Ingress:

Grekland r i dag samlingsplats fr tiotusentals migranter. Mnga har kommit ver den turkiska grnsen. Aten r ett stopp p vgen - i hopp om en bttre tillvaro. Men ett vxande antal flyktingar har blivit fast i staden. Unga mn och familjer sover p gatan, rotar i soptunnor och lever ett liv i misr. 

 

Brd:

Lngt frn turiststrket och Atens centrum ligger ett uppvuxet omrde dit flyktingar olagligt flyttat in i utdmda lgenheter. Hr bor fattiga greker, sida vid sida med papperslsa frn frmst Afghanistan och Syrien.

Ramzijah frn Syrien r en av dem. Familjen r kurder och bodde p landsbygden och lmnade landet fre kriget brjade. Efter flera dagars vandring gick de en natt ver den turkiska grnsen. Maken stannade i Turkiet fr att ska arbete och kunna snda pengar till familjen som tog sig vidare till Aten. Efter det har de inte hrts av och Ramzijah betraktar sig som ensamstende mamma i dag.

– Det r svrt att leva hr utan man. Jag r rdd och orolig nr jag gr ut fr att samla ihop mat som slngts. Jag knner mig blyg och frstr inte vad folk sger. Ibland skriker de t mig p grekiska, berttar hon.

Ramzijha har svrt att frsrja sina fem barn, men hon tillhr en av dem som dragit en vinstlott efter ver tre rs hrt liv i Aten. Hon lnade ihop pengar, kpte en biljett och snde ivg sin tonrsdotter till Sverige. I dag r flickan 16 r och har ftt permanent uppehllstillstnd. Det innebr att hennes mamma och syskon kan ska anknytning till Sverige. Fr fyra mnader sedan lmnade de in sina papper p svenska ambassaden i Aten. nnu har de inget hrt frn Migrationsverket.

– Jag r s tacksam att min dotter fr vara i Sverige. Snart kanske vi kan komma dit. Jag nskar att mina barn fr g i skolan dr och f en bttre framtid. Hr r jag orolig fr mina tv ldsta pojkar. Innan vi hade registrerat oss som flyktingar och ftt ett rosa kort, s kom polisen och tog dem. De satt i fngelse i en mnad och tre dagar, utan att jag visste vart de tagit vgen. Det var hemskt, sger Ramzijah som hller handlederna i kors fr att visa hur snerna handfngslades nr de frdes bort.

Trarna trillar ned fr hennes kinder och hon r trtt intill utmatningens grns. Hennes veckoschema fljer marknadsdagarna i omrdet. Dagarna gr t till att samla ihop verbliven en frukt och kasserade grnsaker. Varje eftermiddag klockan tre gr hon till bagaren i kvarteret som ger bort dagsfrskt brd som anses vara fr gammalt fr att sljas samma dag. P kvllarna tar hon hand om allt fr att koka tomatss eller pplekrm av skmda varor.

I dag r det en stor dag eftersom hon skall handla i stormarknaden ngra kilometer bort. Med fem barn hemma fr hon varje mnad 41,20 euro (cirka 400 kronor) av en kyrka i nrheten. Det gr att hon kan f tag i basvaror och tvttmedel, som inte r s ltta att hitta i soporna.

– Jag vet inte vad kyrkan heter, men de hjlper flyktingar med matpengar och klder, frklarar hon och tackar gud fr att de frbarmar sig ver alla utsatta mnniskor i omrdet.

 

Frhllandena fr flyktingar i Grekland kan kort beskrivas som inhumana och bryter mot de europeiska konventionerna om mnskliga rttigheter. De fr inte den hlsovrd de behver och de erbjuds inte ngon ekonomisk hjlp.

Trots det kommer hundratusentals hoppfulla mnniskor till fots, med flyg, gmda i bagageluckor eller med bt. Av de som r papperslsa som kommer till Europa, anlnder nio av tio till Aten som frsta anhalt. Grekiska medier uppskattar i dag antalet till 500 000 mnniskor. Frgar man nazistpartiet Gyllene Gryning fr man en betydligt hgre siffra till svar. Enligt OECD:s migrationsrapport, passerade det frra ret ver 133 000 mnniskor de grekiska grnserna illegalt.

Mjligheten att f asyl i Grekland r minimal i dag. Mnga undviker drfr att ska asyl i Grekland och lever som papperslsa i landet under lnga perioder. Vilket tvingar dem att sova i parker och leta efter mat, slja smuggelcigaretter eller utfra andra kriminella handlingar.

ven tillflliga jobb har blivit betydligt svrare att f i krisens Grekland. Men arbetsfra flyktingar kan bege sig till de uppsamlingsplatser som finns och ha turen att f tillflliga jobb som kroppsarbetare. Dit kommer arbetsgivare som vill ha extraarbetare till frmst byggen.

28-rige Hassan Zamani r en av f synliga afghaner som arbetar legalt i en kebabrestaurang i turistkvarteret Plaka. Han kom till Aten frn Kabul fr nio r sedan och har bde boende och jobb. Han vill helst inte tala om vgen dit, men berttar stolt att han r nygift.

– Min fru bor i Skellefte och kommer frn Afghanistan. Jag blev pappa fr en mnad sedan, sger han och visar upp en bild p sin telefon p en liten baby med en stor svart hrtofs som han nnu s lnge enbart sett p internet.

Men med id-kort och inlmnad anskan om permanent uppehllstillstnd hoppas han p att f komma till Sverige snart. Hassan Zamani r ngot av en lyckost i mnga landsmns gon.

Bottenplaceringen i flyktinghierarkin gr att afghaner och pakistanier r extra utsatta, bde frn andra flyktingar och frn rasister. Det innebr att de helst rr sig i grupp. En del av dem vistas runt torget vid Victoriaparken p kvllar och ntter.

      Tack och lov har polisen krt bort dem. Flyktingarna invaderade parken innan. De kommer frn hela vrlden och tror att de skall finna paradiset, frklarar en medellders man som bor i omrdet och som avslutar med att i all vnlighet ge ngra riktigt bra tips p kulturpromenader i Aten.

Ali och hans tv landsmn bor i en liten oansenlig park, i nrheten av Omonia, i centrala Aten. Han r 24 r och har varit tv mnader i huvudstaden. I Pakistan arbetade han och hans tv kamrater som byggjobbare, men de har inte lyckats f ett enda daglnarjobb sedan de kom till Aten fr tv mnader sedan. De r livrdda fr polisen och hller till i parken strre delen av dagen. Klockan fem stnger den offentliga toaletten i nrheten, men fram till dess kan de anvnda den.

Termometern mter 38 grader varmt. Nyss fick Ali en svart piktrja av en frsljare i basaren mittemot och nstan varje dag fr de matvaror eller en kaffemugg av mnniskor som passerar frbi. Ali och hans vnner r tacksamma ver grekernas givmildhet, men villrdiga.

      Hjlp oss. snlla. Vi vill bara hrifrn - till Norge och jobba, sger Ali och ser ut som om han frsttt att Aten frmodligen kommer att bli hans ndstation p den hr resan.

Utan pengar r han kringskuren och kan varken g till sjukhuset, trots att han har intyg p att han behver behandling, eller skaffa medicin. Men det vrsta av allt r att han blev av med sina identitetspapper en natt nr han sov i parken. Sedan dess vgar han sig inte lngre n ett par hundra meter ned till Sofoklesgatan fr att hmta en gratislunch frn ngon av de frivilligorganisationer som finns dr.

Utanfr Helping hands str Michael Matrozes med vaksam blick. Han hller ett ga p droghandlarna i omrdet samtidigt som han vlkomnar mn frn regioner som Iran, Irak och Pakistan denna dag. Det r onsdag och gratis lunch med ris och bnor fr dem mellan tre och fem. Han lser upp jrngrinden och slpper in en ung man efter att ha hlsat vlkommen. Runtomkring oss, i viadukten, frekommer allahanda affrer; varor byter gare och unga trasiga greker och invandrare irrar runt. I nrheten ligger ven organisationen Vrldens lkare, en vrdcentral fr flyktingar och hemlsa, som mnga hjlporganisationer samarbetar med.

      Jag vet inte om det r vrre nu n innan krisen, men det man kan sga r att de som bryr sig om flyktingar r enskilda mnniskor som knner empati eller olika kyrkor, konstaterar Michael Matrozes och avslutar dagens arbetspass med att lmna ngra verblivna matportioner och lite begagnade klder till 26-rige Noredin frn Afghanistan som sover utomhus i omrdet Kolonaki tillsammans med ngra landsmn.

ven skandinaviska kyrkan i Aten gr vissa insatser fr flyktingar. Kyrkoherde Gunnar Lidn kom till Aten ungefr samtidigt som krisen visade sig p allvar. Han upplever att flyktingstrmmen r i stort sett densamma d som nu.

      Men motstndet r strre, frn makthavare och polis. Hr pminner frvaringen om fnglger. Polisen tar flyktingarnas papper och pass. Det r som att de vill statuera exempel genom att sga: Kom inte till Grekland fr hr fr ni det jobbigt, sger Gunnar Lidn.

Han menar att Grekland blivit en farstu in i Europa. Det trots att Frontex i dag utgr en flytande grns i form av patrullerande btar mellan Turkiet och Grekland. Mnga flyktingar vljer nd vattenvgen till Mykonos. Och mnga av dem betalar dyrt fr att f komma med i btar nu nr vattnet blivit varmare. Gunnar Lidn berttar om ett telefonsamtal frn en person i Sverige som talade om att en familjemedlem frn Syrien tagit sig iland p Mykonos efter att bten frlist.

– Han hade klarat sig medan de andra fem i familjen dtt. Slktingen var livlinan och ville att vi skulle hjlpa. P s stt har vi blivit en sambandscentral, sger Gunnar Lidn som ppekar att de inte har ngon skylt p drren dr det str Sverige, men att det nd r naturligt att bde svenska socialsekretare ringer till kyrkan i Aten numera eller att mnniskor med anknytning till Sverige kommer fr att ska hjlp.

Det innebr att skandinaviska kyrkan ftt nya sysslor, frutom att lyssna och sttta ndlidande, hjlper de till med klder, sknker fika och lter hjlpbehvande anvnda badrummet. Dremot ger de inte bort ngra pengar eller agerar postlda fr att mnniskor skall kunna skicka kontanter.

      Vad vi behver gra r att lra oss mer om asyl, olika registreringskort och vad man behver gra fr att inte bli tagen av polisen. Egentligen skulle vi skaffa oss en manual fr att kunna lotsa mnniskor, sger Gunnar Lidn som anser att Grekland behver std utifrn fr att lra sig hur man skall mta den massiva migrationen och fr att kunna ge ett humanare mottagande och en bttre flyktinghjlp.

Sedan den internationella organisationen fr migration (IOM) och den grekiska staten inledde ett EU-subventionerat repatrieringsprogram, har tusentals flyktingar ftt flygbiljetter plus 300 euro fr att tervnda till sina hemlnder. Tiotusentals flyktingar lr st p vntelistan. Men innan de fr ka hem mste de f klartecken frn sina ambassader och den grekiska polisen.

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Sofia Sabel

 

Ali Kasser, 24 r – svart trja, glasgon i hret

Kasser Nadim, 35 r – rd trja

Mohammed Mansha, 34 r – grmelerad trja, rosa kort

Snlla, hjlp oss! Vi vill till Norge och arbeta.

Ali, Kasser och Mohammed frn Pakistan som sover utomhus i parker med hopp om att f byggjobb Aten

 

 

Bildtexter:

FOA0727

Kyrkoherde Gunnar Lidn kom till Aten samtidigt som krisen brjade i Grekland. I dag sker alltfler hjlpbehvande upp Skandinaviska kyrkan.

­– Flyktingarna r kanske inte fler fast de har ftt det svrare under de senaste fyra ren. Motstndet r mycket strre nu, konstaterar han.

 

1078

Mnga matmarknader i Aten har kundvagnar dr du som konsument kan kpa varor och sknka till behvande. Det r barra ett tecken p godhet frn privatpersoner som hjlper utsatta mnniskor i staden.

 

0950, 0924, 0926, 0952

Ramzijah Abdullah dagar gr t till att skaffa mat till sina fem barn i Aten. Hon tar vara p kasserad frukt och grnsaker fr att f maten att rcka till.

 

1126, 1063

Ramzijah Abdullah med barnen barnen Reza, Reidar och Robin. Familjen p sex personer har levt snart fyra r i Aten som flyktingar. ldsta dottern har ftt permanent uppehllstillstnd i Sverige och nu hoppas alla att f komma hit.

