Frida Darell r 1,57 istrumplsten och knner det som om hon vuxit en halvmeter p ett r. Hon harhaft en aggressiv cancer och ftt insikter som ingen 25-ring behver. Nu rhon frisk och har precis firat kampen mot dden med en jttelikfira-livet-fest.
– ndasedan jag blev sjuk har min familj och mina slktingar hr i Spekerd sagt attnr du blir frisk skall vi ha vrldens strsta fest.
Denfesten har hon visualiserat tskilliga gnger under den senaste tiden. Framfrsig sg hon en minnesvrd tillstllning.
Och sblev det. I en vackert inredd lada p landet vlkomnade Frida Darell nyligeninte mindre n 120 inbjudna gster, fr att tacka livet. Efter maten flyttadesborden undan och Navid Modiri & Gudarna rockadeloss p scen. Mot slutet av kvllen verraskade hon gsterna med eninhyrd eldslukare. Sjlv gick hon omkring och ms och knde sig lycklig veratt f finnas tillsammans med alla slktingar och vnner som visat sitt stdunder det r d hon frtvivlat kmpade mot Hodgkins sjukdom, enlymfkrtelcancer som oftast drabbar unga mnniskor.
– Jaghar alltid varit bra p att leva, men nu r jag jkligt redo att ta tillbakamitt liv, och lite till, sger Frida Darell som hunnit bli 26 r och mycketmedveten om att trots att hon blivit friskskriven, s kommer det att ta sin tidinnan hon r helt fit for fight igen.
Hennesgonbryn och hrsvall har inte riktigt hittat sina gamla former nnu. Och ihennes kropp finns rr och minnen av en sjukdomsperiod som nstan kostade hennelivet. Men hon har fortfarande nra till skratt och pratar och gestikulerarlivligt ena stunden, och stillar sig strax drefter fr att bli en smulaeftertnksam.
Pkylskpet hnger ett frgfotografi med en stort leende Frida. De mrka hrlockarnavller ver en grsmattgrn polotrja. Det togs tv mnader innan hon blevsjuk. D arbetade hon fortfarande med att frelsa mot rasism i skolorna.
Eftersomlkarna trodde att hon hade skldkrtelinflammation medicinerades hon medvoltaren. Men svagheten i kroppen, som gjorde att hon fick stta sig och vilaom hon s bara skulle diska, ville inte frsvinna. Sedan hade hon lngvarigfeber och fick cortison i flera mnader. Vid det laget frskte hon hjrntvttasig sjlv genom att flja ett mantra som lt: Jag r inte sjuk, jag r intesjuk, och satte upp lappar i hela lgenheten, dr det stod: Jag r frisk!
Efter enrejl underskning p Sahlgrenska sjukhuset i Gteborg, blev hon till slutinlagd akut efter att man hittat en tio centimeter stor elakartad tumr,placerad mellan hals och hjrta.
Hennesmamma var p plats och grt stilla. Frida minns att hon frgade lkaren om honskulle d och om hon kunde ka till Afrika och informera om HIV och Aids somplanerat.
Under treveckor av ovisshet opererades hon tv gnger och fick slutligen diagnosenHodgkins sjukdom, och drmed reda p att hon inte skulle d.
Efter detfljde en lngvarig cellgiftsbehandling, varannan vecka, med allt vad detinnebr av hravfall och smrta.
– Det allra vrsta var att jag inte kunde vara mig sjlv. Drfr att jaghade tio skitdagar dr jag var lg och deprimerad och inte fick fatt i denlevnadsglada och sjlvstndiga Frida som jag alltid varit. D knde jag mig somde apatiska barnen som visas p tv. Sedan hade jag fyra gulddagar dr jag mddebra och ville ta igen allt. Jag dansade och skrattet bubblade upp ur mig, smycket att mina kompisar nstan hade svrt att umgs med mig, minns Frida.
– En annankonstig sak r att jag som brukar ha det ostdat, inte stod ut med att ha detrrigt i rummet under sjukdomen. Samma sak var det med mina batikfrgade lakan.De ville jag inte sova i, utan bad mamma om vita sngklder. Det var som om attdet blev vldigt viktigt att ha det rent runt min kropp som var s sjuk ochangripen av cancer.
