Ingress:

Nätverket i Göteborg började med lunchträffar för två år sedan. I dag har de förverkligat ett Drömmarnas hus i Moldavien. Ett ställe där unga flickor får stöd och utbildning. Istället för att åka till Europa och riskera att hamna i trafficking.

Bröd:

Utifrån sett är Drömmarnas hus som vilken tiorumsvilla som helst i området. Den ligger hyfsat centralt i Chisinau i fattiga Moldavien. Men därinne bor det ingen vanlig familj, utan tonårsflickor som är handplockade av socialarbetare. Tanken är att de skall få skydd, stöd med läxor och en chans till ett större självförtroende. De flesta av flickorna har svårt att fatta att det bara bott en enda familj i huset innan. Själva kommer de från helt andra och mer påvra förhållanden.

– Tjejerna har mammor som jobbar utomlands. Få av dem har någon kontakt alls med sina mödrar. De har oftast vuxit upp hos sina mor- och farföräldrar och det är inte ovanligt att papporna har alkoholproblem. Att inte leva i en nära relation med sina föräldrar gör att unga flickor är så enormt utsatta. De kanske nappar på erbjudanden om att ta ett jobb på ett kafé i Europa, som senare visar sig vara något helt annat. De är tacksamma offer för människohandlare, konstaterar Mia Börjesson som är socionom till yrket och en av i gångdragarna till det kvinnliga nätverket i Göteborg.

Det började med sju kvinnor i olika åldrar som inte kände varandra. De bestämde sig för att starta en ”drömgrupp” och bolla visioner och idéer i sina företag och ta del av varandras nätverk. De arbetar med vitt skilda saker som socionom, studentpräst, fotograf, husvagnförsäljare, konstnär, coach och behandlare.

En dag för två år sedan var Mia Börjesson på en föreläsning med organisationen Beginning of life (BoL) som tog tag om livet på henne. Där berättade nämligen socialarbetare från Moldavien om sitt idoga arbete med att förbygga trafficking, plus att rehabilitera unga flickor som redan varit utsatta för trafficking.

Själva föredraget ordnades av en ideell förening i Göteborg som heter Reningsborg. Det skulle visa sig att den kom att ha en stor betydelse för tillblivelsen av Drömmarnas hus senare. Reningsborg har en lång erfarenhet av hjälpverksamhet och juridisk kunskap plus ett 90-konto. Att verka i deras famn gav visionen om Drömmarnas hus stor trovärdighet redan från början.

Vid det här laget hade lunchträffarna pågått i ett halvår och när Mia Börjesson inspirerat gruppen efter föredraget på Reningsborg, så kände sig nätverket redo för att ta tag i ett större projekt tillsammans – gärna ett som handlade om att hjälpa andra människor.

Detta var vid ett tillfälle då tidningsrubrikerna handlade om häktade män i en bordellhärva, med kvinnor som hade sitt ursprung i Rumänien. Det bidrog till att verkligheten kröp nära inpå och att långt borta plötsligt kändes som om det var nära.

När Mia Börjesson föreslog att de skulle åka till Moldavien, så sa det ”klick” för samtliga i gruppen.

– Jag kommer ihåg att vi alla svarade ”ja”, lite förvånade och nu när vi varit där så finns det ingen återvändo. Då vill man bara fortsätta att hjälpa till, säger Cissi Glittvik som är studentpastor till vardags.

Hon har varit i Moldavien två gånger på elva månader och känner sig ödmjuk och mycket imponerad inför det arbete som görs på plats. Gruppen följde med socialarbetarna till utkanten av huvudstaden, till armodet i vinda skjul med jordgolv. Där lämnade de ut matkassar till behövande, i en till synes tröstlös tillvaro. Men på sin färd förstod de att de här besöken stod för både hopp och tilltro hos människor som har få ljusglimtar i sin dagliga tillvaro.

Anna Franzén som är samordnare på Reningsborg och som har varit flera gånger i Moldavien med hjälpsändningar känner sig oftast väldigt inspirerad över socialarbetarnas kraft, trots all fattigdom.

– Vid ett besök hade inte familjen pengar till ved över vintern. Det räckte med att vi skramlade ihop det vi hade i fickorna för att kunna hjälpa dem inför den kommande kylan, berättar hon.

Innan kvinnorna i nätverket skulle åka hem till Göteborg igen bestämde de sig för att fråga vilken hjälp organisationen Beginning of Life skulle behöva i framtiden. De fick ett tydligt svar som gick ut på att det i alla fall inte behövdes fler idéer, för det hade de gott om själva. Däremot ville de ha hjälp med ekonomin för att kunna förvekliga sina projekt. Det hela slutade med att nätverket från Sverige fick med sig listor som innehöll exempel på saker som behövdes inför både små och mellanstora och riktigt stora projekt.

– Vi bestämde oss snabbt för ett stort projekt där vi ville bidra till att förebygga att unga flickor åker iväg till Europa. Vi vill vara med och skydda dem från att hamna i trafficking, säger Cissi Glittvik.

Det senaste besöket har de i färskt minne. Det gick av stapeln under sensommaren. Då invigdes nämligen Drömmarnas hus. Det besöket var omgärdat av blandade känslor; glädje och mitt upp i allt, frustration över att huset behöver finnas över huvud taget.

– Jag kände mig väldigt rörd när Drömmarnas hus invigdes. Det är oerhört angeläget och värdefullt och jag gillar när man ser konkreta resultat. Pengarna verkligen kommer fram och gör nytta, säger Cissi Glittvik som tycker att det hänt mycket sedan de var i Moldavien första gången, för mindre än ett år sedan.

