IsabellaLvin har alltid vetat att hon en dag skulle gra ngot stort. nd r honrejlt omtumlad av den senaste tidens hndelser. Hennes bok Tyst hav –jakten p den sista matfisken har skakat om bde under och ver vattenytan.

 

Brd:

 

Det ren regntung morgon och staden visar sig frn sin allra smsta sida nr IsabellaLvin stiger av tget p Gteborgs central. Hon r kldd i mrk yllerock,rejla skor, har ett fast handslag och ekorrblick. Hon r hr fr att frelsaom utfiskningen i vra hav fr sportfiskare i Stenungsund och Varberg. Ochdelta i en lng diskussion med hela personalen p Fiskeriverket.

Frnfnstren i det luftiga hotellrummet i Palacehuset har hon rnkoll psprvagnarna som korsar Drottningtorget. Men det r inte utsikten, utan sngensom lockar. Hon r s in i mrgen trtt och slpar p en stor sck smnbristefter att ha gstat flera morgonprogram, blivit intervjuad p lngden ochtvren och ideligen svarat i telefon om att komma och prata om sin bok och vaddet r som hller p att hnda med vra hav. Egentligen.

Nr honbrjade grva efter fakta om att torsken i det nrmaste frsvunnit ochsamtidigt hade en id om att svara p den stora frgan om vem havet tillhr, sanade hon att hon stack in handen i ett getingbo. Men att boken skulle skapaargsinta burop eller buntvis av tackbrev frn oroliga kustbor, hade hon aldrigtrott. Dramaturgiskt sett hade det varit lttast att utse en bov i kostym ochen utsatt grupp i blstll. Men orsaken till utfiskningen och vr fiskeripolitikr mer komplex n s.

Hon haraktat sig fr att peka ut nolltaxerande yrkesfiskare som bor i lyxvillor, menhon namnger den stora slkt av fiskare i Fiskebck som med sin gemensammafiskeflotta har mjlighet att sopa rent mer n en havsbotten. Hon hnger ocksut forskare, tjnstemn och politiker som kunde gra betydligt mer n vad dehitintills gjort fr att rdda vra matfiskar.

Hon harhelt enkelt gjort ett naturpolitiskt reportage om rovdriften p havenskrympande fiskbestnd, dr hon sakligt konstaterar att torskbestnden minskatmed 70 procent under de senaste 25 ren, medan om torskfisket stoppas helt istersjn kommer det bara att drja tv r innan stammen blir livskraftig igen.

–Jag visste att det jag skrev skulle skaka om i fiskerivrlden, men jag hadeingen aning om att det skulle n ut s stort. Hade det varit s att det varsportfiskarna som var boven eller miljgifterna, s hade jag inte tvekat attskriva det.

IsabellaLvin r inte den hgljutt kaxiga typen. Hon har tvrtom en lg profil, men mankan ana att hon br p ett visst mtt av civilkurage och ett slags obndighetblandat med mod.

Somfrilansjournalist r hon van att portrttera personer in p bara skinnet. Nuhar hon sjlv, med blandade knslor, ftt knna p hur det r att st mitt istrlkastarljuset.

Nr vitrffas r det mindre n en vecka sedan hon tog emot Stora journalistpriset somrets berttare. Hon var en av hundra nominerade och det finns de som menar atthon med rge kvalificerat sig att dessutom kamma hem priset i klassen fr retsavsljande reportage.

–Visserligen har jag grvt fram en hel del som inte varit knt, men min strstabedrift r att jag sammanstllt material och att jag lyckats bertta det p ettsdant stt att mnga mnniskor lyckats ta till sig det.

En avfrklaringarna till det r frmodligen att Isabella Lvin r en gudabendadberttare. Efter r av feta rubriker om utfiskning ena sidan och dumpning andra sidan, s frstr jag pltsligt lite mer av det snriga mne som kansammanfattas med ett ord: fiskeripolitik. Hon tar mig i handen frn frstasidan och mlar med s trffande beskrivningar av fiskare, forskare och fiskatt den akut utrotningshotade glaslens lnga frd frn Sargassohavet, tillvra trakter, ocks blir min angelgenhet. Jag fr reda p att vr vanligastematfisk, torsken, hamnat p Internationella naturvrdsunionens, IUCN, rdlistaver hotade arter tillsammans med hlleflundran, koljan, pigghajen, tumlarenoch brugden. I den faktaspckade boken om jakten p den sista matfisken, finnsdet mesta man behver veta fr att frst att vi mste gra ngonting. Nu.

