Ingress:

 

Ntverket i Gteborg brjade med lunchtrffar fr tv r sedan. I dag har de frverkligat ett Drmmarnas hus i Moldavien. Ett stlle dr unga flickor fr std och utbildning. Istllet fr att ka till Europa och riskera att hamna i trafficking.

 

Brd:

 

Utifrn sett r Drmmarnas hus som vilken tiorumsvilla som helst i omrdet. Den ligger hyfsat centralt i Chisinau i fattiga Moldavien. Men drinne bor det ingen vanlig familj, utan tonrsflickor som r handplockade av socialarbetare. Tanken r att de skall f skydd, std med lxor och en chans till ett strre sjlvfrtroende. De flesta av flickorna har svrt att fatta att det bara bott en enda familj i huset innan. Sjlva kommer de frn helt andra och mer pvra frhllanden.

     Tjejerna har mammor som jobbar utomlands. F av dem har ngon kontakt alls med sina mdrar. De har oftast vuxit upp hos sina mor- och farfrldrar och det r inte ovanligt att papporna har alkoholproblem. Att inte leva i en nra relation med sina frldrar gr att unga flickor r s enormt utsatta. De kanske nappar p erbjudanden om att ta ett jobb p ett kaf i Europa, som senare visar sig vara ngot helt annat. De r tacksamma offer fr mnniskohandlare, konstaterar Mia Brjesson som r socionom till yrket och en av i gngdragarna till det kvinnliga ntverket i Gteborg.

Det brjade med sju kvinnor i olika ldrar som inte knde varandra. De bestmde sig fr att starta en drmgrupp och bolla visioner och ider i sina fretag och ta del av varandras ntverk. De arbetar med vitt skilda saker som socionom, studentprst, fotograf, husvagnfrsljare, konstnr, coach och behandlare.

En dag fr tv r sedan var Mia Brjesson p en frelsning med organisationen Beginning of life (BoL) som tog tag om livet p henne. Dr berttade nmligen socialarbetare frn Moldavien om sitt idoga arbete med att frbygga trafficking, plus att rehabilitera unga flickor som redan varit utsatta fr trafficking.

Sjlva fredraget ordnades av en ideell frening i Gteborg som heter Reningsborg. Det skulle visa sig att den kom att ha en stor betydelse fr tillblivelsen av Drmmarnas hus senare. Reningsborg har en lng erfarenhet av hjlpverksamhet och juridisk kunskap plus ett 90-konto. Att verka i deras famn gav visionen om Drmmarnas hus stor trovrdighet redan frn brjan.

Vid det hr laget hade lunchtrffarna pgtt i ett halvr och nr Mia Brjesson inspirerat gruppen efter fredraget p Reningsborg, s knde sig ntverket redo fr att ta tag i ett strre projekt tillsammans – grna ett som handlade om att hjlpa andra mnniskor.

Detta var vid ett tillflle d tidningsrubrikerna handlade om hktade mn i en bordellhrva, med kvinnor som hade sitt ursprung i Rumnien. Det bidrog till att verkligheten krp nra inp och att lngt borta pltsligt kndes som om det var nra.

Nr Mia Brjesson freslog att de skulle ka till Moldavien, s sa det klick fr samtliga i gruppen.

     Jag kommer ihg att vi alla svarade ja, lite frvnade och nu nr vi varit dr s finns det ingen tervndo. D vill man bara fortstta att hjlpa till, sger Cissi Glittvik som r studentpastor till vardags.

Hon har varit i Moldavien tv gnger p elva mnader och knner sig dmjuk och mycket imponerad infr det arbete som grs p plats. Gruppen fljde med socialarbetarna till utkanten av huvudstaden, till armodet i vinda skjul med jordgolv. Dr lmnade de ut matkassar till behvande, i en till synes trstls tillvaro. Men p sin frd frstod de att de hr besken stod fr bde hopp och tilltro hos mnniskor som har f ljusglimtar i sin dagliga tillvaro.

