Ingress:

Miljprojekt ligger i tiden. Ett vrldsunikt sdant pgr just nu i Gteborgs hamn. Det handlar om att utforska metanoldrift p btar. Ngot som kan ha stor betydelse fr framtiden.

 

Brd:

Blsten har bedarrat efter flera dagars vinande. Nu r det nordlig vind och sju sekundmeter. Det r fredag och solen skiner godmodigt ver Gteborgs skrgrd nr GreenPilots orange lotsbt lgger ut frn Klippan, under lvsborgsbron. Den sedvanliga turen gr frbi Riv, Gefveskr och Btt. P den korta rutten hinner motorer och maskiner bli varma. Allt fr att f s stabila och jmfrbara resultat som mjligt.

– Det r verkligen kul att vara ute med bten; folk vinkar glatt – inte bara artigt hlsande som nr man r ute och kr privat. De ser att det r en traditionell lotsbt, men samtidigt att den r stripad med GreenPilot. Man ser att de fster blicken och pratar, som om de frstr att det har ngot med miljn att gra, sger civilingenjr, Patrik Molander, som ingr i gruppen fr Green Pilot-projektet.

Han har tagit skepparexamen klass 8, fr att kunna kra lotsbten och ka ut och gra mtningar var och varannan dag. Vid hans sida sitter en annan person i projektgruppen, Joakim Bomanson, som r maskiningenjr. Han har gonen fsta p ett par datorskrmar och fljer nogsamt vad som hnder i vid olika varvtal fr att dokumentera det hela. Det r ocks han som har designat systemen - frn brandskra aluminiumldor, fr att inte slppa ut metanolngor - till slangar, kablar och rr frn datorer som gr vidare in i metanolmotorn som r placerad rakt under akterdck.

– Varje gng man gr en helt ny test, s vet man inte hur det skall fungera. Drfr r det kul att det hr har stmt s vl med vra berkningar, sger Joakim Bomanson och tillgger:

– I helgen krde vi till Lysekil i full gas. Det gick bra, det tog tre timmar och alla vrden var stabila. Temperaturen var stabil och brnslefrbrukningen var precis som berknat.

Projektet som har hllit p i ett drygt r, kommer att avslutas i april 2018. Innan dess skall alla data sammanstllas och presenteras. Bakom projektet str bland andra Scandinaos, Sjfartsverket, Trafikverket och Methanol Institute. Det r Sjfartsverket som tillhandahller den lotsbt som konverterats.

De gr ven ansprk p att de var frst med idn om att konvertera en metanolmotor av detta slag. Det privata fretaget Scandinaos, tror inte att det finns ngra andra liknande projekt p g. Forskare menar att det lr finnas ngra f. Oavsett vilket, s finns det nu en gammal Pilot-bt som r konverterad till metanol, just fr att visa att metanolkonvertering av mindre fartyg kan gras i praktiken. Och drmed minska utslpp av skadliga partiklar.

De flesta mtningarna har gjorts i Gteborgs hamn, men vid ett tillflle krde man den ombyggda lotsbten en lngre strcka – nmligen hela vgen till Oslo.

– Vi r stolta! Fr vi vet att det verkligen fungerar Det tog tjugo timmar att kra den dit och det gick utan ngra som helst problem. Intresset r jttestort, inte minst frn forskningssidan. Vilket inte r s konstigt, eftersom en metanolmotor skiljer sig mycket t frn en vanlig dieselmotor. Driftsmssigt r den precis som en vanlig diesel, men ljudbilden och komforten r bttre, konstaterar Patrik Molander.

Den metanolmotor som nu sitter i lotsbten r en ombyggd motor frn mrket Wechai, med sex cylindrar. I projektets fortsttning kommer en annan motor, med samma teknik att monteras och provkras.

– Eldrift r ganska hypat i dag, men el passar inte alla applikationer. Metanol dremot, lmpar sig bra fr mindre fartyg som exempelvis lotsbtar eller vgfrjor eller mindre passagerarfartyg, menar Patrik Molander.

