Ingress:

Iman Aldebe vill göra skillnad i världen. Därför designar hon coola slöjor åt muslimska kvinnor. Just för att de lättare ska få jobb. Polisslöjan och militärslöjan är bara två exempel på det. En annan kundgrupp är svenska kvinnor som suktar efter hennes handsydda turbaner.

Bröd:

Den här dagen bär Iman Aldebe en svart slöja med färggranna jordanska broderier. Det tjocka tyget har hon knutit upp i en stor knut i nacken. Det var någonstans i det handlaget som allt började för drygt tio år sedan.

– Jag hade fått jobb i en klädbutik, via kontakter, och började styla om min egen slöja med en afrikansk knut som blir som en bulle baktill. Sjalen som är så laddad med fördomar blev plötsligt konst. I mötet med andra sågs jag som en individ, inte som en som bär ett religiöst plagg, förklarar Iman Aldebe.

Hon var ung, hade precis gått ur gymnasiet och händelsen blev en ögonöppnare för henne. Strax därefter sökte hon jobb i en klädbutik. När hon frågade, var platsen tillsatt. Fem minuter efter gick hennes vän (som inte bar slöja) in och frågade och fick jobbet omgående.

– Jag förväntade mig att det fanns mycket möjligheter och möttes av svårigheter. Jag tog det inte personligt, utan tänkte: Ok, vad finns det för lösningar?

Resten är historia som man brukar säga. Eller inte riktigt. Vägen fram till hennes stora framgång som designer både hemmavid och ute i Europa och i Arabemiraten, är inte tur, utan hårt och målmedvetet arbete från början till slut.

Vi träffas i Iman Aldebes lägenhet på Södermalm. Hennes ateljé är tillfälligt i köket. Över stolarnas ryggstöd hänger tyger i brokad, spets och sammet. På bordet ligger plastknappar, pärlemorknappar, gröna träkulor, förgyllda smycken i form av renhuvuden, strassmycken och en liten kamera med vilken hon dokumenterar allt kontinuerligt.

– Jag börjar varje arbetsdag med att gå ut på Instagram, Twitter och Facebook. Det är det bästa sättet att hålla kolla på toppdesigners, så att man alltid är steget före, konstaterar Iman Aldebe.

Dagarna är fyllda av möten och administration. Eller rundvandring i byggvaruhus där hon letar efter inspiration av saker och former som inte alls har med sömnad att göra. Arbetsdagen slutar oftast sent framför symaskinen eller med handsömnad under kökslampan.

Iman Aldebe gick designgymnasium och läste ekonomi i ett halvår efter. Hon hade en idé om en egen verksamhet. När hon besökte Nyföretagarcentrum tyckte de att hon skulle tänka lite mindre. Inte sikta på världen som arbetsfält.

– Jag fick en drivkraft av allt motstånd och bestämde mig tidigt för att stå på egna ben och gick en starta-eget-kurs och så läste jag juridik.

Då hade Iman Aldebe redan en liten kundkrets där hon sydde upp brudklänningar som var täckande och heltäckta slöjor, liksom studentkläder. Samtidigt började hon blogga. Numera är muslimskt mode en miljardindustri. För tio år sedan fanns det knappt några sådana kläder alls på marknaden.

I dag kan Iman Aldebe vända sig om och konstatera att hon mutat in ett område där det finns både kunder och behov av hennes kläder. Iman Aldebe blandar gamla traditionella plagg med nya trender, i ett slags crosskitchen – en blandning av två kulturer. Merparten av hennes kunder finns i Paris, Stockholm och Dubai.

– Jag är glad för att jag banade väg för något i början av 2000-talet. Det var många som stod i vägen för mig på den tiden. Mitt bästa råd är att gå på sin egen magkänsla och strunta i vad andra tror, säger hon och tillägger att utan sociala medier hade hon aldrig nått dit hon är nu.

Näst efter nål och tråd är de hennes bästa verktyg.

Hon har provat olika arbetssätt under sina tio år som egen företagare.

– När jag skulle jobba mer kommersiellt tappade jag min kreativitet. Jag är tvungen att ha ett samhällsengagemang. Jag är en person som säger vad jag tycker och står för det, påpekar hon.

Fram tills för ett halvår sedan hade hon en ateljé i Stockholm och hon har haft anställda. I dag anlitar hon konsulter vid behov. Med jämna mellanrum träffar hon en ovärderlig kontakt: en affärsmäklare, som även fungerat som en mentor under senare delen av karriären.

– Det har hjälpt mig jättemycket. Det är lätt att bli blind när man arbetar själv.

Hon menar att hon skapat fler arbetstillfällen än flera arbetsmarknadsprogram tillsammans.

– Jag arbetar utifrån de behov som finns på arbetsmarknaden. Det är ett enkelt sätt att få in kvinnor i arbetslivet, säger Iman Aldebe som till dags dato gjort slöjor till bland annat apoteksanställda och brandförsvaret. Först ut var polisslöjan. När den kom för ett par år sedan, blev det rabalder.

– En morgon ringde någon från Polismyndigheten och berättade att det var en proteststorm mot slöjan. Polisen ställde sig bakom den och bad att jag skulle stå på mig, berättar Iman Aldebe.

Nu ligger ett kamouflagemönstrat tygstycke på hennes köksbord. Hon har precis sänt iväg en prototyp till en turban för kvinnor som ska arbeta inom militären.

– Jag arbetar mot en samhällsförändring i arbetslivet genom att bära dessa plagg. Jag är här för att jag vill göra skillnad på den här jorden, konstaterar hon.

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Margareta Bloom Sandebäck

Iman Aldebe

ÅLDER: 30 år

BOR: Södermalm, Stockholm

GÖR: Slöjor och turbaner

FAMILJ: Singel

UTBILDNING: Designgymnasium, juristutbildning

TIPS:

Följ dina drömmar.

Gå en starta-eget-kurs

Lär dig lite företagsekonomi.

Gå en kortare kurs i juridik.

Skaffa dig en mentor.

Kontakta en affärsutvecklare så fort du har råd.

www.imanaldebe.com

”Jag är övertygad att mina turbaner har lett till större förändringar på arbetsmarknaden än vad både Fas 1, 2 och 3 har gjort.”

Iman Aldebe designer av bland annat slöjor

Bildtext:

– Idag har muslimskt mode blivit en miljardindustri, säger Iman Aldebe som menar att hennes blogg öppnade dörrarna till en större marknad.

Bildtext:

– Jag inspireras av sybehör och saker i byggvaruhus, säger Iman Aldebe som förvandlar klassiska slöjor till vackra turbaner som säljs över hela världen.

De flesta turbaner och slöjor syr Iman Aldebe för hand. Alla har en liten handsydd etikett i sig med hennes namn i versaler.

Iman Aldebe är mamma till polisslöjan. Nu ligger ett kamoflagefärgat tyg på hennes köksbord. Hon har precis sänt iväg en prototyp till turban för kvinnor som vill arbeta inom militären.