Anna Franzn som r samordnare p Reningsborg och som har varit flera gnger i Moldavien med hjlpsndningar knner sig oftast vldigt inspirerad ver socialarbetarnas kraft, trots all fattigdom.

– Vid ett besk hade inte familjen pengar till ved ver vintern. Det rckte med att vi skramlade ihop det vi hade i fickorna fr att kunna hjlpa dem infr den kommande kylan, berttar hon.

Innan kvinnorna i ntverket skulle ka hem till Gteborg igen bestmde de sig fr att frga vilken hjlp organisationen Beginning of Life skulle behva i framtiden. De fick ett tydligt svar som gick ut p att det i alla fall inte behvdes fler ider, fr det hade de gott om sjlva. Dremot ville de ha hjlp med ekonomin fr att kunna frvekliga sina projekt. Det hela slutade med att ntverket frn Sverige fick med sig listor som innehll exempel p saker som behvdes infr bde sm och mellanstora och riktigt stora projekt.

     Vi bestmde oss snabbt fr ett stort projekt dr vi ville bidra till att frebygga att unga flickor ker ivg till Europa. Vi vill vara med och skydda dem frn att hamna i trafficking, sger Cissi Glittvik.

Det senaste besket har de i frskt minne. Det gick av stapeln under sensommaren. D invigdes nmligen Drmmarnas hus. Det besket var omgrdat av blandade knslor; gldje och mitt upp i allt, frustration ver att huset behver finnas ver huvud taget.

– Jag knde mig vldigt rrd nr Drmmarnas hus invigdes. Det r oerhrt angelget och vrdefullt och jag gillar nr man ser konkreta resultat. Pengarna verkligen kommer fram och gr nytta, sger Cissi Glittvik som tycker att det hnt mycket sedan de var i Moldavien frsta gngen, fr mindre n ett r sedan.

Resultatet var slende. Tiorumsvillan hade inretts med begagnade mbler och hushllsprylar frn Sverige. Det mesta var sknkt frn Reningsborg som hade samlat ihop allt som behvdes och nogsamt packat in allt i en stor lastbil. Pengarna som samlats in till Drmmarnas hus har bidragit till att de kunnat betala hyran fr den stora villan och dessutom kunnat anstlla tre vlutbildade kvinnor i 25-rsldern som fr fungera som std och frebilder t de 12 flickor som fr plats i Drmmarnas hus.

Huset r till fr flickor som r i ldern 13 till 17 r. Rummen r inredda flickigt i pastellfrger just fr att en del av de unga tjejer som bor hr, tidigt varit tvungna att ta ansvar fr smsyskon och inte riktigt ftt chansen att vara tonringar, med allt vad det innebr. I verksamheten finns ven en fritidsgrd och ett behandlingshem med skyddat boende och ett slags teranpassningsprogram fr flickor som tervnt efter lnga perioder av prostitution i Europa. Det faktum att 30 procent av landets vuxna befolkning arbetar utomlands, fr stora konsekvenser fr barnen.

     Kan man hindra en person att hamna i skiten, s r det vrt varenda minut som vi lgger ned p det hr. I mitt liv skapar det hr mening och mod att vga kliva ur trygghetszonen. Det ger mig en knsla av sammanhang, att vi kan klara oss ur svra situationer om vi har ett sammanhang, frklarar Mia Brjesson som uppskattar att det ideella arbetet med cirka fem timmar i veckan.

Hon har arbetat med tjejgrupper i 30 r. Drmmarnas hus och arbetet med att f in pengar att fungera r en viktig sida av saken. Den andra sidan r att f dela sitt engagemang med andra kompetenta kvinnor i ntverket. De klcker fortfarande ider tillsammans, men i dag har de grupperat om sig och har numera rena trffar fr att arbeta med Drmmarnas hus och andra trffar fr den ursprungliga tanken med drmgruppen. Annars r risken att pratet om Drmmarnas hus och Moldavien tar ver hela lunchen eller middagen. Ntverket har inget manifest direkt, men ursprungstanken r att varje ntverkstrff skall generera kraft mod och gldje energi – att var och en skall g strkt drifrn.

