Ingress:

 

Sol, kanske bad, och ett par Œrs time out – en dršm som delas av mŒnga. Allt fler fšretag har anstŠllda utomlands.

Men det kan bli svŒrt att ŒtervŠnda hem. Det finns till och med ÓprogramÓ fšr expats.

 

Bršd:

 

Fšr ett drygt Œr sedan stod familjen Byberg frŒn KungŠlvstrakten infšr sitt livs viktigaste beslut; om de skulle stanna i Qatar i ytterligare tre Œr. Det innebŠr att deras barn hinner bli 10, 14 och 16 Œr och att de sammantaget bott i Doha i sju Œr av sina liv.

     Det var stora kŠnslor som var i svallning infšr det beslutet. Det innebŠr ju att vŒra barn Šr mer hemma i Qatar med mullor och sand Šn med krŒkor och klippor. De riskerar att hamna utanfšr det svenska samhŠllet. Efter tre Œr kan de komma in i svenska skolan och ta upp kontakter med kompisar, men sen Šr det svŒrt, sŠger Victoria Byberg som fšljde med sin make som fŒtt jobb, via sitt svenska petrokemifšretag, till Doha.

DŒ var barnen 3, 7 och 9 Œr. Fšrst var det skšnt med en time out, men redan efter Œtta mŒnader hade hon tršttnat pŒ hemmafrutillvaron och fixat jobb som ekonomiansvarig pŒ ett danskt fšretag.

     Det var underbart fšrst, men efter ett tag kŠndes det som att leva i en bubbla, lite bortskŠmt. Jag var hungrig och ville dra mitt strŒ till stacken.

Hon kšrde pŒ gropiga vŠgar genom sandšknen fšr att komma till kontoret. I dag Šr det en trefilig motorvŠg dit och hon behšver inte vara pŒ kontoret sŠrskilt ofta, utan jobbar mestadels hemifrŒn.

GŠstarbetarna i Qatar Šr fler till antalet Šn qatarierna sjŠlva och antalet expats škar stŠndigt. Det byggs šverallt och naturgasen tillsammans med oljan pumpar in rikedomar i landet.

I och med beslutet om att stanna i Qatar flyttade familjen frŒn ett inhŠgnat omrŒde fšr expats med 25 hus till ett stšrre, i Dohas utkant med 203 villor. Varje sommar spenderar de i bŒt pŒ vŠstkusten.

     Fšrankringen i Sverige Šr viktig. Men vi har ett sŒ bra liv hŠr och nu. Vi har tid fšr varandra och vi trivs. Men man kan inte bo hŠr hela livet. Du kommer inte in i qatariernas samhŠlle, utan du lever i en Óexpat-vŠrldÓ. Vi som varit hŠr lŠnge har sagt hejdŒ till mŒnga kŠra vŠnner, sŠger Victoria Byberg och avslutar med en stilla undran - mŒste man vŠnda hem till Sverige?

Hon har inget klart svar pŒ den frŒgan i dag.

Det goda livet, lŒngt ifrŒn ekorrhjul och kyliga vintrar, delar hon med Christian Winkler i Istanbul. Han Šr en av fŒ mŠn som Šr medfšljande, eftersom hans fru arbetar pŒ ett svenskt textilfšretag. Barnen Šr 12 och 14 Œr gamla och dagarna spenderar han med att spela tennis och golf eller Šta lunch med fyra andra mŠn som ocksŒ Šr medfšljande.

     PŒ vŒr skola Šr vi fyra hemmapappor och 497 hemmamammor som lŠmnar. Det Šr klart att folk undrar vad vi Šr fšr kufar. Men alla pappor jobbar hŒrt, Šven om det inte Šr nio till fyra. Jag behšver inte laga mat dŠrfšr att det Šr billigt och enkelt att bestŠlla, men jag handlar mat och lagar den fšr att jag gillar att gšra det. Det liv vi lever hŠr gŒr inte att jŠmfšra med det livet vi lever hemma, sŠger Christian Winkler som verkligen vill lyfta fram att hans fru sliter och jobbar medan han och dšttrarna kan ligga pŒ stranden pŒ helgen.

Fšr hans del kom avbrottet lŠgligt i livet. Han jobbade som massšr pŒ en egen mottagning i Gšteborg och kŠnde att kroppen bšrjade ta stryk. Den hŠr tiden har han funderat pŒ vad han vill med livet. Han funderar pŒ att lŠsa pŒ distans.

