Ingress:

 

Tnk dig att vara hundratals mil hemifrn - utan frldrar. Du kan inte det frmmande landets sprk eller seder. Ett liv i limbo – nd klarar de flesta ensamkommande barn det nya livet i Sverige frvnansvrt bra.

 

Brd:

 

Vi kan kalla henne Nuura. Hon r 16 r och kommer frn Somalia. Hennes historia om hur hon kom till Sverige fr ett r sedan, stmmer med mnga andra somaliska flickor som kommit hit: En dag str de p centralstationen, en person, inte sllan en landsman, kommer och mter upp fr att ta vid dr flyktingsmugglaren slpper dem. Landsmannen hjlper barnet till nrmaste polisstation. I Nuuras fall mtte en oknd somalier upp, precis som avtalat, och frde henne till flyktingmottagningen i Kllered, utanfr Gteborg.

Det var en kall hstvinterdag. Hon var fortfarande omtumlad av den lnga resan och ovissheten om vad som skulle hnda nr hon ntligen kom fram. Hon hade inge slktingar hr, men kallar den somaliska kvinna, som hon fick bo hos den frsta tiden, fr moster. Eftersom de tillhr samma klan och frvntas ta hand om varandra.

      Jag visste ingenting om Sverige nr jag kom hit. Bara att det var ett kallt land och ett rikt land som tog emot flyktingar, sger Nuura som lrt sig att frst och skriva svenska p den korta tid hon varit hr.

Hon gr p en srskild skola i Gteborg, som har sprkintroduktion och dr det, bland annat, gr mnga ensamkommande barn frn olika lnder. Dr lrde hon snabbt knna andra somaliska flickor, i samma situation, som blivit hennes nra vnner.

I Mogadishu gick hon p koranskola ett par timmar varje dag. Hennes skolgng r knapp, men hon har huvudet p skaft och lr sig fort. Hon lskar skolan och har klttrat snabbt och skall snart byta till en annan skola med en hgre niv. Hennes drm r att f en egen lgenhet och att arbeta med mode, smink eller som damfrisr. Hon tycker om att fantisera om hur det kan bli. De mrka minnena frn sitt hemland vill hon inte grna prata om.

Det var efter att hennes tv ldre syskon ddats som hennes mamma lnade ihop pengar fr att f ivg Nuura till Sverige. Sjlv tog modern de fyra andra barnen och begav sig frn huvudstaden till ett flyktinglger i norra Kenya. Nu frsker hon komma till sin dotter i Sverige, men chanserna r lika sm som myterna r mnga, om att ensamkommande barn i dag oftast terfrenas med sina frldrar i Sverige.

Samtalsmnet r som ett ppet sr fr Nuura som ocks knner en press att hjlpa sin familj till ett bttre liv. Hon r glad att hon fick sitt uppehllstillstnd s snabbt.

      Det r bra hr, inget krig och mat till alla. Man fr g i skolan utan att vara rik. Om min mamma kommer blir det bttre, sger Nuura som glds t sin nyvunna frihet att rra sig fritt, i tajta jeans till kort jacka och slja.

Det finns inte mycket forskat om ensamkommande barn i Sverige, men psykologen Marie Hessle, har i en studie fljt upp hur det gr fr barnen. Hon har arbetat med gruppen i snart 25 r och har i sin avhandling fljt hundra barn, tio r efter deras ankomst.

      Jag blev positivt frvnad ver resultaten nr jag sg hur de levde sina liv. Men vgen dit har sett olika ut fr dem. Ungefr hlften av de unga har haft det helt okomplicerat frn frsta dagen i Sverige, medan andra behvde extrastd p vgen, berttar Marie Hessle.

Hennes studie visar p ngra viktiga saker: bland annat att intervjupersonerna, som idag r i 25-rsldern, har ett transnationellt ntverk omkring sig, plus kontakt med framfr allt sin ursprungsfamilj, oavsett var den befinner sig. Dessutom har vuxna i det formella ntverket i Sverige haft stor betydelse fr dem. Det kan vara personal p ett boende, en lrare, vnner frn den egna kulturen, en idrottsledare eller en psykolog.

Av de 68 personer, som slutligen deltog i studien, har tre ungdomar valt att lmna Sverige, tv har flyttat hem och en har flyttat till Kanada. De flesta har skaffat en egen familj och gift sig med ngon frn sin etniska grupp, mnga har en utbildning och arbetar.

Det har diskuterats om de barn som kommer hit r utvalda av sin familj fr att de anses klara sig bst eller r Ӛverlevare. Oavsett vilket tillskriver de ofta sina lrare, att det gtt s bra fr dem. Mnga av dem brjar redan efter ngra dagar i undervisning som i bsta fall r anpassad fr just nyanlnda barn. I annat fall hamnar de i en klass med svenskfdda barn och fr frska hnga med s gott det gr den frsta tiden.

      Jag tycker att det finns en stor orttvisa, beroende p i vilken kommun man hamnar i, vilket boende man rkar f eller i vilken del av landet man hamnar, sger Marie Hessle och tillgger att hon upplever att kompetensen hos socialarbetare och gode mn r vldigt olika nr det kommer till att tillgodose ensamkommande barns behov.

Hon fr medhll av Eva Dahlstrand som r god man fr flera ensamkommande barn i Gteborg med omnejd. Hon har precis tagit ver flera renden som missktts av andra gode mn och hon har fr frsta gngen anmlt en socialsekreterare till Socialstyrelsen fr att hon anser att denna missktt sitt uppdrag.

– Som ensamkommande barn skall man ha tur att f en bra god man, en bra advokat, en kunnig socialsekreterare och en bra beslutsfattare p Migrationsverket, ppekar Eva Dahlstrand.

Som god man r hon spindeln i ntet fr barnen och ser till att deras rttigheter blir tillgodosedda, enligt svensk lag och enligt barnkonventionen. Hon r med i hela asylprocessen, har kontakt med alla tnkbara myndigheter, r med p utvecklingssamtal i skolan, p besk hos socialassistenten, ser till att det finns tolk och att saker och ting blir gjorda – utan att ndvndigtvis utfra dem sjlv. I hennes uppdrag ingr, till exempel inte, att g ut och fika med barnen eller g p bio.

Den gode mannens uppdrag frsvinner nr barnet fyller 18 r. I bsta fall fr de en kontaktperson som lotsar dem i svenska samhllet. Efter det fr de klara sig sjlva. nd r Eva Dahlstrand hoppfull nr det gller de 50-tal ensamkommande barn som hon hittills haft under sina vingar.

      I stort sett alla som jag trffat r oerhrt motiverade. De lskar skolan och har hga ambitioner. Sommarlovet r oftast en fasa fr dem. Ingen av dem skall bli brevbrare, utan de siktar p att bli advokater eller lkare.

Mnga av de unga mnniskor som medverkat i Marie Hessles studie, hade ngon anhrig eller familjemedlem i Sverige. Det kan vara en del i frstelsen till varfr det gtt s bra fr dem. De barn som kommer i dag, har inte alltid det. Om tio r kanske vi fr lsa om deras upplevelser i sknlitterr form.

En sak som blivit bttre, under de senaste ren, r att gode mn fr ensamkommande barn numera utbildas p omrdet fr att bevaka barnens rttigheter. Samtidigt har ntverket kring barnen blivit mer grovmaskigt.

Nuura menar att hennes somaliska vnner, jmnriga flickor, r hennes familj i Sverige. Med dem knner hon sig trygg och de frstr varandra. P helgerna sover hon ofta ver hos en kompis som ftt en trningslgenhet av boendet. De kollar p film och pratar. Ngon svensk familj knner hon ver huvud taget inte. En gng har hon varit hemma hos sin gode man. P det stora hela, tycker hon att livet r bra i Sverige.