En svrsak har varit besvikelsen ver dem som hon betraktade som sina vnner, inte medett ord kommenterade att hon blivit sjuk. Dom har det varit svrt att se igongen eller mta p stan.
De varinte heller bjudna p hennes stora fest.
– Demnniskor som inte ltsades om sjukdomen fick mig att knna att jag inteexisterade som person, utan att jag enbart var en sjukdom. Medan alla somstttade mig och visade omtanke, genom att bara skicka ett sms eller ettvykort, fick mig att knna att den lilla gesten betydde allt just d, sgerFrida Darell som menar att sjukdomen gjort att mnniskor omkring henne fttbeknna frg.
Den storavinsten r nd de vnner som kommit till i och med sjukdomen. Ngra av dem harblivit vnner fr livet. S har det till exempel varit med en manlig kollegasom hrde av sig frn dag ett och som funnits med under hela den gropiga resan.Deras relation har vuxit till en djup vnskap.
– Detr konstigt fr de som man frvntar sig skall visa sitt std gr inte alltiddet, medan andra mnniskor verraskar en. Jag frstr ju att de r rdda, menjag kan inte lta bli att tycka att de krnglar till det och lter rdslan taver fr mycket. Nr en vn har det fr jvla jobbigt, fr man ju ta sig versina egna rdslor. Det r ju bara att komma fram och sga att jag tycker det rhemskt att prata om det hr. Det kan ju inte bli s fel. Sedan r det ju mittansvar att sga nej tack, jag vill inte prata om cancern nu nr vi r p fest,sger Frida Darell som valt att frlta dem som inte hrt av sig, menpongterar att det i sig varit en process som ftt ta tid.
Hon har alltidvarit en frstndig person, men ibland knner hon sig som om hon r femtio r iinsikt och tanke.
– Dethr har ju helt klart varit en livskris som gjort att jag mognat minst tio r.Jag kommer inte att vara samma Frida som fr ett och ett halvt r sedan. Dethar varit ett ondigt r, ett r som man kan hoppa ver. Och ett r som jag kanbeskriva med ett ord – kaos. Det som varit allra jobbigast r att alltingkom p en och samma gng; sjukdomen och kampen med biverkningarna, relationeroch att sjlva livet bara ramlade ver mig. Jag vet att jag stllt hga krav pmig sjlv att allt skall vara som vanligt, trots att jag var s sjuk. Och jaghar inte haft tid att vara den vn eller dotter som jag har velat vara, sgerFrida Darell.
Nr detkonstaterades att hon hade cancer, flyttade hon in i sitt gamla flickrum i sinmammas vitmlade sekelskiftestorp. Hon har valt att bo kvar dr tills vidare. Mammansomsorger har betytt oerhrt mycket.
– Honhar varit ett stort std nr jag hll p att frlora mig sjlv och glmma bortvem jag var. D har mamma pmint mig om vem jag r.
En saksom jag lrt mig av sjukdomen, r att man skall lyssna p sin intuition. Jagvisste redan d att jag var sjuk, men det var svrt att f gehr, sger FridaDarell.
Det mestahar s sakteliga tergtt till en vanlig vardag. Frutom vissa viktiga sakersom hon bestmt sig fr att ndra p. En av dem r att inte g tillbaka tillsitt gamla jobb.
–Istllet vill jag frverkliga min drm om att arbeta som volontr i Afrika, pngot slags hjlparbete, dr jag kan vara med att skapa framtidstro hos barnoch ungdomar.
Eller sstannar hon helt enkelt sonika hemma i Sverige och gr ngot av sina nyaerfarenheter, som till exempel att frelsa om att verleva nr man har cancer.Eller s sker hon in p en filmskola.
Det r precissom om att mlen inte r det viktigaste lngre, utan att livet kan bli brand. Den stora utmaningen r att skynda lngsamt, att ha tlamod och intestrta in i saker med huvudet fre som hon gjort tidigare.
