Frida Darell Šr 1,57 istrumplŠsten och kŠnner det som om hon vuxit en halvmeter pŒ ett Œr. Hon harhaft en aggressiv cancer och fŒtt insikter som ingen 25-Œring behšver. Nu Šrhon frisk och har precis firat kampen mot dšden med en jŠttelikfira-livet-fest.

 

   €ndasedan jag blev sjuk har min familj och mina slŠktingar hŠr i Spekeršd sagt attnŠr du blir frisk skall vi ha vŠrldens stšrsta fest.

Denfesten har hon visualiserat Œtskilliga gŒnger under den senaste tiden. Framfšrsig sŒg hon en minnesvŠrd tillstŠllning.

Och sŒblev det. I en vackert inredd lada pŒ landet vŠlkomnade Frida Darell nyligeninte mindre Šn 120 inbjudna gŠster, fšr att tacka livet. Efter maten flyttadesborden undan och Navid Modiri & Gudarna rockadeloss pŒ scen. Mot slutet av kvŠllen šverraskade hon gŠsterna med eninhyrd eldslukare. SjŠlv gick hon omkring och mšs och kŠnde sig lycklig šveratt fŒ finnas tillsammans med alla slŠktingar och vŠnner som visat sitt stšdunder det Œr dŒ hon fšrtvivlat kŠmpade mot Hodgkins sjukdom, enlymfkšrtelcancer som oftast drabbar unga mŠnniskor.

   Jaghar alltid varit bra pŒ att leva, men nu Šr jag jŠkligt redo att ta tillbakamitt liv, och lite till, sŠger Frida Darell som hunnit bli 26 Œr och mycketmedveten om att trots att hon blivit friskskriven, sŒ kommer det att ta sin tidinnan hon Šr helt fit for fight igen.

Hennesšgonbryn och hŒrsvall har inte riktigt hittat sina gamla former Šnnu. Och ihennes kropp finns Šrr och minnen av en sjukdomsperiod som nŠstan kostade hennelivet. Men hon har fortfarande nŠra till skratt och pratar och gestikulerarlivligt ena stunden, och stillar sig strax dŠrefter fšr att bli en smulaeftertŠnksam.

PŒkylskŒpet hŠnger ett fŠrgfotografi med en stort leende Frida. De mšrka hŒrlockarnavŠller šver en grŠsmattgršn polotršja. Det togs tvŒ mŒnader innan hon blevsjuk. DŒ arbetade hon fortfarande med att fšrelŠsa mot rasism i skolorna.

EftersomlŠkarna trodde att hon hade skšldkšrtelinflammation medicinerades hon medvoltaren. Men svagheten i kroppen, som gjorde att hon fick sŠtta sig och vilaom hon sŒ bara skulle diska, ville inte fšrsvinna. Sedan hade hon lŒngvarigfeber och fick cortison i flera mŒnader. Vid det laget fšrsškte hon hjŠrntvŠttasig sjŠlv genom att fšlja ett mantra som lŠt: Jag Šr inte sjuk, jag Šr intesjuk, och satte upp lappar i hela lŠgenheten, dŠr det stod: Jag Šr frisk!

Efter enrejŠl undersškning pŒ Sahlgrenska sjukhuset i Gšteborg, blev hon till slutinlagd akut efter att man hittat en tio centimeter stor elakartad tumšr,placerad mellan hals och hjŠrta.

Hennesmamma var pŒ plats och grŠt stilla. Frida minns att hon frŒgade lŠkaren om honskulle dš och om hon kunde Œka till Afrika och informera om HIV och Aids somplanerat.

Under treveckor av ovisshet opererades hon tvŒ gŒnger och fick slutligen diagnosenHodgkins sjukdom, och dŠrmed reda pŒ att hon inte skulle dš.

Efter detfšljde en lŒngvarig cellgiftsbehandling, varannan vecka, med allt vad detinnebŠr av hŒravfall och smŠrta.

­– Det allra vŠrsta var att jag inte kunde vara mig sjŠlv. DŠrfšr att jaghade tio skitdagar dŠr jag var lŒg och deprimerad och inte fick fatt i denlevnadsglada och sjŠlvstŠndiga Frida som jag alltid varit. DŒ kŠnde jag mig somde apatiska barnen som visas pŒ tv. Sedan hade jag fyra gulddagar dŠr jag mŒddebra och ville ta igen allt. Jag dansade och skrattet bubblade upp ur mig, sŒmycket att mina kompisar nŠstan hade svŒrt att umgŒs med mig, minns Frida.

   En annankonstig sak Šr att jag som brukar ha det ostŠdat, inte stod ut med att ha detršrigt i rummet under sjukdomen. Samma sak var det med mina batikfŠrgade lakan.De ville jag inte sova i, utan bad mamma om vita sŠngklŠder. Det var som om attdet blev vŠldigt viktigt att ha det rent runt min kropp som var sŒ sjuk ochangripen av cancer.