Resultatet var slående. Tiorumsvillan hade inretts med begagnade möbler och hushållsprylar från Sverige. Det mesta var skänkt från Reningsborg som hade samlat ihop allt som behövdes och nogsamt packat in allt i en stor lastbil. Pengarna som samlats in till Drömmarnas hus har bidragit till att de kunnat betala hyran för den stora villan och dessutom kunnat anställa tre välutbildade kvinnor i 25-årsåldern som får fungera som stöd och förebilder åt de 12 flickor som får plats i Drömmarnas hus.

Huset är till för flickor som är i åldern 13 till 17 år. Rummen är inredda ”flickigt” i pastellfärger just för att en del av de unga tjejer som bor här, tidigt varit tvungna att ta ansvar för småsyskon och inte riktigt fått chansen att vara tonåringar, med allt vad det innebär. I verksamheten finns även en fritidsgård och ett behandlingshem med skyddat boende och ett slags återanpassningsprogram för flickor som återvänt efter långa perioder av prostitution i Europa. Det faktum att 30 procent av landets vuxna befolkning arbetar utomlands, får stora konsekvenser för barnen.

– Kan man hindra en person att hamna i skiten, så är det värt varenda minut som vi lägger ned på det här. I mitt liv skapar det här mening och mod att våga kliva ur trygghetszonen. Det ger mig en känsla av sammanhang, att vi kan klara oss ur svåra situationer om vi har ett sammanhang, förklarar Mia Börjesson som uppskattar att det ideella arbetet med cirka fem timmar i veckan.

Hon har arbetat med tjejgrupper i 30 år. Drömmarnas hus och arbetet med att få in pengar att fungera är en viktig sida av saken. Den andra sidan är att få dela sitt engagemang med andra kompetenta kvinnor i nätverket. De kläcker fortfarande idéer tillsammans, men i dag har de grupperat om sig och har numera rena träffar för att arbeta med Drömmarnas hus och andra träffar för den ursprungliga tanken med ”drömgruppen”. Annars är risken att pratet om Drömmarnas hus och Moldavien tar över hela lunchen eller middagen. Nätverket har inget manifest direkt, men ursprungstanken är att varje nätverksträff skall generera kraft mod och glädje energi – att var och en skall gå stärkt därifrån.

– Det är kreativt och högt i tak. Vi delar med oss av varandras nätverk och använder våra egna styrkor där det passar. Det är inspirerande, säger Mia Börjesson och tillägger att vikänsla är lika viktigt som självkänsla.

Drömmarnas hus har lärt dem massor. Men det är inte slut för att huset är på plats i Moldavien. Tvärtom. Nu handlar det om att hålla liv i projektet. Genom att samla in mer pengar från olika givare och donatorer och sända fler saker till behövande från Reningsborg. Tanken är att de skall ro projektet i land i minst tre år framöver. Under tiden gäller det att lyssna till vad som behövs. Att kompetens finns på plats i Moldavien har de redan fått bekräftat.

– Vi skall helt enkelt försöka se till att kunskaper och resurser hamnar hos dem, så att de kan göra sitt jobb. De vet bäst hur de skall göra och vi skall försöka stå för den ekonomiska basen. Vad vi gör är att skapa möjligheter för dem att förändra situationen. Livet är inte rättvist, men tillsammans kan vi skapa glädje, hopp och tilltro, menar Mia Börjesson.

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Caroline Freiholtz

”Jag är aldrig så inspirerad som när jag kommer hem från Moldavien.”

Anna Franzén, samordnare, Reningsborg.

Bildtext:

Samlingsbild av Carolin.

Bildtext: Cissi

– Flickorna på Drömmarnas hus är glada för ett säkert ställe att bo på, att de har mat och kläder på kroppen och dessutom får de möjlighet till läxhjälp, förtydligar Cissi Glittvik som vet att det faktum att 30 procent av landets vuxna befolkning arbetar utomlands, får stora konsekvenser för barnen.

Mia:

Mia Börjesson har arbetat som socionom med unga flickor i över 30 år. När hon hörde socialarbetarna från Moldavien prata om unga utsatta flickor, var det som ett slag i magen. Hon fick med sig hela nätverket på resan.

Maskot/frum:

Många av flickorna har inte haft ett rum eller en egen hörna att inreda. Rummen i Drömmarnas hus är ”flickigt” inredda.

Drömmarnas hus:

För några år sedan bodde en familj i tiorumsvillan i Moldaviens huvudstad. I dag bor 12 flickor i Drömmarnas hus – alla med möjlighet till stöd och utbildning.

Cissi/tjejer

Cissi Glittvik, Mia Börjesson från det kvinnliga nätverket tillsammans med Anna Franzén från Reningsborg och flickor från Moldavien som fått möjlighet att ha Drömmarnas hus som en tillflykt och trygg plats i tillvaron under några år.

Tjejer 1

Drömmarnas hus är invigt – tack vare ett kvinnligt nätverk i Göteborg så har tolv unga flickor möjlighet till sängplats och en trygg tillvaro under några år, där de kan bo, få hjälp med studier och bygga självförtroende.

Fakta Reningsborg:

Reningsborg är en hjälporganisation på kristen grund. Deras har övergripande mål med verksamheten är att hjälpa människor till bättre livsvillkor. Det gäller både människor i vår närhet och människor i andra länder.

Postgiro: 90 06 93-3

Fakta Beginning of Life:

Organisationen startade i liten skala 1998 efter att psykologen Yulia Ubeivolc kom i kontakt med unga utsatta kvinnor. Hon bestämde sig för att erbjuda dessa kvinnor stöd och hjälp till självhjälp.

2005 började BoL inrikta sig på trafficking och 2009 öppnades ett rehabiliteringscenter för unga kvinnor som varit fast i trafficking och slaveri.

Läs mer på: