Ingress:

 

JosŽ Gonz‡lez gillar inte att begrŠnsa sig. De senaste fem Œren har han gjort nŠrmare 500 spelningar. Numera tankar han sin mp3 full med fšrelŠsningar om allt frŒn vetenskap till filosofi, infšr varje turnŽ.

 

Bršd:

 

Det Šr svŒrt att fšrestŠlla sig JosŽ Gonz‡lez med ett fšrflutet som forskare i biokemi, iklŠdd vit rock och pipett i hšgsta hugg, efter att ha besškt hans replokal i nŠrheten av Gšteborgs centralstation. Tingestarna i de fyra rummen ser ut att ha kastats upp i luften och landat huller om bladder; fŒtšljen pŒ orgeln, dammsugaren i tidningshšgen och nylšdade kablar i ett ormgropslikt mšnster pŒ golvet. I kšket stŒr fortfarande disken kvar frŒn dagens lunch - vegetarisk lasagne. JosŽ delar lokalen med sex andra, varav en Šr hans flickvŠn Yukimi Nagano som Šr sŒngerska och samtidigt vokalist i hans band.

–    Mitt liv har fšrŠndrats drastiskt, frŒn att gŒ till labbet varje dag pŒ bestŠmda tider till att ha det ganska fritt och bara skriva musik och vara ute och spela, sŠger JosŽ Gonz‡lez vars liv tog en helt annan vŠndning innan han fyllt 25.

PŒ kort tid fasades han ut frŒn mikrolabbandet, in i musiken. Jag minns honom som en solitŠr pŒ TrŠgŒrns scen 2003, med lŒgmŠld utstrŒlning, fingrar som sprang šver den nylonstrŠngade spanska gitarren och en stŠmma som fyllde TrŠgŒrns betongstinna konsertlokal. Det var en av hans fšrsta stora spelningar, som fšrband Œt Lucinda Williams. Efter det rasslade saker och ting pŒ. Fšrst hundra spelningar i Sverige, plus 50 i švriga Norden och tvŒ Œr senare, spelningar šver hela vŠrlden.

Innan dess var han stenhŒrt inne pŒ biokemispŒret som doktorand pŒ Medicinarberget i Gšteborg. I fyra Œr studerade JosŽ Gonz‡lez molekylŠrbiologi och bšrjade dŠrefter sin forskarutbildning i biokemi med fokus pŒ herpesvirus.  Han dagliga forskning gick ut pŒ att studera hur enzymer ӚppnarÓ upp DNA, sŒ att andra proteiner kan komma Œt och kopiera virusets arvsmassa. PŒ senare tid har det visats sig att just den hŠr sortens enzym spelar en nyckelroll i cancer.

–    Jag har aldrig varit romantisk nŠr det gŠller biokemi, men jag trodde att det jag gjorde var bra fšr bŒde samhŠllet och vŠrlden pŒ sŒ vis att det i fšrlŠngningen kunde leda till att man botar sjukdomar, fšrklarar JosŽ Gonz‡lez och minns hur hela den molekylŠra vŠrlden šppnades fšr honom i och med de upptŠckter som gjordes i slutet av 80-talet om DNA och proteiners funktioner i cellerna.

–    Jag tror att jag kunde ha blivit riktigt bra, men jag slarvade faktiskt, fšrsškte ha allting i huvudet nŠr man som forskare skall skriva ner saker fšr att kunna tala om det fšr andra. DŠr var jag virrig, sŠger JosŽ Gonz‡lez och berŠttar smŒleende om sina insektsodlingar pŒ labbet som skulle vŒrdas varje dag och som stendog gŒng efter annan.

Mycket tack vare musiken. DŒ hade den redan bšrjat inkrŠkta pŒ hans forskarliv. SŒ Šr det pŒ sŠtt och vis fortfarande. Fast tvŠrtom. Livets uppkomst och vetenskapen Šr en sak som fortfarande Šr stŠndigt nŠrvarande.

–    Men nu tycker jag det Šr roligare att lŠsa om allt som grŠnsar till det vetenskapliga, som filosofi och hur medvetandet uppstŒr, sŠger JosŽ Gonz‡lez som kŠnner sig lycklig šver att pŒ senare tid ha snubblat šver ÓnyaÓ filosofer och sjunkit djupare ner i Darwins teorier.

Dštiden mellan turnŽorterna fyller han gŠrna ut med att titta pŒ aktuella fšrelŠsningar pŒ nŠtet. Som nu senast nŠr filosofer, antropologer och andra vetenskapsmŠn var samlade pŒ andra sidan Atlanten till en konferens fšr att diskutera vetenskapens fšrhŒllande till religion.

–    Det har gŒtt sŒ mycket tid till att sitta och vara bakis innan. Jag saknade den dŠr biten av att lŠra mig nya saker, sŒ jag bestŠmde mig fšr att fylla tiden med sŒdant som intresserar mig. Nu ser jag framemot varje turnŽ dŒ jag kan sitta och lyssna pŒ fšrelŠsningar i min mp3-spelare, sŠger JosŽ Gonz‡lez.

I hans mobila bibliotek finns tidskrifter som Scientific American, National Geographic, plus introduktionsbšcker i vitt skilda Šmnen. Nu senast har han lŠst in sig pŒ ekonomi och hur vŒra sprŒk Šr uppbyggda och hur de utvecklats.