 

1069

Cirka 400 kronor i mnaden (41,20 euro) fr Ramzijah Abdullah i mnaden frn kyrkan till att handla basvaror. De skall inhandlas under ett tillflle och fr inte verstiga summan.

 

0810, 0831

De bor i en utdmd lgenhet, lngt ifrn turiststrken. I omrdet bor det mnga andra flyktingar frn Afghanistan och Syrien, liksom fattiga greker.

 

0705

Atens parker r rensopade p flyktingar dagtid. Men Ali Kasser, Kasser Nadim och Mohammed Mansha frn Pakistan har hittat en skuggig pltt mittemot en saluhall i centrala Aten.

 

702

– Vi vgar inte g ut hrifrn fr vi r rdda fr polisen, frklarar Ali Kasser (i mitten) som blev bestulen p sitt rosa kort en natt i parken och drmed inte kan bevisa att han har tillflligt uppehllstillstnd.

Ali Kasser, 24 r – svart trja

Kasser Nadim, 35 r – rd trja

Mohammed Mansha, 34 r – rosa kort

 

704

      Snlla, hjlp oss! Vi vill till Norge och arbeta, sger Ali Kasser (i mitten)som tillsammans med landsmnnen Kasser Nadim och Mohammed Mansha kom frn Pakistan till Aten fr tv mnader sedan.

 

0658, 0666,0674

Ali, Kasser och Mohammed

804

Noredin, 26 r frn Afghanistan har ftt en hjlpande hand av volontren Michael Matrozes p en av de mnga frivilligorganisationerna som hjlper flyktingar i Aten i dag.

 

787

Noredin r 26 r och bor utomhus tillsammans med landsmn frn Afghanistan. I dag hade han tur och fick bde klder och flera verblivna portioner med ris och bnor frn Helping hands i Aten som bistr utsatta mnniskor med hjlp.

 

 

0760

      Vad vi kan ge r lite mat och samtal om Gud, fast vi brjar alltid med maten, ppekar Michael Matrozez som varit p Sri Lanka och arbetat i Helping hands regi, innan han blev volontr/anstlld i Aten.

 

1242, 1225, 1245,1248

Hassan Zamani, 28 r, r en av f flyktingar som ftt anstllning i en restaurang mitt i turiststrket i nrheten av Akropolis. I nio r har han kmpat p i Aten och nu str hans hopp att f komma till Sverige.

– Jag har en afghansk fru i Skellefte och en nyfdd dotter som jag bara sett p internet, berttar han.

 

(1183

Privatpersoner visar sin givmildhet med att ge restmat i lunchldor till herrelsa hundar p Syntagmatorget i centrala Aten)

 

764

Tomma torg. Grekiska polisens Operation sopkvast har gett resultat. I dag finns det knappast ngra flyktingar p torgen dagtid. De kommer i klungor nr mrkret kommit fr att f sig en sovstund.

 

 

0962, 0810

Flyktingar i ett omrde norr om Aten har tagit utdmda lgenheter i besittning. Hr bor afghaner, syrier och fattiga greker.

9

Fakta:

Migrationsverkets prognos fr antalet asylskande i r, sprack redan under juni mnad. Bedmningen var att 61 000 personer skulle ska asyl i Sverige under 2014. Istllet berknas antalet asylskande bli uppemot 80 000 innan ret r till nda.

Enbart under veckan fre midsommar anskte 2 100 mnniskor asyl. Frra ret skte drygt 54 000 personer asyl i Sverige Det var d en kning p 24 procent frn 2012 och en frdubbling jmfrt med 2011.

Men Sverige r inte ensam om att ta emot asylskande flyktingar. Tyskland rknar med att ta emot 200 000 asylskande i r, jmfrt med 130 000 mnniskor i fjol.

Syrienkriget r den strsta orsaken, drtill kommer Irak och andra konfliktzoner. Migrationsverket beslutade i hstas att syrier som kan ta sig hit ska f permanenta uppehllstillstnd.

 

Ur UNHCR Flyktingrapport:

Det sammanlagda antalet mnniskor som tvingats fly sina hem under 2013 var 51,2 miljoner, vilket r 6 miljoner fler n ret innan.

Hlften av alla dem som flydde sina hem var barn.

33,3 miljoner var internflyktingar

16,7 miljoner hade flytt till annat land utan att gra ngon formell asylanskan.

