Ingress:

 

Isbolaget pