver att huset behšver finnas šver huvud
taget.
– Jag kŠnde
mig vŠldigt ršrd nŠr Dršmmarnas hus invigdes. Det Šr oerhšrt angelŠget och
vŠrdefullt och jag gillar nŠr man ser konkreta resultat. Pengarna verkligen
kommer fram och gšr nytta, sŠger Cissi Glittvik som tycker att det hŠnt mycket
sedan de var i Moldavien fšrsta gŒngen, fšr mindre Šn ett Œr sedan.
Resultatet var slŒende. Tiorumsvillan hade inretts med begagnade
mšbler och hushŒllsprylar frŒn Sverige. Det mesta var skŠnkt frŒn Reningsborg
som hade samlat ihop allt som behšvdes och nogsamt packat in allt i en stor
lastbil. Pengarna som samlats in till Dršmmarnas hus har bidragit till att de
kunnat betala hyran fšr den stora villan och dessutom kunnat anstŠlla tre
vŠlutbildade kvinnor i 25-ŒrsŒldern som fŒr fungera som stšd och fšrebilder Œt
de 12 flickor som fŒr plats i Dršmmarnas hus.
Huset Šr till fšr flickor som Šr i Œldern 13 till 17 Œr. Rummen Šr
inredda ÓflickigtÓ i pastellfŠrger just fšr att en del av de unga tjejer som
bor hŠr, tidigt varit tvungna att ta ansvar fšr smŒsyskon och inte riktigt fŒtt
chansen att vara tonŒringar, med allt vad det innebŠr. I verksamheten finns
Šven en fritidsgŒrd och ett behandlingshem med skyddat boende och ett slags
Œteranpassningsprogram fšr flickor som ŒtervŠnt efter lŒnga perioder av
prostitution i Europa. Det faktum att 30 procent av landets vuxna befolkning
arbetar utomlands, fŒr stora konsekvenser fšr barnen.
–
Kan man hindra en
person att hamna i skiten, sŒ Šr det vŠrt varenda minut som vi lŠgger ned pŒ
det hŠr. I mitt liv skapar det hŠr mening och mod att vŒga kliva ur
trygghetszonen. Det ger mig en kŠnsla av sammanhang, att vi kan klara oss ur
svŒra situationer om vi har ett sammanhang, fšrklarar Mia Bšrjesson som
uppskattar att det ideella arbetet med cirka fem timmar i veckan.
Hon har arbetat med tjejgrupper i 30 Œr. Dršmmarnas hus och arbetet
med att fŒ in pengar att fungera Šr en viktig sida av saken. Den andra sidan Šr
att fŒ dela sitt engagemang med andra kompetenta kvinnor i nŠtverket. De
klŠcker fortfarande idŽer tillsammans, men i dag har de grupperat om sig och
har numera rena trŠffar fšr att arbeta med Dršmmarnas hus och andra trŠffar fšr
den ursprungliga tanken med ÓdršmgruppenÓ. Annars Šr risken att pratet om
Dršmmarnas hus och Moldavien tar šver hela lunchen eller middagen. NŠtverket
har inget manifest direkt, men ursprungstanken Šr att varje nŠtverkstrŠff skall
generera kraft mod och glŠdje energi – att var och en skall gŒ stŠrkt dŠrifrŒn.
– Det Šr kreativt och hšgt i tak. Vi delar med oss av
varandras nŠtverk och anvŠnder vŒra egna styrkor dŠr det passar. Det Šr
inspirerande, sŠger Mia Bšrjesson och tillŠgger att vikŠnsla Šr lika viktigt
som sjŠlvkŠnsla.
Dršmmarnas hus har
lŠrt dem massor. Men det Šr inte slut fšr att huset Šr pŒ plats i Moldavien.
TvŠrtom. Nu handlar det om att hŒlla liv i projektet. Genom att samla in mer
pengar frŒn olika givare och donatorer och sŠnda fler saker till behšvande frŒn
Reningsborg. Tanken Šr att de skall ro projektet i land i minst tre Œr
framšver. Under tiden gŠller det att lyssna till vad som behšvs. Att kompetens
finns pŒ plats i Moldavien har de redan fŒtt bekrŠftat.
– Vi skall helt enkelt fšrsška se till att kunskaper och
resurser hamnar hos dem, sŒ att de kan gšra sitt jobb. De vet bŠst hur de skall
gšra och vi skall fšrsška stŒ fšr den ekonomiska basen. Vad vi gšr Šr att skapa
mšjligheter fšr dem att fšrŠndra situationen. Livet Šr inte rŠttvist, men
tillsammans kan vi skapa glŠdje, hopp och tilltro, menar Mia Bšrjesson.
Byline: Agneta Slonawski
Bildbyline: Caroline Freiholtz
ÓJag Šr aldrig sŒ
inspirerad som nŠr jag kommer hem frŒn Moldavien.Ó
Anna FranzŽn, samordnare, Reningsborg.
Bildtext:
Samlingsbild av Carolin.
Bildtext: Cissi
–
Flickorna pŒ
Dršmmarnas hus Šr glada fšr ett sŠkert stŠlle att bo pŒ, att de har mat och
klŠder pŒ kroppen och dessutom fŒr de mšjlighet till lŠxhjŠlp, fšrtydligar
Cissi Glittvik som vet att det faktum att 30 procent av landets vuxna
befolkning arbetar utomlands, fŒr stora konsekvenser fšr barnen.
Mia:
Mia Bšrjesson har arbetat som socionom med unga flickor i šver 30
Œr. NŠr hon hšrde socialarbetarna frŒn Moldavien prata om unga utsatta flickor,
var det som ett slag i magen. Hon fick med sig hela nŠtverket pŒ resan.
Maskot/frum:
MŒnga av flickorna har inte haft ett rum eller en egen hšrna att
inreda. Rummen i Dršmmarnas hus Šr ÓflickigtÓ inredda.
Dršmmarnas hus:
Fšr nŒgra Œr sedan bodde en familj i tiorumsvillan i Moldaviens
huvudstad. I dag bor 12 flickor i Dršmmarnas hus – alla med mšjlighet
till stšd och utbildning.
Cissi/tjejer
Cissi Glittvik, Mia Bšrjesson frŒn det kvinnliga nŠtverket
tillsammans med Anna FranzŽn frŒn Reningsborg och flickor frŒn Moldavien som
fŒtt mšjlighet att ha Dršmmarnas hus som en tillflykt och trygg plats i
tillvaron under nŒgra Œr.
Tjejer 1
Dršmmarnas hus Šr invigt – tack vare ett kvinnligt nŠtverk i
Gšteborg sŒ har tolv unga flickor mšjlighet till sŠngplats och en trygg
tillvaro under nŒgra Œr, dŠr de kan bo, fŒ hjŠlp med studier och bygga
sjŠlvfšrtroende.
Fakta Reningsborg:
Reningsborg
Šr en hjŠlporganisation pŒ kristen grund. Deras har švergripande mŒl med
verksamheten Šr att hjŠlpa mŠnniskor till bŠttre livsvillkor. Det gŠller bŒde
mŠnniskor i vŒr nŠrhet och mŠnniskor i andra lŠnder.
Postgiro:
90 06 93-3
Fakta Beginning of Life:
Organisationen startade i liten skala 1998 efter att psykologen
Yulia Ubeivolc kom i kontakt med unga utsatta kvinnor. Hon bestŠmde sig fšr att
erbjuda dessa kvinnor stšd och hjŠlp till sjŠlvhjŠlp.
2005 bšrjade BoL inrikta sig pŒ trafficking och 2009 šppnades ett
rehabiliteringscenter fšr unga kvinnor som varit fast i trafficking och
slaveri.
LŠs mer pŒ:
www.Facebook.com/DrommarnasHus
www.bol.md