– Hade jag velat jobba hŠr sŒ hade jag kunnat gšra det. Men jag bestŠmde mig fšr att inte ta nŒgot jobb det fšrsta Œret. Nu Šr vi inne pŒ Œr tvŒ. Den stora vinsten Šr att det blir en paus i livet, att fŒ stanna upp. Det Šr fŒ fšrunnat och jag Šr ytterst tacksam šver att fŒ den hŠr chansen, sŠger Christian Winkler som berŠttar att den fšrsta tiden i den bullriga storstaden Istanbul var tuff.

     NŠr vi berŠttade fšr flickorna att vi skulle flytta utomlands, var det en katastrof. Men det skulle varit samma sak om vi hade flyttat till BorŒs, eftersom kompisarna Šr det viktiga fšr barnen. Nu Šr de supernšjda och har bŠstisar frŒn Egypten, Tyskland, Frankrike och Korea. Barnen Šr de stšrsta vinnarna, tror, Christian Winkler som anar att det kan bli kŠmpigt med anpassningen till Sverige nŠr de flyttar hem.

Men familjen har redan pratat om mšjligheten att flytta till nŒgot annat land Šn Sverige, efter Turkiet. Men skulle de ŒtervŠnda hem tŠnker de flytta till ett nytt hus i en annan stadsdel. Nystart Šr det rŒd har de fŒtt av andra ŒtervŠndare.

Fšr Karen och Greg Geiselhart i vŠstra Gšteborg var det aldrig pŒ tapeten att gšra sig av med huset medan de bodde i USA.

– Jag Šr jŠtteglad att vi behšll huset. Vi kŠnner grannarna och bŒde vi och barnen tyckte det var skšnt att komma hem. De har packat upp lŒdor frŒn containern och de har fŒtt mŒla om i sina rum, sŠger Karen.

Fšrst skulle de stanna i tvŒ Œr, som blev fyra och ett halvt. Nu Šr det tvŒ mŒnader sedan de flyttade tillbaka till Sverige. Tvillingflickorna Tess och Ellie Šr tio Œr och storasyster Sandra Šr 13. Varje dag blir de kšrda till spŒrvagnshŒllplatsen, sedan fŒr de sjŠlva ta sig till sina skolor i centrum och pŒ Guldheden, och tillbaka hem.

     HŠr har vi mer rast och fŒr gŒ lite sjŠlva, sŠger Ellie som tillsammans med sin syster lŠmnade en idyllisk liten fšrskola i Sverige, fšr en mycket disciplinerad skola med 900 elever, i USA.

     Det Šr lite svŒrt med sprŒket, sŠger Tess som kŠnner sig mer hemma med engelska Šn med svenska.

Innan Karen och Greg tog sitt beslut, Œkte de šver sjŠlva fšr att kolla pŒ skola och bostad, utan att berŠtta fšr barnen vad de hade i Œtanke. VŠl hemma talade de om att de skulle flytta; fšr att Greg fŒtt ett jobb via sitt Gšteborgsbaserade fšretag i North Carolina, och att fšrŠldrarna ville att barnen skulle fŒ ta del av den amerikanska kulturen, eftersom det Šr pappa Gregs hemland.

     Det var ett enkelt stŠlle att flytta till dŠrfšr att det finns en stor svenskkoloni dŠr, men det kŠndes ŠndŒ som ett Šventyr. Jag sa ja till tvŒ Œr, inte en dag mer, sŠger Karen som minns det som att hon gick omkring med disktrasan och tyckte att det var ett grymt resursslšseri - trots ett skšnt klimat och trots att hon hade chans att vara helt ledig frŒn sitt jobb som it-konsult.

Sedan fick hon chans att etablera ett kontor, fšr sitt fšretag, pŒ plats.

     Det var en fantastisk tajming och jag kunde behŒlla min identitet. Det och mycket annat gjorde att det blev en bra erfarenhet fšr oss alla. Just det att lŠmna nŒgot medan det Šr bra, det gšr att man inte blir sŒ rŠdd att fšrŠndra saker senare i livet. Sedan fick vi en chans att tighta ihop familjen. Vi hade mycket tid fšr varandra, sŠger Karen som tycker att det Šr svŒrt att fŒ ihop det hŠr hemma.

Fšrst Šr det mŒndag och snart Šr det fredag igen. UngefŠr sŒ. Det Šr mycket logistik och press fšr att hinna med. Det innebŠr att barnen fŒr ta mer ansvar fšr allt frŒn skoluppgifter till rena fotbollsklŠder till veckans trŠningar.