1,2 miljoner befann sig i vntan p beslut efter en formell asylanskan.

Under 2013 tervnde 414 600 flyktingar hem efter att ha varit p flykt i annat land. Tv tredjedelar av dem var syrier.

 

Fakta:

Grekland r en intrdesport till EU fr mnniskor som flyr frn krigszoner och fattiga lnder i Afrika, Mellanstern och sdra Asien. Under de senaste tv ren har flyktingstrmmarna kat betydligt. Enligt NGO:s uppskattningar finns det idag runt 150 000 papperslsa i landet. Bland dem berknas det finnas cirka 10 000 barn. En del har kommit nyligen, andra har skt asyl i annat europeiskt land, men tersnts till Grekland.

Situationen har blivit alltmer anstrngd fr flyktingar i huvudstaden. En stor orsak r landets ekonomiska kris. I dag saknar var fjrde grek ett arbete. En annan orsak r det nymornade intresset fr frmlingsfientliga partier som Gyllene gryning. Ett parti som lockat alltfler vljarrster under de senaste tv valen.

De brjade med att sprida flygblad i flyktingtta omrden och hotade med att rensa i trsket genom att befria torgen frn illegala element som ockuperat dem. Drefter beskte representanter fr partiet utvalda basarer och rev ner stnd och frstrde kommersen. Sedan dess har polisen genomfrt tskilliga raider mot flyktingar i Aten. Uppdraget sopkvast var bara ett frsk att tmma Aten och andra grekiska strre stder p papperslsa.

 

Fakta:

Flyktingar frn Syrien har i strid med internationella lagar utvisats frn Grekland. Det visar en rapport frn den tyska flyktinghjlporganisationen Pro Asyl.  De har gjort intervjuer med 90 personer som under det senaste ret blivit utvisade av grekisk skerhetstjnst. ven personer frn Afghanistan, Somalia och Eritrea, uppger att de blivit utvisade. Totalt antalet utvisade berknas vara omkring 2 000 personer, trots att dessa betraktas som personer i behov av internationellt skydd.

Nyligen begrde UNHCR ett klargrande frn de grekiska myndigheterna, angende bevis angende flyktingar frn Syrien som direktavvisats, dribland barnfamiljer.

I en annan rapport frn italienska Lkare fr mnskliga rttigheter uppges att syriska flyktingar direktavvisats frn italienska hamnar till Grekland. Organisationen Human Rights Watch kritiserar Egypten fr att syrier hktas p obestmd tid i avvaktan p att deporteras.

EU-kommissionr Cecilia arbetat aktivt, anser att det r lika illa i Italien och Egypten som i Aten. Arbetat med att f igenom.

Klla: UNHCR

 

Lstips:

This is prison – afghanska flyktingars upplevelser av situationen i Aten av Ann-Sofie Ekendahl Dellringer.

Springa p vatten av Annette Rosengren

Bilal – p slavrutten till Europa av Fabrizio Gatti

Kaos – ett grekiskt krislexikon av Alexandra Pascalidou

 

Fakta:

Antalet ensamkommande barn som kommer

till Sverige fr att ska asyl fortstter att ka. Hur mnga som fr uppehllstillstnd varierar frn r till r.

De flesta av de ensamkommande barnen r pojkar i ldrarna 16-18 r. Under 2014 fram till april hade cirka 1 400 ensamkommande barn skt asyl i Sverige, av dessa var cirka 250 flickor, vilket utgr 17%.

Hur mnga som fr uppehllstillstnd har varierat mycket de senaste ren. r 2004 fick 25% av de asylskande barnen uppehllstillstnd, 2005 var det 18%, 2006 drygt 80% och under 2014 cirka 70%.

Den genomsnittliga handlggningstiden fr ensamkommande barn var 140 dagar.

 

Under 2013 skte cirka 4000 ensamkommande barn och ungdomar om asyl i Sverige genom Migrationsverket. De flesta av dessa kom ifrn Afghanistan och Somalia.

Av de anskningar som handlades av Migrationsverket 2014 beviljades 69% av anskningarna om asyl fr ensamkommande barn.

Prognosen avseende asylskande ensamkommande barn hjs, frn 4 100, till att 4 400 barn rligen uppskattas ska asyl under 2014 och 2015.

 

 

Klla: Migrationsverket