Ingress:
Sol,
kanske bad, och ett par Œrs time out – en dršm som delas av mŒnga. Allt
fler fšretag har anstŠllda utomlands.
Men
det kan bli svŒrt att ŒtervŠnda hem. Det finns till och med ÓprogramÓ fšr
expats.
Bršd:
Fšr
ett drygt Œr sedan stod familjen Byberg frŒn KungŠlvstrakten infšr sitt livs
viktigaste beslut; om de skulle stanna i Qatar i ytterligare tre Œr. Det
innebŠr att deras barn hinner bli 10, 14 och 16 Œr och att de sammantaget bott
i Doha i sju Œr av sina liv.
–
Det var stora kŠnslor som var i svallning infšr det beslutet. Det
innebŠr ju att vŒra barn Šr mer hemma i Qatar med mullor och sand Šn med krŒkor
och klippor. De riskerar att hamna utanfšr det svenska samhŠllet. Efter tre Œr
kan de komma in i svenska skolan och ta upp kontakter med kompisar, men sen Šr
det svŒrt, sŠger Victoria Byberg som fšljde med sin make som fŒtt jobb, via
sitt svenska petrokemifšretag, till Doha.
DŒ var barnen 3, 7 och 9 Œr. Fšrst var det skšnt med
en time out, men redan efter Œtta mŒnader hade hon tršttnat pŒ hemmafrutillvaron
och fixat jobb som ekonomiansvarig pŒ ett danskt fšretag.
–
Det var underbart fšrst, men efter ett tag kŠndes det som att leva i en
bubbla, lite bortskŠmt. Jag var hungrig och ville dra mitt strŒ till stacken.
Hon
kšrde pŒ gropiga vŠgar genom sandšknen fšr att komma till kontoret. I dag Šr
det en trefilig motorvŠg dit och hon behšver inte vara pŒ kontoret sŠrskilt
ofta, utan jobbar mestadels hemifrŒn.
GŠstarbetarna
i Qatar Šr fler till antalet Šn qatarierna sjŠlva och antalet expats škar stŠndigt.
Det byggs šverallt och naturgasen tillsammans med oljan pumpar in rikedomar i
landet.
I
och med beslutet om att stanna i Qatar flyttade familjen frŒn ett inhŠgnat
omrŒde fšr expats med 25 hus till ett stšrre, i Dohas utkant med 203 villor.
Varje sommar spenderar de i bŒt pŒ vŠstkusten.
–
Fšrankringen i Sverige Šr viktig. Men vi har ett sŒ bra liv hŠr och nu.
Vi har tid fšr varandra och vi trivs. Men man kan inte bo hŠr hela livet. Du
kommer inte in i qatariernas samhŠlle, utan du lever i en Óexpat-vŠrldÓ. Vi som
varit hŠr lŠnge har sagt hejdŒ till mŒnga kŠra vŠnner, sŠger Victoria Byberg
och avslutar med en stilla undran - mŒste man vŠnda hem till Sverige?
Hon har inget klart svar pŒ den frŒgan i dag.
Det goda livet, lŒngt ifrŒn ekorrhjul och kyliga vintrar,
delar hon med Christian Winkler i Istanbul. Han Šr en av fŒ mŠn som Šr
medfšljande, eftersom hans fru arbetar pŒ ett svenskt textilfšretag. Barnen Šr
12 och 14 Œr gamla och dagarna spenderar han med att spela tennis och golf
eller Šta lunch med fyra andra mŠn som ocksŒ Šr medfšljande.
–
PŒ vŒr skola Šr vi fyra hemmapappor och 497 hemmamammor som lŠmnar. Det
Šr klart att folk undrar vad vi Šr fšr kufar. Men alla pappor jobbar hŒrt, Šven
om det inte Šr nio till fyra. Jag behšver inte laga mat dŠrfšr att det Šr
billigt och enkelt att bestŠlla, men jag handlar mat och lagar den fšr att jag
gillar att gšra det. Det liv vi lever hŠr gŒr inte att jŠmfšra med det livet vi
lever hemma, sŠger Christian Winkler som verkligen vill lyfta fram att hans fru
sliter och jobbar medan han och dšttrarna kan ligga pŒ stranden pŒ helgen.
Fšr hans del kom avbrottet lŠgligt i livet. Han
jobbade som massšr pŒ en egen mottagning i Gšteborg och kŠnde att kroppen
bšrjade ta stryk. Den hŠr tiden har han funderat pŒ vad han vill med livet. Han
funderar pŒ att lŠsa pŒ distans.