En svŒrsak har varit besvikelsen šver dem som hon betraktade som sina vŠnner, inte medett ord kommenterade att hon blivit sjuk. Dom har det varit svŒrt att se išgongen eller mšta pŒ stan.

De varinte heller bjudna pΠhennes stora fest.

   DemŠnniskor som inte lŒtsades om sjukdomen fick mig att kŠnna att jag inteexisterade som person, utan att jag enbart var en sjukdom. Medan alla somstšttade mig och visade omtanke, genom att bara skicka ett sms eller ettvykort, fick mig att kŠnna att den lilla gesten betydde allt just dŒ, sŠgerFrida Darell som menar att sjukdomen gjort att mŠnniskor omkring henne fŒttbekŠnna fŠrg.

Den storavinsten Šr ŠndŒ de vŠnner som kommit till i och med sjukdomen. NŒgra av dem harblivit vŠnner fšr livet. SŒ har det till exempel varit med en manlig kollegasom hšrde av sig frŒn dag ett och som funnits med under hela den gropiga resan.Deras relation har vuxit till en djup vŠnskap.

   DetŠr konstigt fšr de som man fšrvŠntar sig skall visa sitt stšd gšr inte alltiddet, medan andra mŠnniskor šverraskar en. Jag fšrstŒr ju att de Šr rŠdda, menjag kan inte lŒta bli att tycka att de krŒnglar till det och lŒter rŠdslan tašver fšr mycket. NŠr en vŠn har det fšr jŠvla jobbigt, fŒr man ju ta sig šversina egna rŠdslor. Det Šr ju bara att komma fram och sŠga att jag tycker det Šrhemskt att prata om det hŠr. Det kan ju inte bli sŒ fel. Sedan Šr det ju mittansvar att sŠga nej tack, jag vill inte prata om cancern nu nŠr vi Šr pŒ fest,sŠger Frida Darell som valt att fšrlŒta dem som inte hšrt av sig, menpoŠngterar att det i sig varit en process som fŒtt ta tid.

Hon har alltidvarit en fšrstŒndig person, men ibland kŠnner hon sig som om hon Šr femtio Œr iinsikt och tanke.

   DethŠr har ju helt klart varit en livskris som gjort att jag mognat minst tio Œr.Jag kommer inte att vara samma Frida som fšr ett och ett halvt Œr sedan. Dethar varit ett onšdigt Œr, ett Œr som man kan hoppa šver. Och ett Œr som jag kanbeskriva med ett ord – kaos. Det som varit allra jobbigast Šr att alltingkom pŒ en och samma gŒng; sjukdomen och kampen med biverkningarna, relationeroch att sjŠlva livet bara ramlade šver mig. Jag vet att jag stŠllt hšga krav pŒmig sjŠlv att allt skall vara som vanligt, trots att jag var sŒ sjuk. Och jaghar inte haft tid att vara den vŠn eller dotter som jag har velat vara, sŠgerFrida Darell.

NŠr detkonstaterades att hon hade cancer, flyttade hon in i sitt gamla flickrum i sinmammas vitmŒlade sekelskiftestorp. Hon har valt att bo kvar dŠr tills vidare. Mammansomsorger har betytt oerhšrt mycket.

   Honhar varit ett stort stšd nŠr jag hšll pŒ att fšrlora mig sjŠlv och glšmma bortvem jag var. DŒ har mamma pŒmint mig om vem jag Šr.

En saksom jag lŠrt mig av sjukdomen, Šr att man skall lyssna pŒ sin intuition. Jagvisste redan dŒ att jag var sjuk, men det var svŒrt att fŒ gehšr, sŠger FridaDarell.

Det mestahar sŒ sakteliga ŒtergŒtt till en vanlig vardag. Fšrutom vissa viktiga sakersom hon bestŠmt sig fšr att Šndra pŒ. En av dem Šr att inte gŒ tillbaka tillsitt gamla jobb.

–IstŠllet vill jag fšrverkliga min dršm om att arbeta som volontŠr i Afrika, pŒnŒgot slags hjŠlparbete, dŠr jag kan vara med att skapa framtidstro hos barnoch ungdomar.

Eller sŒstannar hon helt enkelt sonika hemma i Sverige och gšr nŒgot av sina nyaerfarenheter, som till exempel att fšrelŠsa om att šverleva nŠr man har cancer.Eller sŒ sšker hon in pŒ en filmskola.

Det Šr precissom om att mŒlen inte Šr det viktigaste lŠngre, utan att livet kan bli braŠndŒ. Den stora utmaningen Šr att skynda lŒngsamt, att ha tŒlamod och intestšrta in i saker med huvudet fšre som hon gjort tidigare.