–Det hade blivit folkstorm fr lnge sedan om det hade gllt lgen. Nu ddasdjur vrdslst i havet. Att det kunnat g s lngt som det gjort beror p attvi inte sett utfiskningen med egna gon.

Envinterdag fr fyra r sedan studsade hon upp ur sngen och bara visste att honvar tvungen att skriva en avsljande bok om utfiskningen. Nr tre frlag nobbatidn tog hon sina egna sparpengar till hjlp och gick till vga p precis sammastt som nr hon skall gra ett portrtt av Robert Gustafsson, Jan Myrdal ellerLena Endre. Det vill sga: proppar i sig allt som finns att lsa om dem och krdet igenom systemet. Den stora skillnaden med boken var att det tog ett r attgra research, istllet fr en vecka infr ett portrtt i till exempeltidningen Vi. Hon har beskt yrkesfiskare i bland annat Smgen, kt ut medFiskeriverkets forskningsfartyg U/F Ancylus frn Glommen, studerat laxodlingari Nordnorge, varit p Kap Verde fr att se hur EU:s fiskeripolitik pverkarfiskares vardag i det lilla landet och kt till Bryssel fr att bland annat sedet rum dr fiskeriutskottet tar sina viktiga beslut.

P ettstt kan man sga att Isabella Lvin skriver med kroppen. Fr henne r detndvndigt att vara p plats fr att se med egna gon och lsa allt som finns imnet fr att frst. ven om det r s banalt som att ka till Universeumeller till Sjfartsmuseet och titta in i torskarnas allvarsamma gon.

Sjlvtror hon att hennes arbetsstt r ett slags kompensation ver att hon inte komin p journalisthgskolan. Hon har helt enkelt ftt finna egna vgar fram tillett eget stt att skriva p. Och om man tittar p hennes tjugorigajournalistkarrir s har det fungerat ganska vl.

Efteratt ha lst statsvetenskap p universitetet i Bologna, brjade hon pVeckorevyn som skribent. Sedan blev det lnga reportage i Mnadsjournalen. Nrden lades ned var hon redan upptagen i Bonniers stora famn och blev erbjudenjobbet som redaktionschef p livsstilstidningen Leva. Efter tta mnader drvalde hon att avg och brja ett liv som frilans.

Redan ibrjan av nittiotalet gick hon till Expressen med frslaget att gra enmiljbilaga i tidningen. Det hr var en tid d klimatfrgor inte ens var uppep banan. Det blev en miljspalt i kvllstidningen fr Isabellas Lvins del.Sedan dess har hon frskt trckla in miljfrgor p olika stt i sittskrivande. Hon har inget minne av att hon en vacker dag kom ut. Hennes miljintressebrjade helt enkelt med en bok. Det var i brjan av ttiotalet, d hon hittadeen bok med titeln Entropi - En ny vrldsbild av Jeremy Rifkin p en obskyrhylla hos sin lokale bokhandlare i Stockholm.

–Den handlade om hur vi frbrukar jordens resurser och skakade om migfullstndigt. Jag blev faktiskt rdd, men jag hade ingenstans att g med minknsla. Jag knde ingen samhrighet med miljfolk i fjllrvenklder.

Egentligenhar hon alltid knt sig som lite av en outsider. Trots att hon i dag rknas somen vlknd kulturskribent i Stockholm, har hon aldrig riktigt identifierat sigmed Kultursverige.

–Jag har inga problem med att vara en outsider eller att inte ha varit denballaste tjejen i skolan. Jag var en intellektuell outsider nr jag jobbade pVeckorevyn och nu r jag en kulturell outsider i fiskevrlden.

Det rfel att sga att bckerna varit hennes riktiga vnner, men de har en vldigtstor betydelse i hennes liv. Hennes frsta bokfrlskelse alla kategorier var HC Andersens sagor. D var hon tta r och trodde inte det var mjligt attlevandegra leksaker och andra ting som han gjorde. Den andra storalsupplevelsen kom ngra r senare med Onkel Toms stuga.

Drngonstans kanske frklaringen finns till hennes engagemang och frhllningsstttill djur och natur.

Hon ruppvuxen i Avesta i Dalarna med en ldre syster, en mamma som var sjukgymnastoch en pappa som var konstnr. De bodde p en avstyckad bondgrd, med litedjur, dr hennes pappa hade sin atelj i ladan.

–Jag har nog med mig en samhlls- och konsumtionskritisk dra i grunden. Minuppvxt skapade en medvetenhet och empati fr andra, tillsammans med en knslaav att ingenting r sjlvklart.