– Hade jag velat jobba hŠr sŒ hade jag kunnat
gšra det. Men jag bestŠmde mig fšr att inte ta nŒgot jobb det fšrsta Œret. Nu
Šr vi inne pŒ Œr tvŒ. Den stora vinsten Šr att det blir en paus i livet, att fŒ
stanna upp. Det Šr fŒ fšrunnat och jag Šr ytterst tacksam šver att fŒ den hŠr
chansen, sŠger Christian Winkler som berŠttar att den fšrsta tiden i den
bullriga storstaden Istanbul var tuff.
–
NŠr vi berŠttade fšr flickorna att vi skulle flytta utomlands, var det
en katastrof. Men det skulle varit samma sak om vi hade flyttat till BorŒs,
eftersom kompisarna Šr det viktiga fšr barnen. Nu Šr de supernšjda och har
bŠstisar frŒn Egypten, Tyskland, Frankrike och Korea. Barnen Šr de stšrsta
vinnarna, tror, Christian Winkler som anar att det kan bli kŠmpigt med
anpassningen till Sverige nŠr de flyttar hem.
Men
familjen har redan pratat om mšjligheten att flytta till nŒgot annat land Šn
Sverige, efter Turkiet. Men skulle de ŒtervŠnda hem tŠnker de flytta till ett
nytt hus i en annan stadsdel. Nystart Šr det rŒd har de fŒtt av andra
ŒtervŠndare.
Fšr
Karen och Greg Geiselhart i vŠstra Gšteborg var det aldrig pŒ tapeten att gšra
sig av med huset medan de bodde i USA.
–
Jag Šr jŠtteglad att vi behšll huset. Vi kŠnner grannarna och bŒde vi och
barnen tyckte det var skšnt att komma hem. De har packat upp lŒdor frŒn
containern och de har fŒtt mŒla om i sina rum, sŠger Karen.
Fšrst
skulle de stanna i tvŒ Œr, som blev fyra och ett halvt. Nu Šr det tvŒ mŒnader
sedan de flyttade tillbaka till Sverige. Tvillingflickorna Tess och Ellie Šr
tio Œr och storasyster Sandra Šr 13. Varje dag blir de kšrda till
spŒrvagnshŒllplatsen, sedan fŒr de sjŠlva ta sig till sina skolor i centrum och
pŒ Guldheden, och tillbaka hem.
–
HŠr har vi mer rast och fŒr gŒ lite sjŠlva, sŠger Ellie som tillsammans
med sin syster lŠmnade en idyllisk liten fšrskola i Sverige, fšr en mycket
disciplinerad skola med 900 elever, i USA.
–
Det Šr lite svŒrt med sprŒket, sŠger Tess som kŠnner sig mer hemma med
engelska Šn med svenska.
Innan Karen och Greg tog sitt beslut, Œkte de šver
sjŠlva fšr att kolla pŒ skola och bostad, utan att berŠtta fšr barnen vad de
hade i Œtanke. VŠl hemma talade de om att de skulle flytta; fšr att Greg fŒtt
ett jobb via sitt Gšteborgsbaserade fšretag i North Carolina, och att
fšrŠldrarna ville att barnen skulle fŒ ta del av den amerikanska kulturen,
eftersom det Šr pappa Gregs hemland.
–
Det var ett enkelt stŠlle att flytta till dŠrfšr att det finns en stor
svenskkoloni dŠr, men det kŠndes ŠndŒ som ett Šventyr. Jag sa ja till tvŒ Œr,
inte en dag mer, sŠger Karen som minns det som att hon gick omkring med
disktrasan och tyckte att det var ett grymt resursslšseri - trots ett skšnt
klimat och trots att hon hade chans att vara helt ledig frŒn sitt jobb som it-konsult.
Sedan fick hon chans att etablera ett kontor, fšr
sitt fšretag, pŒ plats.
–
Det var en fantastisk tajming och jag kunde behŒlla min identitet. Det
och mycket annat gjorde att det blev en bra erfarenhet fšr oss alla. Just det
att lŠmna nŒgot medan det Šr bra, det gšr att man inte blir sŒ rŠdd att
fšrŠndra saker senare i livet. Sedan fick vi en chans att tighta ihop familjen.
Vi hade mycket tid fšr varandra, sŠger Karen som tycker att det Šr svŒrt att fŒ
ihop det hŠr hemma.
Fšrst Šr det mŒndag och snart Šr det fredag igen.
UngefŠr sŒ. Det Šr mycket logistik och press fšr att hinna med. Det innebŠr att
barnen fŒr ta mer ansvar fšr allt frŒn skoluppgifter till rena fotbollsklŠder
till veckans trŠningar.
Greg tycker att det Šr sŒdŠr att ŒtervŠnda till
Sverige. Han upplever det som att han lŠmnat sitt hemland fšr andra gŒngen.
Vardagshjulet snurrar pŒ och Karen har redan hunnit stŠlla sig samma frŒga ett
antal gŒnger: Skall det verkligen vara sŒ hŠr? Hon har inget fŠrdigt svar, men
avbrottet utomlands har fŒtt henne att fundera šver vad som Šr viktigt i livet.
– Om ett Œr skall vi utvŠrdera hur det varit
hŠr hemma. Vi kan ju inte rota oss hŠr nu och sen Œka tillbaka till USA. Ju
Šldre barnen blir, ju svŒrare Šr det att gšra en sŒdan hŠr grej. Att vara borta
sŒ lŠnge som vi varit, Šr inte att rekommendera. Man hinner bygga upp
relationer pŒ plats och det kostar att ge upp dem, sŠger hon och berŠttar att
Šldsta dottern blev deppig efter alla avsked frŒn vŠnner och slŠkt som hŠlsade
pŒ. Men det finns klara vinster.
Tjejerna
har klarat galant att upprŠtthŒlla kontakt med svenska vŠnner nŠr de bodde
borta och nu nŠr de umgŒs med sina gamla vŠnner hŠr, hŒller de igŒng nŠtverket
i USA med hjŠlp av Facetime och Facebook. Samtidigt har fšrŠldrarnas adressbok
utškats. De har fŒtt flera goda vŠnner i svenskkolonin som flyttat tillbaka hem
till Gšteborg.
–
Det Šr lite ovanligt och en stor fšrmŒn att fŒ sŒ mŒnga nya vŠnner i
vŒr Œlder, konstaterar Karen.
Astra
Zeneca, Ericsson, Lindex, Volvo – ja, det finns mŒnga svenska fšretag som
har personal utomlands fšr att konkurrera pŒ den globala marknaden.
Agneta
Flygt, konsult med tvŠrkulturella relationer i fokus har mštt mŒnga av
ŒtervŠndarna, bŒde individuellt och i hela program som fšretagen anordnar.
–
Om man Šr borta lŠngre Šn fem Œr Šr det svŒrare att integrera sig i den svenska
kulturen igen. Redan efter tre Œr blir man lite osynlig i systemet. Det svenska
samhŠllet hinner ocksŒ fšrŠndras, samtidigt som jag sjŠlv fšrŠndras. Tror jag
att det inte blir nŒgra problem att ŒtervŠnda, dŒ fŒr jag garanterat problem,
menar Agneta Flygt som tillŠgger att varje process Šr individuell.
Det
kan handla om jobbet – du har gjort storverk ÓdŠr bortaÓ och fŒtt massor
av uppbackning och vuxit med din position. NŠr du kommer hem vet folk att du varit
borta, men vet inte riktigt vad du Œstadkommit. Om du inte haft nŒgon mentor
som bevakat din situation pŒ hemmaplan, kanske du missat massor av informella
mšten. Du mšts av ointresse. Siffror visar pŒ att hela 25 procent av alla
ŒtervŠndare byter fšretag? efter ett Œr och 50 procent inom tre Œr.
–
Det Šr jobbigt att komma hem. Det kan vara svŒrt med identiteten pŒ det
egna fšretaget. I den svenska kolonin vet alla vem du Šr. HŠr hemma kanske du
blir placerad pŒ en mellannivŒ. Fšr den enskilde individen gŠller det att ha
rimligt stŠllda fšrvŠntningar, menar Agneta Flygt.
Hon har coachat mŒnga besvikna ŒtervŠndare som
tappat kontakt med vŠnner hŠr hemma och som inte Šr uppdaterade pŒ vad som
skett i det svenska samhŠllet under Œren de varit borta. VŠrst Šr det fšr den
som Šr medfšljande.
–
Det Šr en helt annan sak att vara ledig hŠr hemma Šn att gŒ sysslolšs
som medfšljande. Jag tror att man skall fundera mycket pŒ vilka konsekvenser
min bortavaro fŒr och vilka mŒl jag har med tiden dŠr borta – innan
utresan. Och frŒga sig vad som hŠnder om relationen gŒr i sšnder – vad
har jag fšr rŠttigheter som medfšljande? poŠngterar Agneta Flygt som Šn sŒ
lŠnge haft kontakt med ett fŒtal hemvŠndande mŠn som varit medfšljande.