Hon harbšrjat att plocka fram sin videodagbok nŠr hon vill komma ihŒg det overkligasom hŠnt henne. Filmkameran bar hon med sig under stšrre delen avsjukdomsperioden. Hon riggade upp stativet i sitt rum, i kšket, i trŠdgŒrdenoch pratade om nuet och stŠllde frŒgan varfšr? rakt in i kameran.

   Jagkan inte fatta att det Šr jag som sitter dŠr och grŒter. Samtidigt kŠnner jagen stolthet šver att jag mitt i allt kaos orkade filma mig sjŠlv. Det krŠvs enviss styrka fšr det, konstaterar Frida Darell.

En annansak som hjŠlpte henne var det stšd av lŠsare som hon mštt pŒ sin blogg som honstartade i slutet av sjukdomsfasen. Sveriges television hittade henne av enslump och nu kanske hennes filmsnuttar blir en del i en stšrre dokumentŠr.

–Men jag kommer aldrig att vara tacksam fšr cancern. Jag har lŠrt mig saker ommig sjŠlv och andra som att man fŒr lŒta mŠnniskor vara som de Šr, utan attfšrsška Šndra pŒ dem. Det som Šr viktigt i dag Šr att vara frisk och glad ochha vŠnner som bryr sig och som man tycker om. Sedan Šr det viktigt att ha enŠrlig kommunikation och fšrsška att inte problematisera saker och ting.

   Jaghar blivit mer Frida nu och mer fŠrgstark som person. Mina egenskaper harvŠssats. Jag vet vad som Šr viktigt fšr mig. Antagligen kommer jag att bli meregoistisk Šn tidigare och vŒga sŠga nej till sŒdant som jag inte vill. Nu villjag gŒ ut och spana pŒ killar, jag Šr sugen pŒ att resa och bara njuta avlivet. Det Šr ett tydligt friskhetstecken. Jag kan bli som en tonŒring fort dekommer i nŠrheten. Men jag Šr inte mogen fšr en relation Šnnu, sŠger FridaDarell.

 

 

ÓUngamŠnniskor skall inte vara sjuka. Att jag fšrlorat  ett Œr Šr en stilla sorg som jag bŠr med mig resten avlivet.Ó

 

FridaDarell, 26 Œr som varit svŒrt sjuk i cancer.

 

 

Byline:Agneta Slonawski

 

Fakta:

Namn:Frida Darell

lder: 26Œr

Bor: ISpekeršd, utanfšr Stenungsund.

Familj:Singel.

Gšr:Arbetar med att informera om AIDS och HIV.

GšrahŠrnŠst: €r pŒ vŠg till Thailand efter att ha šverlevt ett Œr av cancer.

 

Bildtext:

 

PŒ sinfira-livet-fest fick Frida Darell en resecheck pŒ 20 000 kronor av sina vŠnner.Snart Œker hon ivŠg till Thailand i tvŒ mŒnader fšr att njuta av livet.

 

–Efter sista behandlingen gick jag och kšpte det hŠr silverhalsbandet med Šlvan,sŠger hon och visar upp smycket som hon bŠr som en slags skyddsamulett runthalsen.

 

Fšr ettoch ett halvt Œr sedan arbetade Frida med att informera om rasism i skolorna.Hon bodde i en egen lŠgenhet och det mesta i livet var hŠrligt. €nda tills honkŠnde sig hŠngig och fick sŠtta sig en stund nŠr hon hšll pŒ att diska. DŒ upptŠcktescancern som fšrŠndrade hennes liv.

 

FrŒn enadagen till den andra fšrŠndrades Frida Darells liv. Hon kŠnde hur livskraftenrann ur henne och fick sŒ smŒningom reda pŒ att hon hade cancer. Nu Šr honfrisk och har ett uppdŠmt behov av att gšra allt hon fŒr lust till.

 

FaktaHodgkins sjukdom:

 

Hodgkinssjukdom Šr en sŠllsynt tumšrform som uppstŒr ilymfsystemet.  Det vanligaste Šr att man fŒr sjukdomen mellan 20 och 40Œrs Œlder. Fšrsta tecknet Šr ofta en fšrstorad lymfknuta pŒ halsen.Behandlingen av sjukdomen Šr vanligtvis framgŒngsrik och cirka 85 procent avpatienterna botas. 

Hodgkins sjukdom Šr relativt ovanlig; det upptŠcks omkring 200 nyafall per Œr i Sverige. SjukdomenŠr inte Šrftlig.

 

Non-Hodgkins lymfom:

 

€r den vanligaste lymfkšrtelcancern i Sverige och drabbar cirka1200 personer varje Œr. De mer aggressiva formerna av Non-Hodgkins lymfomdrabbar oftast yngre personer.

 

KŠlla:

VŒrdguiden

Cancerfonden