Nrfrgorna brjar nrma sig den privata sfren fr Isabella Lvin, s drjersvaren, p samma stt som nr en utrikeskorrespondent i direktsndning p tvfr en frga i rsnckan. S kommer det, aprop om hon har ngra svagheter:

–Jag tycker att jag kunde vara en bttre mamma och gna mer tid t mina barn.Jag har jobbat fr mycket och inte varit s nrvarande fr dem.

Sedangr hon om sin nskan att sjuttiotalsvilla i Nacka borde stdas oftare, tillett slags nyrslfte infr 2008. Huset r mblerat med rvda mbler och sjlvfrsker hon handla bara nr hon mste och hon har slutat jaga rda prislappar,utan frsker tnka ut vad som hller i lngden och satsar p kvalitet.

Bara ensdan sak som att vi 1990 kpte 15 kilo textilier, per person och r, i Sverigeoch att vi 2006 handlade 24 kilo talar sitt eget tydliga sprk.

–Jag tror att vi str infr ett vgskl dr vi mste sluta smle t mnniskorsom kommer med egna innovationer om att frbttra miljn. Vi mste ta framsmarta och radikala lsningar. Fr det krvs politiska styrmedel. Vi kan intesl oss till ro och tro att makthavare skter detta p bsta stt, fr s rdet tyvrr inte, sger Isabella Lvin.

Hon harprecis klarat av sitt mte med Fiskeriverket dr landets lokalkontor frn sdertill norr, var uppkopplade p lnk och i tur och ordning blev uppropade pbsta melodifestivalvis av radioprataren Lasse Swahn, som arbetar deltid sominformatr p Fiskeriverket: regrund – finns ni med? Simrishamn –hr ni oss? och s vidare.

IsabellaLvin var nervs nr hon gick till utfrgningen. Under armen hade hon frslagmed tio punkter, om allt frn att ndra kvotsystemet till att sjlvamyndigheten mste bestmma sig fr vem man skall lyssna p i framtiden –yrkesfiskarna eller andra skattebetalare ocks?

Storaregndroppar faller mjukt p vattenytan i vallgraven. Vi befinner oss pFiskekrogen i Gteborg i en vr med alggrna vggar och sobert ekgolv.Kksmstaren frklarar vnligt att dagens plattfisk r bergtunga med enunderbar ss. Lunchbuffn ligger smakfullt dekorerad p en bdd av is. Deomtyckta torskbullarna i en srskild mssingskastrull. Vi sicksackar oss frammellan sill och rkor och andra delikatesser som rom, som Isabella Lvin intekan ta med gott samvete, eftersom hon misstnker att den kommer frn sik.

Pborden str restaurangens eget kolsyrade vatten, ett koncept som flera avstadens krogar hoppat p med miljfrklaringen om att det minskar transporter.

NrIsabella Lvin skulle ta emot stora journalistpriset gjorde Carl-Johan Bonnieren u-svng och ndrade menyn tre timmar fre sjlva kalaset. 220 gster skulleserverats hlleflundra p Operaterrassen i Stockholm. Det blev oxfil istllet.Den manvern rddade inga fiskar precis, men snde kanske ut en signal.

-IsabellaLvin tycker att framtiden knns ganska hoppfull. Det handlar om gldjen efteratt ha trffat plsta miljstudenter som startade en rdda-torsken-sida pwebben efter hennes frelsning eller om kulturhuset Fregatten som lockade 250mnniskor nr hon gstade Stenungsund hrom kvllen.

ven omhon sjlv mest av allt just nu lngtar efter ett ondligt hav att blicka utver, ett litet hus som grna fr ligga p en strand och en obruten strcka avtid, s inser hon att det gller att elda p.

De tvbarnen r snart flygfrdiga och hon har sagt upp sitt uppdrag som bokredaktrp Femina fr att gna sig t mat-och miljkrnikor i Meny i P1 under nsta r.Sedan skall boken kompletteras med ett kapitel om stersjn och frmodligenversttas till flera sprk.

–Jag tror faktiskt att jag kan frndra vrlden lite om den hr boken kommer uppp kurslistorna p milj- och journalistikprogram. ven om den inte kommer attpverka fiskeripolitiken till nsta r, s kommer den att gra ngot frmedvetenheten hos mnniskor. Jag r jtteglad om jag kan inspirera kockar ochandra matlagare att tnka till. Men helst av allt nskar jag att den europeiskafiskeripolitiken rivs upp frn grunden, s att vi kan frvalta vra hav ochskapa ett ekologiskt hllbart fiske och f billig fisk i affrerna. Det vore enmycket enklare sak att gra, jmfrt med att bromsa vxthuseffekten.