Greg tycker att det Šr sŒdŠr att ŒtervŠnda till Sverige. Han upplever det som att han lŠmnat sitt hemland fšr andra gŒngen. Vardagshjulet snurrar pŒ och Karen har redan hunnit stŠlla sig samma frŒga ett antal gŒnger: Skall det verkligen vara sŒ hŠr? Hon har inget fŠrdigt svar, men avbrottet utomlands har fŒtt henne att fundera šver vad som Šr viktigt i livet.

– Om ett Œr skall vi utvŠrdera hur det varit hŠr hemma. Vi kan ju inte rota oss hŠr nu och sen Œka tillbaka till USA. Ju Šldre barnen blir, ju svŒrare Šr det att gšra en sŒdan hŠr grej. Att vara borta sŒ lŠnge som vi varit, Šr inte att rekommendera. Man hinner bygga upp relationer pŒ plats och det kostar att ge upp dem, sŠger hon och berŠttar att Šldsta dottern blev deppig efter alla avsked frŒn vŠnner och slŠkt som hŠlsade pŒ. Men det finns klara vinster.

Tjejerna har klarat galant att upprŠtthŒlla kontakt med svenska vŠnner nŠr de bodde borta och nu nŠr de umgŒs med sina gamla vŠnner hŠr, hŒller de igŒng nŠtverket i USA med hjŠlp av Facetime och Facebook. Samtidigt har fšrŠldrarnas adressbok utškats. De har fŒtt flera goda vŠnner i svenskkolonin som flyttat tillbaka hem till Gšteborg.

     Det Šr lite ovanligt och en stor fšrmŒn att fŒ sŒ mŒnga nya vŠnner i vŒr Œlder, konstaterar Karen.

Astra Zeneca, Ericsson, Lindex, Volvo – ja, det finns mŒnga svenska fšretag som har personal utomlands fšr att konkurrera pŒ den globala marknaden.

Agneta Flygt, konsult med tvŠrkulturella relationer i fokus har mštt mŒnga av ŒtervŠndarna, bŒde individuellt och i hela program som fšretagen anordnar.

– Om man Šr borta lŠngre Šn fem Œr Šr det svŒrare att integrera sig i den svenska kulturen igen. Redan efter tre Œr blir man lite osynlig i systemet. Det svenska samhŠllet hinner ocksŒ fšrŠndras, samtidigt som jag sjŠlv fšrŠndras. Tror jag att det inte blir nŒgra problem att ŒtervŠnda, dŒ fŒr jag garanterat problem, menar Agneta Flygt som tillŠgger att varje process Šr individuell.

Det kan handla om jobbet – du har gjort storverk ÓdŠr bortaÓ och fŒtt massor av uppbackning och vuxit med din position. NŠr du kommer hem vet folk att du varit borta, men vet inte riktigt vad du Œstadkommit. Om du inte haft nŒgon mentor som bevakat din situation pŒ hemmaplan, kanske du missat massor av informella mšten. Du mšts av ointresse. Siffror visar pŒ att hela 25 procent av alla ŒtervŠndare byter fšretag? efter ett Œr och 50 procent inom tre Œr.

     Det Šr jobbigt att komma hem. Det kan vara svŒrt med identiteten pŒ det egna fšretaget. I den svenska kolonin vet alla vem du Šr. HŠr hemma kanske du blir placerad pŒ en mellannivŒ. Fšr den enskilde individen gŠller det att ha rimligt stŠllda fšrvŠntningar, menar Agneta Flygt.

Hon har coachat mŒnga besvikna ŒtervŠndare som tappat kontakt med vŠnner hŠr hemma och som inte Šr uppdaterade pŒ vad som skett i det svenska samhŠllet under Œren de varit borta. VŠrst Šr det fšr den som Šr medfšljande.

     Det Šr en helt annan sak att vara ledig hŠr hemma Šn att gŒ sysslolšs som medfšljande. Jag tror att man skall fundera mycket pŒ vilka konsekvenser min bortavaro fŒr och vilka mŒl jag har med tiden dŠr borta – innan utresan. Och frŒga sig vad som hŠnder om relationen gŒr i sšnder – vad har jag fšr rŠttigheter som medfšljande? poŠngterar Agneta Flygt som Šn sŒ lŠnge haft kontakt med ett fŒtal hemvŠndande mŠn som varit medfšljande.