–
Men min uppfattning Šr att mŠn har en stšrre benŠgenhet att driva sina
egna projekt som medfšljande, konstaterar hon.
SjŠlv bšrjade hon sin bana som flygvŠrdinna, fick
jobb i Brasilien, blev beteendevetare och har fortsatt att arbeta med
tvŠrkulturella frŒgor och Expats i synnerhet. Agneta Flygts fasta švertygelse
Šr att en utlandsvistelse alltid tillfšr nŒgot fšr individen eller familjen.
–
Det berikar livet och jag har aldrig hšrt nŒgon som Œngrat sig. Snarare
finns det en lust och en vilja hos de flesta att Œka ut igen. €ven om det kan
vara en pŒfrestning ocksŒ.
Lyxproblem eller inte, antalet expats fortsŠtter att
ška.
Fotnot:
Expats kallas de so m
Byline:
Agneta Slonawski
Bildbyline:
Jessica Bentsen
Bildtext:
4
Sandra
och Ellie tittar pŒ en teckning tillsammans
5
Ellie trivdes bŠst av alla i USA och hennes sŠtt att nŠrma sig ŒtervŠndandet
var att gšra en detaljerad teckning av sitt rum dŠr hon prickat in var mattan
ska ligga och var spegeln skall sitta.
1
The Geiselharts har ŒtervŠnt – Greg, Karen, Sandra, Ellie och Tess. Efter
nŠrmare fem Œr i USA Šr familjen glada šver at bo hemma, men det Šr stor
skillnad pŒ att vara expat i vŠrme och att fŒ ihop vardagen hŠr hemma.
3
Sandra,
Karen Ellie och Greg švervakar Tess stšt som blir en fulltrŠff. Familjen
Geiselhart har lŠngtat efter biljardbordet i kŠllaren, Šven om de upplevt
mycket spŠnnande tillsammans i USA, sŒ Šr de glada Œt att vara hemma igen.
2
Greg,
Tess, Karen, Ellie och Sandra framfšr sitt hus som de hyrt ut i nŠrmare fem Œr.
varje sommar kom de hemma och bodde i en sommarstuga tvŠrsšver viken, dŠr de
kunde skymta sitt eget hus.
6
Ellie,
Greg, Sandra, Karen och Tess Geiselhart har haft en underbar tid i USA, men de
har saknat havet och friheten att lŒta barnen ršra sig pŒ egen hand.
–
Det hŠnder mer i den hŠr stan pŒ en vecka Šn vad det hŠnder i
Gšteborgunder ett Œr, sŠger Christian Winkler som Šr medfšljande till sin fru
som fŒtt jobb i Istanbul.
ÓDu
saknar dina vŠnner, oavsett om du Šr 7 eller 70 Œr.
Christian
Winkler, medfšljande till sin fru i Istanbul.
ÓInnan
man Œker utomlands skall man stŠlla sig frŒgan: Vad vill jag med den hŠr
tiden?Ó
Agneta
Flygt, konsult som hjŠlper ŒtervŠndare.
ÓEtt bra tips Šr att behŒlla sitt hem i Sverige
eller skaffa en sommarstuga hŠr fšr att ha nŒgot att ŒtervŠnda till sen.Ó
Agneta
Flygt, konsult som hjŠlper ŒtervŠndare.
ÓAtt
stanna ytterligare nŒgra Œr i Qatar Šr vŒrt livs viktigaste beslut.Ó
Victoria
Byberg, som valt att stanna ytterligare tre Œr i Doha.
Bildtext:
–
Jag gillar vŠdret hŠr, sŠger Sandra Geiselhart som tycker om att spela
fotboll i svenskt regn, till skillnad frŒn ett varmt Carolina dŠr hon bort i
nŠstan fem Œr av sitt liv.
–
Jag har aldrig fšrstŒtt innan hur mycket klimatet pŒverkar ditt liv, sŠger Greg
Geiselhart som tycker att det Šr sŒdŠr att flytta tillbaka till Gšteborg efter
nŠrmare fem Œr i USA.
ÓJag
Šr livrŠdd fšr att trilla in i ekorrhjulet igen och inte hinna njuta av livet.Ó
Karen
Geiselhart, medfšljande till USA
Bildtext:
Gott
om tid fšr varandra i USA – nu har familjen Geiselhart ŒtervŠnt till
Gšteborg efter nŠrmare fem Œr borta – det handlar mycket om
vardagslogistik.
Fakta:
www.expatforum.com
www. utomlandssvenskar.se