– Det r kreativt och hgt i tak. Vi delar med oss av varandras ntverk och anvnder vra egna styrkor dr det passar. Det r inspirerande, sger Mia Brjesson och tillgger att viknsla r lika viktigt som sjlvknsla.

Drmmarnas hus har lrt dem massor. Men det r inte slut fr att huset r p plats i Moldavien. Tvrtom. Nu handlar det om att hlla liv i projektet. Genom att samla in mer pengar frn olika givare och donatorer och snda fler saker till behvande frn Reningsborg. Tanken r att de skall ro projektet i land i minst tre r framver. Under tiden gller det att lyssna till vad som behvs. Att kompetens finns p plats i Moldavien har de redan ftt bekrftat.

– Vi skall helt enkelt frska se till att kunskaper och resurser hamnar hos dem, s att de kan gra sitt jobb. De vet bst hur de skall gra och vi skall frska st fr den ekonomiska basen. Vad vi gr r att skapa mjligheter fr dem att frndra situationen. Livet r inte rttvist, men tillsammans kan vi skapa gldje, hopp och tilltro, menar Mia Brjesson.

 

 

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Caroline Freiholtz

 

 

Jag r aldrig s inspirerad som nr jag kommer hem frn Moldavien.

Anna Franzn, samordnare, Reningsborg.

 

 

Bildtext:

Samlingsbild av Carolin.

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                        

 

Bildtext: Cissi

     Flickorna p Drmmarnas hus r glada fr ett skert stlle att bo p, att de har mat och klder p kroppen och dessutom fr de mjlighet till lxhjlp, frtydligar Cissi Glittvik som vet att det faktum att 30 procent av landets vuxna befolkning arbetar utomlands, fr stora konsekvenser fr barnen.

 

 

Mia:

Mia Brjesson har arbetat som socionom med unga flickor i ver 30 r. Nr hon hrde socialarbetarna frn Moldavien prata om unga utsatta flickor, var det som ett slag i magen. Hon fick med sig hela ntverket p resan.

 

 

Maskot/frum:

Mnga av flickorna har inte haft ett rum eller en egen hrna att inreda. Rummen i Drmmarnas hus r flickigt inredda.

 

Drmmarnas hus:

Fr ngra r sedan bodde en familj i tiorumsvillan i Moldaviens huvudstad. I dag bor 12 flickor i Drmmarnas hus – alla med mjlighet till std och utbildning.

 

 

Cissi/tjejer

Cissi Glittvik, Mia Brjesson frn det kvinnliga ntverket tillsammans med Anna Franzn frn Reningsborg och flickor frn Moldavien som ftt mjlighet att ha Drmmarnas hus som en tillflykt och trygg plats i tillvaron under ngra r.

 

Tjejer 1

Drmmarnas hus r invigt – tack vare ett kvinnligt ntverk i Gteborg s har tolv unga flickor mjlighet till sngplats och en trygg tillvaro under ngra r, dr de kan bo, f hjlp med studier och bygga sjlvfrtroende.

 

Fakta Reningsborg:

Reningsborg r en hjlporganisation p kristen grund. Deras har vergripande ml med verksamheten r att hjlpa mnniskor till bttre livsvillkor. Det gller bde mnniskor i vr nrhet och mnniskor i andra lnder.

Postgiro: 90 06 93-3

 

 

Fakta Beginning of Life:

Organisationen startade i liten skala 1998 efter att psykologen Yulia Ubeivolc kom i kontakt med unga utsatta kvinnor. Hon bestmde sig fr att erbjuda dessa kvinnor std och hjlp till sjlvhjlp.

2005 brjade BoL inrikta sig p trafficking och 2009 ppnades ett rehabiliteringscenter fr unga kvinnor som varit fast i trafficking och slaveri.

 

 

Ls mer p:

 

www.Facebook.com/DrommarnasHus

 

www.drmmarnashus.nu

www.reningsborg.se

www.bol.md