Ingress:

 

NŠtverket i Gšteborg bšrjade med lunchtrŠffar fšr tvŒ Œr sedan. I dag har de fšrverkligat ett Dršmmarnas hus i Moldavien. Ett stŠlle dŠr unga flickor fŒr stšd och utbildning. IstŠllet fšr att Œka till Europa och riskera att hamna i trafficking.

 

Bršd:

 

UtifrŒn sett Šr Dršmmarnas hus som vilken tiorumsvilla som helst i omrŒdet. Den ligger hyfsat centralt i Chisinau i fattiga Moldavien. Men dŠrinne bor det ingen vanlig familj, utan tonŒrsflickor som Šr handplockade av socialarbetare. Tanken Šr att de skall fŒ skydd, stšd med lŠxor och en chans till ett stšrre sjŠlvfšrtroende. De flesta av flickorna har svŒrt att fatta att det bara bott en enda familj i huset innan. SjŠlva kommer de frŒn helt andra och mer pŒvra fšrhŒllanden.

     Tjejerna har mammor som jobbar utomlands. FŒ av dem har nŒgon kontakt alls med sina mšdrar. De har oftast vuxit upp hos sina mor- och farfšrŠldrar och det Šr inte ovanligt att papporna har alkoholproblem. Att inte leva i en nŠra relation med sina fšrŠldrar gšr att unga flickor Šr sŒ enormt utsatta. De kanske nappar pŒ erbjudanden om att ta ett jobb pŒ ett kafŽ i Europa, som senare visar sig vara nŒgot helt annat. De Šr tacksamma offer fšr mŠnniskohandlare, konstaterar Mia Bšrjesson som Šr socionom till yrket och en av i gŒngdragarna till det kvinnliga nŠtverket i Gšteborg.

Det bšrjade med sju kvinnor i olika Œldrar som inte kŠnde varandra. De bestŠmde sig fšr att starta en ÓdršmgruppÓ och bolla visioner och idŽer i sina fšretag och ta del av varandras nŠtverk. De arbetar med vitt skilda saker som socionom, studentprŠst, fotograf, husvagnfšrsŠljare, konstnŠr, coach och behandlare.

En dag fšr tvŒ Œr sedan var Mia Bšrjesson pŒ en fšrelŠsning med organisationen Beginning of life (BoL) som tog tag om livet pŒ henne. DŠr berŠttade nŠmligen socialarbetare frŒn Moldavien om sitt idoga arbete med att fšrbygga trafficking, plus att rehabilitera unga flickor som redan varit utsatta fšr trafficking.

SjŠlva fšredraget ordnades av en ideell fšrening i Gšteborg som heter Reningsborg. Det skulle visa sig att den kom att ha en stor betydelse fšr tillblivelsen av Dršmmarnas hus senare. Reningsborg har en lŒng erfarenhet av hjŠlpverksamhet och juridisk kunskap plus ett 90-konto. Att verka i deras famn gav visionen om Dršmmarnas hus stor trovŠrdighet redan frŒn bšrjan.

Vid det hŠr laget hade lunchtrŠffarna pŒgŒtt i ett halvŒr och nŠr Mia Bšrjesson inspirerat gruppen efter fšredraget pŒ Reningsborg, sŒ kŠnde sig nŠtverket redo fšr att ta tag i ett stšrre projekt tillsammans – gŠrna ett som handlade om att hjŠlpa andra mŠnniskor.

Detta var vid ett tillfŠlle dŒ tidningsrubrikerna handlade om hŠktade mŠn i en bordellhŠrva, med kvinnor som hade sitt ursprung i RumŠnien. Det bidrog till att verkligheten kršp nŠra inpŒ och att lŒngt borta plštsligt kŠndes som om det var nŠra.

NŠr Mia Bšrjesson fšreslog att de skulle Œka till Moldavien, sŒ sa det ÓklickÓ fšr samtliga i gruppen.

     Jag kommer ihŒg att vi alla svarade ÓjaÓ, lite fšrvŒnade och nu nŠr vi varit dŠr sŒ finns det ingen ŒtervŠndo. DŒ vill man bara fortsŠtta att hjŠlpa till, sŠger Cissi Glittvik som Šr studentpastor till vardags.

Hon har varit i Moldavien tvŒ gŒnger pŒ elva mŒnader och kŠnner sig šdmjuk och mycket imponerad infšr det arbete som gšrs pŒ plats. Gruppen fšljde med socialarbetarna till utkanten av huvudstaden, till armodet i vinda skjul med jordgolv. DŠr lŠmnade de ut matkassar till behšvande, i en till synes tršstlšs tillvaro. Men pŒ sin fŠrd fšrstod de att de hŠr besšken stod fšr bŒde hopp och tilltro hos mŠnniskor som har fŒ ljusglimtar i sin dagliga tillvaro.