Sitt nŒgot vidsynta fšrhŒllningssŠtt tror han kommer frŒn fšrŠldrarna. Mamman arbetar pŒ virologen pŒ Sahlgrenska sjukhuset i Gšteborg och pappan forskar i Šmnet pedagogik. BŒda kommer frŒn Argentina. SjŠlv tycker han inte att det Šr sŒ konstigt att han hamnade dŠr han gjorde. Han har alltid gillat naturvetenskap, men betraktade sig inte som en nšrd direkt. I grundskolan hŠngde han runt med dreadlocks och brŠda under armen. Han umgŒs fortfarande med polare frŒn den tiden, som Elias Araya som Šr trummis i hans band och Šven gšr omslag till hans skivor. Redan dŒ hade de ett hardcoreband.

JosŽ Gonz‡lez gšr ett ansprŒkslšst intryck. €ndŒ anar man en jŠrnvilja dŠr under, en man som vet vad han vill, men inte har behov av att mŒla sina Œsikter i svart eller vitt. sikter om svensk forskning och frŒgor om vilken som Šr den stšrsta medicinska upptŠckten lŠmnar han helst dŠrhŠn. Fast efter en stund kommer han fram till att tvŒlen och penicillinet varit revolutionerande fšr oss mŠnniskor.

Medan han fŒr andra saker att lŒta tveklšsa, som att han varit vegetarian i halva sitt liv, men har inget emot att stoppa en bit bacon i munnen, lŒter tveklšst.

–    PŒ senare Œr har jag kŠnt en slags fundamentalism šver det hŠr med att vara vegetarian. Numera sŠger jag att jag Šr inspirerad av vegetarianism och rŒkar nŒgon lŠgga kšttbuljong i min soppa sŒ har jag inget emot det. Fšr det Šr inte Štandet av kštt som Šr fel, utan djurens lidande och deras fšrmŒga att lida. Det Šr en stor skillnad pŒ hšgutvecklade dŠggdjur och andra djur, om de har en sjŠlvmedvetenhet eller inte. PŒ sŒ sŠtt kan det vara sŠmre att dricka mjšlk frŒn en instŠngd kossa Šn att Šta en rŠka som har simmat fritt och inte har nŒgot sjŠlvmedvetande, fšrklarar JosŽ Gonz‡lez allvarligt och poŠngterar att det gŠller att anpassa sig till verkligheten och lŒta idealen Šndra sig beroende pŒ vilken fakta som tas fram.

Han lever lika spartanskt som innan han blev kŠnd. Fšrutom att vara ledig ett tag, funderar han pŒ att anvŠnda sina pengar till att kšpa ett hus till sin pappa som har flyttat hem till Argentina och inte kan rŠkna med nŒgon stšrre pension i sitt gamla hemland. Sedan švervŠger han att skŠnka en summa pengar till organisationer som Amnesty.

–    Det Šr sŒ hŠr jag vill ha det: Gšra musik sjŠlv, och med mitt band Junip. Turnera mŒttligt, umgŒs med vŠnner och Šta bra. Jag har sett framemot det hela Œret. Men jag har svŒrt fšr att tacka nej, sŠger han och fšrklarar att han fŒtt erbjudande att spela i Tel Aviv, Beirut och Dubai innan Œret Šr till Šnda.

NŠr den australiensiska sŒngerskan och skŒdespelerskan Kylie Minogue var som sjukast i bršstcancer lyssnade hon mycket pŒ en cover som JosŽ Gonz‡lez gjort av lŒten Hand on Your Heart. En vacker dag ringde hon upp och snart dŠrefter sjšng de in en duett ihop. I helgen spelar JosŽ Gonzales pŒ bršstcancergalan i Stockholm. Efter det vŠntar en spelning i New York och i januari skall han pŒ en liten turnŽ till Asien.  Annars Šr det šppet.

Barn dŒ?

–    Ja, min tjej Šr pŒ mig om barn. Det passar vŠl ungefŠr lika bra som dŒligt, nŠr som, sŠger han och lŒter svaret bli hŠngande i luften en stund.

Kanske vill han njuta lite till av lugnet och kŠnna lunken efter fem Œr pŒ vŠgarna. TillŒta sig ha skrivkramp och vŒga gšra en skiva som floppar. Fast det inte Šr sŒ sannolikt.

 

Byline: Agneta Slonawski

 

Fakta:

Namn: JosŽ Gonz‡lez

lder: 30 Œr

Yrke: Musiker

Bor: I Haga i Gšteborg.

Familj: FlickvŠnnen Yukimi Nagano som Šr sŒngerska.

 

FavoritsysselsŠttning pŒ turnŽ?

–    Jag Šlskar att promenera i stŠder dŠr jag hamnat. Jag brukar ta pŒ hšrlurarna och ut och gŒ i tvŒ, tre timmar.

 

Aktuell med: Att spela pŒ bršstcancergalan i Stockholm.

 

Vad gšr du i helgen?

 

Mina bŠsta tips nŠr jag tappade ršsten pŒ turnŽ:

Ta det megalugnt.

Sov sŒ mycket det gŒr.

Drick mŠngder av vatten.

Gšr yoga eller ta en stillsam promenad.

Drick šrtte med ingefŠra och citron.

Fšrsšk att bli ompysslad nŒgon som klappar dig pŒ huvudet och ger dig tŽ.

 

Mina bŠsta musiktips:

Little Dragon – FlickvŠnnens band som spelar 80-dršmlik elektro-soul.

David Axelrod – Symfonisk 60-talsmusik med mycket trummor.

Fela Kuti – Grymt energisk och dansant musik frŒn Nigeria.

Nina Simone – SŠrskilt lŒten See-Line Woman.

Jay Dilla – Collageartad hiphop-musik.

 

 

Bildtextinfo:

AnvŠnder forskningsmetodiken nŠr han har skrivkramp. SŠtter sig och spelar metodiskt, sŒ smŒningom kommer lŒtarna till honom.