Ingress:

Fr lnge sedan fanns det flera magasin lngs kusterna som fungerade som gigantiska kylskp. P Dons, i Gteborgs sdra skrgrd, har man tagit tillvara p det gamla Isbolaget. I dag fungerar byggnaden som restaurang och viktig mtesplats p n.

 

Brd:

– P Dons finns det mnga rederier och de r bra p att anvnda oss. De frlgger mten och konferenser hr p Isbolaget. Sedan r det mnga personer frn kontoren och andra bor som kommer hit och ter lunch, sger Lise-Lotte Steen som driver Isbolaget sedan fyra r tillbaka.

Hon kommer ihg nr hon var barn. D var det liv och rrelse utanfr Isbolaget. Verksamheten blev snabbt en naturlig kroppsdel p n. Det hela initierades av en man vid namn Lennart Karlsson, en fastlandsbo, som s smningom flyttade till n. Han slde maskindelar till fiskebtar och knde mnga i Gteborgs fiskhamn. Han gick sedermera under namnet Is-Karlsson. Men lt oss ta det frn brjan.

De fiskare som tillhrde Dons fick ha bket med att ka frn Gteborgs sdra skrgrd, nda in till Gteborgs fiskehamn fr att fylla sina lastrum med is, i beredskap fr sin kommande fiskfngst. Nr det vl var gjort, kte de ut mot skrgrden igen och vidare ut till sina vida fiskevatten.

Det var d Lennart Karlsson sg behovet och erbjd sig att bygga ett stort magasin, som s smningom fick namnet Isbolaget. Men innan dess fick samtliga Donsfiskare skriva p ett kontrakt dr de lovade honom att isa p n hdanefter. Som en slags skerhet p att verksamheten skulle vara frlagd till n och inte till staden.

S skedde ocks, och mellan 1953 till 1993 tillverkade man och magasinerade is till fiskarna i byggnaden. Men frst var man tvungen att bygga en slags tarm, som en frlngning av hamnen. Skottkrror lastades fr hand, med sten som blev rejlt fylle. Nr Isbolagets byggdes var lnen 2.50 i timman. Det fanns snickare p n som arbetade fr 3 kronor i timman, vilket ansgs vara lite dyrt r 1953.

I mitten av femtiotalet var det livligt i Dons hamn. D fanns det omkring fyrtio fiskebtar p n. Det finns fortfarande de som minns tidiga morgnar, innan fiskebtarna gav sig ivg. D var hamnen full av svart rk, tack vare alla roljemotorer.

Det var en tid d fisket var starkt och arbetet med isblocken var tungt. De frsta ren, hackades isen i bitar och fr hand. Blocken som kom frn Vnern och frn Oslofjorden, vgde uppemot 300 kilo styck.

Mot slutet av femtiotalet var fisket verkligen p topp och bde den nringen och efterfrgan p is var stor. Vid den hr tiden hade Is-Karlsson ven ett isbolag i Sandvik p grannn Styrs. Dr tog han emot 30 ton is per dygn. Donss kapacitet var ngot strre, med 40 ton is per dygn.

Drmed skapade de bda verksamheterna flertalet arbetstillfllen i skrgrden.

r 1980 slde Is-Karlsson Isbolaget p Dons till Willy Johansson med brder. De drev verksamheten vidare till slutet. D skriver vi 1993. Drefter fungerade byggnaden som frrd och magasin ett antal r, tills den byggdes, till nuvarande verksamhet, som kaf och restaurang r 2006. D hade rederinringen sedan lnge tagit fart p Dons.

 

 

All rederiverksamhet som finns p n i dag r sprungen ur de fyra, fem handlare frn n som brjade med att frse fiskebtar med fotogen i brjan av 1900-talet. Det sgs att nsa fr affrer, ett genuint intresse fr fiske och krleken till btar har lett till att denna lilla i dag har nrmare 40 procent av Sveriges hela produkttankerflotta.

Vid hamnen finns i dag ett antal rederikontor som skter en stor del av denna flotta. Inom en radie p hundra meter finns Donstank, Terntank, Sirius, Furetank, Veritas Tankers, lvtank, Swedia och Vinga Ship Management. Ngra andra donsrederier som Ektank, Oljola och Northern Offshore Service har sina kontor p fastlandet.

Det blser fortfarande en rkall vind kring Dons hamn. Men framtiden fr n ser ljus ut. Pltsligt har sommarbtfolket hittat till n. En del bor oroar sig redan fr att det ska bli ett nytt Smgen, men flera av smfretagarna ser frdelarna med att n kan erbjuda nybakad pizza, hembakta kakor och havsnra rtter.

