Lutande bnkar eller sittplatser som krver att man kper en fika. Trenden sveper ver hela riket. Vi talar om exkluderande design – ett effektivt stopp fr ovlkomna gster.

Jag minns nr Nordstan byggdes i brjan av sjuttiotalet. D betraktades kpcentret som en mtesplats, ett slags folkligt palats i Gteborg. Det var nytt och spnnande med affrer, restauranger, bowlinghall och bio. Stora rundlar med blommor stod utstllda p strategiska stllen; runtom dem trbnkar. Dr slumrade vi ett par timmar nr vi missat sista vagnen till Biskopsgrden.

I dag hittar du nppeligen bnkar utan servering i Nordstan. Christer Andersson, som r en sporadisk beskare, har letat sig utanfr drrarna, snett under glastunneln, mot lvsidan till. Han har hittat en vlanvnd papperskorg i sitthjd att vila rumpan mot, i vntan p en bil som skall ta honom hem till Lnsmansgrden.

– Det r dligt med sittplatser i Nordstan i dag. Det r mnga som frsvunnit genom ren. Det behver inte vara ngot hotell hrinne, men sitta kan man ju f gra. Men jag frstr varfr de inte vill ha folk sittandes. De kan vara pverkade, konstaterar han.

Innanfr drrarna, nrmast Systembolaget, str Lars Sjgren och sljer Faktum. Nordstan r hans andra hem. Hr spenderar han runt 20 timmar i veckan.

Nordstan har frndrats och blivit mindre mnskligt ver ren. Nu r det bara det kommersiella som gller hrinne. Det har kommit till mnga kafer p de tomma ytorna som fanns frr. Jag kommer ihg nr mina dttrar var sm. D fanns det en fontn i Nordstan, alldeles utanfr dr Hemkp ligger i dag. Det fanns sm stenrsen som barnen kunde sitta och vila sig p.

Stenarna finns fortfarande kvar. De r stora, men man ser dem knappast. De r verbyggda av trappor som leder upp till Nordstans vre vning. Glipan mellan stenarna och trappan har barrikaderats med blomsterldor och ett lgt staket, s att ingen skall trnga sig in dr.

Lars Sjgren har precis varit inne i det ombyggda Femmanhuset och konstaterat att de gratis sittplatser som fanns dr, tagits bort.

– Men under fotbolls-EM var det helt underbart. D hade de satt ut flera soffor med stora teve-skrmar framfr. Jag sg mnga som spontant slog sig ned och vilade eller pratade med varandra. Sjlv satt jag dr och spelade schack. S skulle det kunna bli igen, sger Lars Sjgren, vars vision om Nordstan r att skapa ett tomt torg i mitten med boulebana och bnkar runtomkring, i stllet fr att hyra ut den tomma ytan till utstllare.

Men det r inget som Nordstans vd, Ulrica Carlsson, r inne p. Hon berttar mlande om framtidsplaner och om en restaurang p andra vningen i Femman, som kommer att dra till sig nya kunder.

– Vr lngsiktiga mlbild r att skapa en bra och hrlig mtesplats som r ppen och tillgnglig fr alla. Vi vill att Nordstan skall bli en rolig shoppingdestination. Det kommer att bli en fantastisk arena dr man kan ta och dricka gott. Vi kommer att bli helt outstanding. Vi r den mest attraktiva turistattraktionen i stan med 35 miljoner beskare per r. Liseberg har 2,5 miljoner, tillgger hon och hnvisar till en frsk varumrkesunderskning.

Att nordstan omfattas av en rejl ansiktslyftning str helt klart. Men blir det verkligen en plats fr alla? Vilka signaler snder man ut genom att dra in sittplatser?

– Det vi saknar i dag r platser fr att sitta ner i lugn och ro att ta. Vi kommer att ha butiker mot gatan med stora fina och upplysta skyltfnster och gra ett trevligare vlkomnande fr det stora flde som kommer frn Nils Ericsonsplatsen. Vi har tagit bort tv sittytor vid bankomaten. Det blev otryggt, fr mycket folk. Nordstan r inte ngot uppehllsrum. Balansgngen r svr eftersom vr mlgrupp r stor och spretig, konstaterar Ulrica Carlsson.

Ett nytillskott med sittplatser r den gradng i tr som byggts utanfr kpcentret p Kpmansgatan. Tanken r att folk skall kunna sitta i lugn och ro och ta mat som sljs frn de mobila restauranger som str uppstllda dr.

Enligt Fredrik Edin som skrivit masteruppsatsen Luffarskra bnkar ur ett ideologiskt perspektiv, skulle detta kunna vara ett exempel p den vg av ekonomisk rensning som pgr i mnga vsterlndska stder. Dr ett vi och ett dom skapas. Ett system med en s kallad negativ vervakning. Ngot som i sjlva verket handlar om att gra sig av med onskade beskare.

Frsta gngen Fredrik Edin sjlv insg vidden av problemet var nr Citytunneln skapades 2010. D inreddes tv hllplatser; Malm central och Triangeln, med en enhetlig design – lutande bnkar. Eller hala sittplatser som gr att de r omjliga att sova p. De gick fr vrigt knappt att sitta p heller, utan att sakta glida av. Det tog inte lng tid efter invigningen innan en malmbo anmlde det hela till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Kort drp rtades bnkarna upp ngot.

P andra stllen i landet syns modeller av bnkar som har armstd p decimeters avstnd eller stora bulor i sitsen som gr dem obekvma att vila p. I Stockholm finns det flera exempel p staketliknande taggtrd eller metallrr dr hemlsa brukar sova. I ett parkeringshus i Finspng frskte kommunen mota bort missbrukare genom att spela klassisk musik p hg volym.

Det finns gott om frbjudna rum som grs obekvma fr olika grupper.

Fredrik Edin pratar ven om samhllets vrdighet och fenomenet exkluderande design. Om hur samhllet behandlar vra mest utsatta. Det gller inte enbart lutande bnkar, utan ven det samhlle som bnken skapar.

Gteborg sljs i dag in som en eventstad till turister och andra beskare. Frgan r om hemlsa, missbrukare, tiggare och andra har ngon plats i den nya staden.

Stadsarkitekt Bjrn Siesj tvekar inte, utan lyfter fram konstgrsplanen mellan Gteborgsoperan och lvrummet, som ett exempel p en lyckad lsning.

– Men det skall inte finnas platser som blir tillhll dr man kan dra sig undan. Mnniskor skall beblandas och det skall finnas social kontroll. Kanaltorget utgr en vistelseplats dr alla kan hnga och som inte kostar ngot. Jag knner mig sjlv inte obekvm med att sitta dr, ppekar han.

Gteborg r en segregerad stad. Siesj avfrdar Nordstan som en halvmesyr,
eftersom det inte r en offentlig plats, utan gs av en samfllighet. Hans vision av Gteborg mlas med stora penseldrag och koncentreras till de centralare delarna av staden:

– Vi ska ha ppna platser, som Jubileumsparken i Frihamnen, med ett offentligt bad och bygga billiga bostder. Stadsdelen lngs kajen vid Jrntorget skall bli ett strk med lgenheter och affrer i nrheten. Vi skall ta tillvara alla gteborgares intressen, sger Bjrn Siesj som kt till Vancouver, Dubai, Lyon och Marseille fr att f inspiration att skissa fram Det nya Gteborg.

 

Bild: Mario Phrat

 

https://www.faktum.se/var-sa-god-och-sitt-eller/