Hon harbrjat att plocka fram sin videodagbok nr hon vill komma ihg det overkligasom hnt henne. Filmkameran bar hon med sig under strre delen avsjukdomsperioden. Hon riggade upp stativet i sitt rum, i kket, i trdgrdenoch pratade om nuet och stllde frgan varfr? rakt in i kameran.
– Jagkan inte fatta att det r jag som sitter dr och grter. Samtidigt knner jagen stolthet ver att jag mitt i allt kaos orkade filma mig sjlv. Det krvs enviss styrka fr det, konstaterar Frida Darell.
En annansak som hjlpte henne var det std av lsare som hon mtt p sin blogg som honstartade i slutet av sjukdomsfasen. Sveriges television hittade henne av enslump och nu kanske hennes filmsnuttar blir en del i en strre dokumentr.
–Men jag kommer aldrig att vara tacksam fr cancern. Jag har lrt mig saker ommig sjlv och andra som att man fr lta mnniskor vara som de r, utan attfrska ndra p dem. Det som r viktigt i dag r att vara frisk och glad ochha vnner som bryr sig och som man tycker om. Sedan r det viktigt att ha enrlig kommunikation och frska att inte problematisera saker och ting.
– Jaghar blivit mer Frida nu och mer frgstark som person. Mina egenskaper harvssats. Jag vet vad som r viktigt fr mig. Antagligen kommer jag att bli meregoistisk n tidigare och vga sga nej till sdant som jag inte vill. Nu villjag g ut och spana p killar, jag r sugen p att resa och bara njuta avlivet. Det r ett tydligt friskhetstecken. Jag kan bli som en tonring fort dekommer i nrheten. Men jag r inte mogen fr en relation nnu, sger FridaDarell.
ÓUngamnniskor skall inte vara sjuka. Att jag frlorat ett r r en stilla sorg som jag br med mig resten avlivet.Ó
FridaDarell, 26 r som varit svrt sjuk i cancer.
Byline:Agneta Slonawski
Fakta:
Namn:Frida Darell
lder: 26r
Bor: ISpekerd, utanfr Stenungsund.
Familj:Singel.
Gr:Arbetar med att informera om AIDS och HIV.
Grahrnst: r p vg till Thailand efter att ha verlevt ett r av cancer.
Bildtext:
P sinfira-livet-fest fick Frida Darell en resecheck p 20 000 kronor av sina vnner.Snart ker hon ivg till Thailand i tv mnader fr att njuta av livet.
–Efter sista behandlingen gick jag och kpte det hr silverhalsbandet med lvan,sger hon och visar upp smycket som hon br som en slags skyddsamulett runthalsen.
Fr ettoch ett halvt r sedan arbetade Frida med att informera om rasism i skolorna.Hon bodde i en egen lgenhet och det mesta i livet var hrligt. nda tills honknde sig hngig och fick stta sig en stund nr hon hll p att diska. D upptcktescancern som frndrade hennes liv.
Frn enadagen till den andra frndrades Frida Darells liv. Hon knde hur livskraftenrann ur henne och fick s smningom reda p att hon hade cancer. Nu r honfrisk och har ett uppdmt behov av att gra allt hon fr lust till.
FaktaHodgkins sjukdom:
Hodgkinssjukdom r en sllsynt tumrform som uppstr ilymfsystemet. Det vanligaste r att man fr sjukdomen mellan 20 och 40rs lder. Frsta tecknet r ofta en frstorad lymfknuta p halsen.Behandlingen av sjukdomen r vanligtvis framgngsrik och cirka 85 procent avpatienterna botas.
Hodgkins sjukdom r relativt ovanlig; det upptcks omkring 200 nyafall per r i Sverige. Sjukdomenr inte rftlig.
Non-Hodgkins lymfom:
r den vanligaste lymfkrtelcancern i Sverige och drabbar cirka1200 personer varje r. De mer aggressiva formerna av Non-Hodgkins lymfomdrabbar oftast yngre personer.
Klla:
Vrdguiden
Cancerfonden