     Men min uppfattning Šr att mŠn har en stšrre benŠgenhet att driva sina egna projekt som medfšljande, konstaterar hon.

SjŠlv bšrjade hon sin bana som flygvŠrdinna, fick jobb i Brasilien, blev beteendevetare och har fortsatt att arbeta med tvŠrkulturella frŒgor och Expats i synnerhet. Agneta Flygts fasta švertygelse Šr att en utlandsvistelse alltid tillfšr nŒgot fšr individen eller familjen.

     Det berikar livet och jag har aldrig hšrt nŒgon som Œngrat sig. Snarare finns det en lust och en vilja hos de flesta att Œka ut igen. €ven om det kan vara en pŒfrestning ocksŒ.

 

Lyxproblem eller inte, antalet expats fortsŠtter att ška.

 

Fotnot: Expats kallas de so m

 

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Jessica Bentsen

 

Bildtext:

 

4

Sandra och Ellie tittar pΠen teckning tillsammans

5 Ellie trivdes bŠst av alla i USA och hennes sŠtt att nŠrma sig ŒtervŠndandet var att gšra en detaljerad teckning av sitt rum dŠr hon prickat in var mattan ska ligga och var spegeln skall sitta.

1 The Geiselharts har ŒtervŠnt – Greg, Karen, Sandra, Ellie och Tess. Efter nŠrmare fem Œr i USA Šr familjen glada šver at bo hemma, men det Šr stor skillnad pŒ att vara expat i vŠrme och att fŒ ihop vardagen hŠr hemma.

 

3

Sandra, Karen Ellie och Greg švervakar Tess stšt som blir en fulltrŠff. Familjen Geiselhart har lŠngtat efter biljardbordet i kŠllaren, Šven om de upplevt mycket spŠnnande tillsammans i USA, sŒ Šr de glada Œt att vara hemma igen.

 

2

Greg, Tess, Karen, Ellie och Sandra framfšr sitt hus som de hyrt ut i nŠrmare fem Œr. varje sommar kom de hemma och bodde i en sommarstuga tvŠrsšver viken, dŠr de kunde skymta sitt eget hus.

 

6

Ellie, Greg, Sandra, Karen och Tess Geiselhart har haft en underbar tid i USA, men de har saknat havet och friheten att lŒta barnen ršra sig pŒ egen hand.

 

     Det hŠnder mer i den hŠr stan pŒ en vecka Šn vad det hŠnder i Gšteborgunder ett Œr, sŠger Christian Winkler som Šr medfšljande till sin fru som fŒtt jobb i Istanbul.

 

ÓDu saknar dina vŠnner, oavsett om du Šr 7 eller 70 Œr.

Christian Winkler, medfšljande till sin fru i Istanbul.

 

ÓInnan man Œker utomlands skall man stŠlla sig frŒgan: Vad vill jag med den hŠr tiden?Ó

Agneta Flygt, konsult som hjŠlper ŒtervŠndare.

 

ÓEtt bra tips Šr att behŒlla sitt hem i Sverige eller skaffa en sommarstuga hŠr fšr att ha nŒgot att ŒtervŠnda till sen.Ó

Agneta Flygt, konsult som hjŠlper ŒtervŠndare.

 

ÓAtt stanna ytterligare nŒgra Œr i Qatar Šr vŒrt livs viktigaste beslut.Ó

Victoria Byberg, som valt att stanna ytterligare tre Œr i Doha.

 

Bildtext:

     Jag gillar vŠdret hŠr, sŠger Sandra Geiselhart som tycker om att spela fotboll i svenskt regn, till skillnad frŒn ett varmt Carolina dŠr hon bort i nŠstan fem Œr av sitt liv.

 

– Jag har aldrig fšrstŒtt innan hur mycket klimatet pŒverkar ditt liv, sŠger Greg Geiselhart som tycker att det Šr sŒdŠr att flytta tillbaka till Gšteborg efter nŠrmare fem Œr i USA.

 

ÓJag Šr livrŠdd fšr att trilla in i ekorrhjulet igen och inte hinna njuta av livet.Ó

Karen Geiselhart, medfšljande till USA

 

Bildtext:

Gott om tid fšr varandra i USA – nu har familjen Geiselhart ŒtervŠnt till Gšteborg efter nŠrmare fem Œr borta – det handlar mycket om vardagslogistik.

 

Fakta:  

www.expatforum.com

www.sviv.se

www.swea.org

www. utomlandssvenskar.se

www.expatsinsweden.com

www.xpats.nu