      Jag pluggar mycket och ibland gr vi till stan och tittar i affrer. En gng i veckan gr jag till somaliska freningen. Och jag ringer min mamma varje vecka. Jag lngtar inte hem till Somalia, men jag lngtar efter henne. Hon r inte orolig fr hon vet att jag klarar mig. Men ibland nr jag blir ledsen ringer jag henne och det blir svrt fr att hon r lngt borta och jag vet att hon har det jobbigt i lgret. S jag vill inte sga allting till henne. Men hon r den som vet allt bst fr mig.

Nr jag ber Nuura tnka fem r framtiden, svarar hon frst att hon tror att hennes mamma kommit hit med syskonen, och att hon sjlv har en liten lgenhet och att hon har sommarjobbat och brjat p gymnasiet. Hon vet att det r svrt att f jobb, men hon skall kmpa fr det. Sedan r hon bestmd p att hon bara vill ha ett barn, frst efter hon fyllt 25 r och att hennes man skall hjlpa till hemma.

 

Det r viktigt att respekterade ensamkommande barnens kultur, religion och sprk.

Marie Hessle, psykolog som arbetat med ensamkommande barn sedan 1989

 

Man brukar sga att det behvs tre generationer fr att bli helt integrerad i ett annat samhlle.

Marie Hessle, psykolog som arbetat med ensamkommande barn sedan 1989

 

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Anna-Lena Lundqvist

 

Bildtext:

– Sjlvklart skall barn f komma hit och ska asyl, sen mste vi hjlpa dem att f ett drgligt liv hr och att de fr kontakt med sina anhriga. Det r en oerhrt viktig lnk. terfreningen r det viktigaste i deras liv, pongterar Marie Hessle.

 

Bildtext:

Nuura lskar skolan och r helst med sina kompisar. Ngon svensk knner hon inte, men r bestmd p att hon vill stanna i Sverige. Hennes drm r att bli kosmetolog och att hennes mamma och syskon skall f komma hit en dag.

 

Antal ensamkommande barn som skt asyl i Sverige:

 

2012: 436 barn (per 1 mars).

2011: 2657 barn

2010: 2393 barn

2009: 2250 barn

2008: 1510 barn

2007: 1264 barn

2006: 816 barn

2005: 398 barn

Klla: Rdda Barnen

 

Fakta:

Under 2010 skte 2393 ensamkommande barn och ungdomar asyl i Sverige, majoriteten kom frn Afghanistan, Somalia och Irak.

ven Norge ger uppehllstillstnd till ensamkommande barn, utan asylskl, om det inte gr att hitta ngon omsorgsperson som barnet kan skickas tillbaka till. Detta har medfrt att antalet ensamkommande har kat kraftigt, ven i Norge.

Prognosen fr 2011 var 2400 asylskande barn, varav Migrationsverket uppskattade att cirka 85 % kom att beviljas uppehllstillstnd. Bristen p platser fr dessa barn r akut. Kommunerna erstts med 1900 kr per dag fr varje besatt boendeplats, vilket blir ca 1,4 miljarder kr enbart fr ensamkommande barn r 2011.

 

Fakta:

Det finns flera organisationer som arbetar fr ensamkommande barn. Rda korset gr en stor insats genom att hjlpa barnen hitta sina anhriga som r kvar i krigshrdar eller flyktinglger.

Rdda Barnen vrnar om barnens rtt och r bland annat aktiva genom att ge gode mn och srskild frordnade vrdnadshavare handledning.

FoU (forskning och utveckling) har flera forskningsprojekt p gng som rr ensamkommande barn. Lnsstyrelsen i Vstra Gtaland har brjat med vidareutbildning fr gode mn och annan personal som mter ensamkommande barn.

P Migrationsverkets hemsida finns de senaste uppgifterna om vad som krvs fr bland annat terfrening fr ensamkommande barn och deras anhriga.

 

Ls mer p:

www.barnperspektivet.se

www.migrationsverket.se

www.rb.se

www.redcross.se

www.unicef.se