Mtningarna registrerar bland annat hur motorn presterar vid olika situationer. Liksom vid 20 graders vrme eller vid svalare vder som 10 grader, och vid mer eller mindre vind i byarna. Man registrerar nogsamt utslpp som kvveoxider, eftersom det r den stora utmaningen nr vi pratar kustnra fartyg. Noteringarna handlar ven om utslpp av koldioxid, eftersom det r ngot man vill undvika fr att skona miljn. Liksom kolmonoxid, som r ett tecken p ofullstndig frbrnning.

– Vi kollar relationen mellan luft och brnsle fr att f en bra uppfattning om hur frbrnningen i motorn fungerar. Samtidigt mter vi effekten p motorns utgende axel fr att se ur mnga kilowatt motorn levererar, frklarar Patrik Molander och slr av p takten eftersom vi kommit ut en bit i farleden och tanken r att de skall ka takten p tillbakavgen fr att mta vilka vrden de fr d.

Utanfr Galterbukten vittjar fritidsfiskare sina hummertinor och en stor frgglad spinnacker sveper frbi ytterhamnarna. Lngst bort i kulissen vilar lvsborgsbron i sllskap av Stena-frjor och raffinaderierna.

Hur r det med brandfaran ombord?

– Vi har tittat p brandlarm och har ett automationssystem med styrning av sensorer. Vi har ocks byggt in brnslesystemet p s stt att brnslepumparna r inbyggda i kistor i rostfritt stl fr att stnga in eventuellt lckage, sger Joakim Bomanson och ppekar att det r klart lttare att antnda en dieselmotor, jmfrt med en metanolmotor.

Eftersom det gr att anvnda vatten fr att slcka en metanolbrand, viket inte r lmpligt nr det uppkommer brand frn en diesel. Men det r inte helt rttvist att jmfra allting rakt av.

Det lter nstan ingenting nr lotsbten gr upp i ett hgre varvtal. Det r bara turbon som brummar nr den brjar snurra.

– Vi kollar hur mycket kraft bten tar ut p ena axeln. Vi mter avgaser och vi mter brnslefrbrukningen, om motorn har samma verkningsgrad som en dieselmotor. ven om metanol och diesel r tv olika brnslen. Det r som att jmfra pplen och pron, frklarar Patrik Molander.

Drfr mter de hur mycket energi som gr t, inte volym, mellan metanol och diesel.

– P s stt kan vi p ett mer rttvist stt jmfra diesel och metanol, sger Patrik Molander som menar att det finns mycket mer att utforska nr det gller alternativ till just diesel.

Men det finns saker som gr att utesluta i dagslget. Batterier till exempel. Dr r tekniken inte riktigt mogen. Eftersom det skulle bli fr tungt att driva en bt av storlek lotsbt. Dremot tror forskarna p metanol nr det gller mindre fartyg, frjor och hjlpmotorer.

– Projektet har dels bevisat att tekniken fungerar och dels att vi klarar alla gllande regelverk, bde internationellt och i EU. Nsta grej r att testa den hr typen av motor p ett fartyg och omstta projektet till kommersiell skala, sger Patrik Molander.

Men det strsta med Green Pilot-projektet r kanske nd att det banat vg fr framtida miljprojekt.

Kent Salo, universitetslektor p Chalmers Sjfart och marin teknik, menar att fr honom som forskare s r det av stor vikt att ha ett samarbete med industrin. Hans del i Green Pilot-projektet har varit att gra emissionsmtningar. Chalmers sitter p mycket kunskap i dag, men de flesta tester grs i motorlabb. Green Pilot-projektet r mer hands on.

– Drfr r det r en mjlighet fr forskningen, eftersom det blir en testbnk s nra verkligheten som man kan komma, genom att gra representativa mtningar p plats. Det r f projekt dr det frekommer i dag. Jag skulle kunna rkna dem p ena handens fingrar, sger Kent Salo som menar att det r en stor utmaning att hitta fossilfria brnslen.

– Men metanol r helt klart en kandidat hr. Jag tror inte att det finns en enda lsning, utan vi mste testa olika sorters brnsle – olika applikationer. Det gller att gra ordentliga miljvrderingar fr att kunna lgga ihop miljpverkan p ett brnsle, ppekar Kent Salo.