Anna FranzŽn som Šr samordnare pŒ Reningsborg och som har varit flera gŒnger i Moldavien med hjŠlpsŠndningar kŠnner sig oftast vŠldigt inspirerad šver socialarbetarnas kraft, trots all fattigdom.

– Vid ett besšk hade inte familjen pengar till ved šver vintern. Det rŠckte med att vi skramlade ihop det vi hade i fickorna fšr att kunna hjŠlpa dem infšr den kommande kylan, berŠttar hon.

Innan kvinnorna i nŠtverket skulle Œka hem till Gšteborg igen bestŠmde de sig fšr att frŒga vilken hjŠlp organisationen Beginning of Life skulle behšva i framtiden. De fick ett tydligt svar som gick ut pŒ att det i alla fall inte behšvdes fler idŽer, fšr det hade de gott om sjŠlva. DŠremot ville de ha hjŠlp med ekonomin fšr att kunna fšrvekliga sina projekt. Det hela slutade med att nŠtverket frŒn Sverige fick med sig listor som innehšll exempel pŒ saker som behšvdes infšr bŒde smŒ och mellanstora och riktigt stora projekt.

     Vi bestŠmde oss snabbt fšr ett stort projekt dŠr vi ville bidra till att fšrebygga att unga flickor Œker ivŠg till Europa. Vi vill vara med och skydda dem frŒn att hamna i trafficking, sŠger Cissi Glittvik.

Det senaste besšket har de i fŠrskt minne. Det gick av stapeln under sensommaren. DŒ invigdes nŠmligen Dršmmarnas hus. Det besšket var omgŠrdat av blandade kŠnslor; glŠdje och mitt upp i allt, frustration šver att huset behšver finnas šver huvud taget.

– Jag kŠnde mig vŠldigt ršrd nŠr Dršmmarnas hus invigdes. Det Šr oerhšrt angelŠget och vŠrdefullt och jag gillar nŠr man ser konkreta resultat. Pengarna verkligen kommer fram och gšr nytta, sŠger Cissi Glittvik som tycker att det hŠnt mycket sedan de var i Moldavien fšrsta gŒngen, fšr mindre Šn ett Œr sedan.

Resultatet var slŒende. Tiorumsvillan hade inretts med begagnade mšbler och hushŒllsprylar frŒn Sverige. Det mesta var skŠnkt frŒn Reningsborg som hade samlat ihop allt som behšvdes och nogsamt packat in allt i en stor lastbil. Pengarna som samlats in till Dršmmarnas hus har bidragit till att de kunnat betala hyran fšr den stora villan och dessutom kunnat anstŠlla tre vŠlutbildade kvinnor i 25-ŒrsŒldern som fŒr fungera som stšd och fšrebilder Œt de 12 flickor som fŒr plats i Dršmmarnas hus.

Huset Šr till fšr flickor som Šr i Œldern 13 till 17 Œr. Rummen Šr inredda ÓflickigtÓ i pastellfŠrger just fšr att en del av de unga tjejer som bor hŠr, tidigt varit tvungna att ta ansvar fšr smŒsyskon och inte riktigt fŒtt chansen att vara tonŒringar, med allt vad det innebŠr. I verksamheten finns Šven en fritidsgŒrd och ett behandlingshem med skyddat boende och ett slags Œteranpassningsprogram fšr flickor som ŒtervŠnt efter lŒnga perioder av prostitution i Europa. Det faktum att 30 procent av landets vuxna befolkning arbetar utomlands, fŒr stora konsekvenser fšr barnen.

     Kan man hindra en person att hamna i skiten, sŒ Šr det vŠrt varenda minut som vi lŠgger ned pŒ det hŠr. I mitt liv skapar det hŠr mening och mod att vŒga kliva ur trygghetszonen. Det ger mig en kŠnsla av sammanhang, att vi kan klara oss ur svŒra situationer om vi har ett sammanhang, fšrklarar Mia Bšrjesson som uppskattar att det ideella arbetet med cirka fem timmar i veckan.

Hon har arbetat med tjejgrupper i 30 Œr. Dršmmarnas hus och arbetet med att fŒ in pengar att fungera Šr en viktig sida av saken. Den andra sidan Šr att fŒ dela sitt engagemang med andra kompetenta kvinnor i nŠtverket. De klŠcker fortfarande idŽer tillsammans, men i dag har de grupperat om sig och har numera rena trŠffar fšr att arbeta med Dršmmarnas hus och andra trŠffar fšr den ursprungliga tanken med ÓdršmgruppenÓ. Annars Šr risken att pratet om Dršmmarnas hus och Moldavien tar šver hela lunchen eller middagen. NŠtverket har inget manifest direkt, men ursprungstanken Šr att varje nŠtverkstrŠff skall generera kraft mod och glŠdje energi – att var och en skall gŒ stŠrkt dŠrifrŒn.