Anette Termn r sambo med en Donsfiskare, och relativt nyinflyttad p n. Hon r en av dem som arbetar p dagens Isbolaget. Hon r allt-i-allo och pratar med de flesta matgsterna som droppar in fr att ta.

En vanlig torsdag som denna r det ett femtiotal personer som satsat p dagens lunch. Byggjobbare p n letar sig hit, liksom bde ldre personer och yngre och frldralediga bor.

Lngst upp vid taklisten finns fortfarande vit frg kvar frn den tiden d det frvarades is hrinne. Resten av vggarna r bekldda med de ursprungliga, tillika dekorativa och raspiga trplankorna. Tillsammans med levande ljus, blomsterarrangemang, som blandas med taljor och tampar, utgr de en gemytlig milj.

– Det hr r en fruktansvrt trevlig milj. Hr samlas alla fiskare och bor. Det r en familjr stmning, s det knns hel okej att komma hit sjlv och ta. Det r otroligt viktigt att det finns ett sdant hr stlle p n. Det r ungefr som att g till frissan. Hr fr man reda p vad som hnt sen sist. Det r en viktig mtesplats, pongterar Anette Termn.

Hon fr medhll av Karl-Olof Mller som arbetar som befl, men som har sin lediga period hemmavid fr tillfllet. D missar han sllan att ta en svng frbi Isbolaget.

– Vi brukar trffas hr nr jag r hemma. Det r fiskare och andra som jobbar p sjn eller i ngon form av transport. Hr fr man reda p mycket nyheter. Det gller fr alla oss sin inte r ute p Facebook, skojar Karl-Olof Mller.

En snkldd med btar i hamn och havet som fond, r en helt annan plats n en sommardag i skrgrden. Oavsett om lngvga turister hittar hit eller ej, i framtiden. S lr verksamheten p Dons puttra p i sin egen takt. Dons r som ett Gnosj till havs. Bda stllena r starka frikyrkofsten med en stor driftighet. I Gnosj dominerar smindustrin och p Dons r det rederiverksamheten som drar in de stora pengarna.

 

 

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Andreas Silverblad

 

 

Fakta:

Dons i Gteborgs sdra skrgrd r vstkustens eget Gnosj. Fretagsamheten blomstrar bland ns 1 446 invnare (2015).

P n finns ett 60-tal fretag. Finansiellt sett domineras Donss nringsliv av ett tiotal rederier. Det gr Dons till ett av de redertittaste (per capita) samhllena i Sverige, Europa och kanske hela vrlden. I ns fiskhamn finns en modern fiskeflotta och gott om fritidsbtar.

Frn Saltholmen gr Styrsbolagets snabbfrjor regelbundet ut till n.

 

 

Bildtext:

 

Bildtexter till bilder i mapp som ni ftt – tagna av Andreas Silverblad.

 

P Isbolaget r det inte mngden rtter som gller, utan ett ftal hemlagade efter gamla -recept. Det nya inslaget heter asiatisk lax med soja, ingefra, vitlk och wasabikrm.

 

Isbolaget p Dons var en viktig verksamhet fr fisket frr om ren. I dag r det en mtesplats p n. Bde fr turister och redare.

 

 

Bildtexter som jag tagit i mapp– tagna av Agneta Slonawski

 

2+4

Christian Sten r kock p Isbolaget. Han gr runt och pratar med gsterna nr maten str p bordet.

 

5+6

– Det hnder faktiskt att bde lokala frmgor och att artister kontaktar oss och frgar om de fr komma hit och sjunga. Uno Svenningson och Ebbots ark har varit hr, sger Anette Termn som gr allting p Isbolaget, frutom att laga mat.

 

1+9

– Nsta ssong har vi en inomhusveranda som vi kan anvnda hela ret. Den har jag vntat p i flera r, sger Lise-Lotte Steen som driver Isbolaget p Dons.

 

 

 

Bildtexter till Agnetas bilder:

 

Is 1+9

Lise-Lotte Sten, som driver Isbolaget p Dons, r en lokal kndis, delvis p grund av sina bakverk. Recepten kommer bland annat frn gamla slktingar p n.

 

Is7

Karl-Olof Mller missar sllan att beska Isbolaget p hemma-n Dons, nr han r iland.

 

Is5+6

– Hr samlas alla fiskare och bor, sger Anette Termen, som arbetar p Isbolaget och r nyinflyttad p Dons.

Med plats fr drygt hundra personer och med en magnifikhavsutsikt r Isbolaget den optimala platsen fr brllopsfest eller konferens.

4+7

Isbolaget p Dons var en viktig verksamhet fr fisket frr om ren. I dag r det en mtesplats p n. Bde fr turister och redare.

Dons i Gteborgs sdra skrgrd r vstkustens eget Gnosj. Fretagsamheten blomstrar bland ns invnare.