Joakim Bomanson hller med om att det r viktigt att fortstta att titta p olika sorters brnsle, men att en stor frdel r att man kan framstlla metanol frn biomassa till exempel.

– Drfr r metanol en bra energibrare, ppekar han och berttar om ett miljprojekt med Stena Line som han var involverad i.

Nrmare bestmt ett motorkoncept p Stena Germanica. D handlade det om en dual fuel-motor. Dr anvnde man en viss andel pilotbrnsle fr att initiera kompressionsantndningen av metanolen, som i sig sjlv inte kan kompressionsantnda.

Enligt Bengt Ramne, vd p Scandinos, som hller i Green Pilot-projektet, s r det lngt ifrn sjlvklart vilken av metanolmotorlsningarna som kommer att vara den bsta fr fartyg av Stena Germanicas storlek i framtiden. I dagslget har fretaget god hjlp av Lunds tekniska hgskola, som ligger lngt framme nr det gller forskning kring alkoholmotorer.

Sist men inte minst, s slr Sjfartsverket ett slag fr miljn:

– Det r en vldigt viktig frga fr oss. Ska vi n de ml som regeringen och EU satt upp s r vi tvungna att testa nya brnslen. Vi tror inte att vi kommer att landa i ett enda framtida brnsle. Men vi tror att metanol kommer att vara ett av flera framtida brnslen, sger Andreas Bach som r chef fr Transport – och farledsservice p Sjfartsverket.

En stor frhoppning r att g i tten fr en first mover r s att man skall f flera efterfljare.

– Vi vill visa att det gr och ta oss igenom regelverken ihop med Transportstyrelsen och det klassningssllskap som kommer att bli inblanda, sger Andreas Bach som tillgger att det finns mnga btar med den hr storleken i Europa och vrlden, inte minst lngs kusterna och bland ttbebyggda omrden, dr de har stor miljpverkan.

 

Text och foto: Agneta Slonawski

 

Kllor:

Sjfartsverket

Sjfartstidningen

ScandiNAOS

 

Bildtext:

Patrik Molander ljushrig/Joakim mrkhrig

 

1+4

Tanken r att frjor och mindre fartyg skall kunna kras med metanolmotorer. Green Pilot-projektet ligger i framkant nr det gller mtningar utanfr laboratoriet.

3+6+9

Mtningarna har hittills handlat om nr motorn varit uppe i 1000 varv. Allt finns sparat i loggen och de plockar in motordata frn olika system, just fr att rkna ut effekten.

13 (3+6+9)

Olika programvaror r kopplade till datorn. Vilket ger en en full insyn i motorns teknik.

9

– Det blir skillnad p om det r 10 grader eller 20 grader ute. Kallare vder pverkar frbrukningen, frklarar Patrik Molander.

9

– Det handlar om att kalibrera in motorn fr ndamlet, sger Patrik Molander som smpratar med Joakim Bomanson om dagens mtningar i lugnt vder.

10+11

Mtningarna denna dag har hittills handlat om nr motorn varit uppe i 1000 varv. Allt finns sparat i loggen och de plockar in motordata frn olika system, just fr att rkna ut effekten.

 

10+11

 – Vi r stolta! Fr vi vet att det verkligen fungerar, sger Patrik Molander och Joakim Bomanson som arbetar i Green Pilot-projektet med att kra en lotsbt med en konverterad metanolmotor.

 

14

     Vi r stolta! Fr vi vet att det verkligen fungerar, sger Patrik Molander och visar motorn som r ombyggd fr att g p metanol.

16

     Vi r stolta! Fr vi vet att det verkligen fungerar, sger Joakim Bomanson och visar motorn som r ombyggd fr att g p metanol.

 

De har bytt ut komponenter s att motorn r ombyggd till en tndstiftsmotor. Det betyder att den gr att kra med hundra procent metanol.

 

15

Joakim Bomanson r visar sensorn som mter metanolngor.

 

Fakta: Pilot boat 729

Beskrivning: faf542_272651b564e34115a050179c4d83bb64%7Emv2_d_1800_1201_s_2

Beskrivning: faf542_4cf9bd8e427d4d0b9ee733852ca6166e%7Emv2

 

Beskrivning: faf542_c347634cf8d74966ab7579edaa071325%7Emv2