– Det Šr kreativt och hšgt i tak. Vi delar med oss av varandras nŠtverk och anvŠnder vŒra egna styrkor dŠr det passar. Det Šr inspirerande, sŠger Mia Bšrjesson och tillŠgger att vikŠnsla Šr lika viktigt som sjŠlvkŠnsla.

Dršmmarnas hus har lŠrt dem massor. Men det Šr inte slut fšr att huset Šr pŒ plats i Moldavien. TvŠrtom. Nu handlar det om att hŒlla liv i projektet. Genom att samla in mer pengar frŒn olika givare och donatorer och sŠnda fler saker till behšvande frŒn Reningsborg. Tanken Šr att de skall ro projektet i land i minst tre Œr framšver. Under tiden gŠller det att lyssna till vad som behšvs. Att kompetens finns pŒ plats i Moldavien har de redan fŒtt bekrŠftat.

– Vi skall helt enkelt fšrsška se till att kunskaper och resurser hamnar hos dem, sŒ att de kan gšra sitt jobb. De vet bŠst hur de skall gšra och vi skall fšrsška stŒ fšr den ekonomiska basen. Vad vi gšr Šr att skapa mšjligheter fšr dem att fšrŠndra situationen. Livet Šr inte rŠttvist, men tillsammans kan vi skapa glŠdje, hopp och tilltro, menar Mia Bšrjesson.

 

 

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Caroline Freiholtz

 

 

ÓJag Šr aldrig sŒ inspirerad som nŠr jag kommer hem frŒn Moldavien.Ó

Anna FranzŽn, samordnare, Reningsborg.

 

 

Bildtext:

Samlingsbild av Carolin.

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                        

 

Bildtext: Cissi

     Flickorna pŒ Dršmmarnas hus Šr glada fšr ett sŠkert stŠlle att bo pŒ, att de har mat och klŠder pŒ kroppen och dessutom fŒr de mšjlighet till lŠxhjŠlp, fšrtydligar Cissi Glittvik som vet att det faktum att 30 procent av landets vuxna befolkning arbetar utomlands, fŒr stora konsekvenser fšr barnen.

 

 

Mia:

Mia Bšrjesson har arbetat som socionom med unga flickor i šver 30 Œr. NŠr hon hšrde socialarbetarna frŒn Moldavien prata om unga utsatta flickor, var det som ett slag i magen. Hon fick med sig hela nŠtverket pŒ resan.

 

 

Maskot/frum:

MŒnga av flickorna har inte haft ett rum eller en egen hšrna att inreda. Rummen i Dršmmarnas hus Šr ÓflickigtÓ inredda.

 

Dršmmarnas hus:

Fšr nŒgra Œr sedan bodde en familj i tiorumsvillan i Moldaviens huvudstad. I dag bor 12 flickor i Dršmmarnas hus – alla med mšjlighet till stšd och utbildning.

 

 

Cissi/tjejer

Cissi Glittvik, Mia Bšrjesson frŒn det kvinnliga nŠtverket tillsammans med Anna FranzŽn frŒn Reningsborg och flickor frŒn Moldavien som fŒtt mšjlighet att ha Dršmmarnas hus som en tillflykt och trygg plats i tillvaron under nŒgra Œr.

 

Tjejer 1

Dršmmarnas hus Šr invigt – tack vare ett kvinnligt nŠtverk i Gšteborg sŒ har tolv unga flickor mšjlighet till sŠngplats och en trygg tillvaro under nŒgra Œr, dŠr de kan bo, fŒ hjŠlp med studier och bygga sjŠlvfšrtroende.

 

Fakta Reningsborg:

Reningsborg Šr en hjŠlporganisation pŒ kristen grund. Deras har švergripande mŒl med verksamheten Šr att hjŠlpa mŠnniskor till bŠttre livsvillkor. Det gŠller bŒde mŠnniskor i vŒr nŠrhet och mŠnniskor i andra lŠnder.

Postgiro: 90 06 93-3

 

 

Fakta Beginning of Life:

Organisationen startade i liten skala 1998 efter att psykologen Yulia Ubeivolc kom i kontakt med unga utsatta kvinnor. Hon bestŠmde sig fšr att erbjuda dessa kvinnor stšd och hjŠlp till sjŠlvhjŠlp.

2005 bšrjade BoL inrikta sig pŒ trafficking och 2009 šppnades ett rehabiliteringscenter fšr unga kvinnor som varit fast i trafficking och slaveri.

 

 

LŠs mer pŒ:

 

www.Facebook.com/DrommarnasHus

 

www.dršmmarnashus.nu

www.reningsborg.se

www.bol.md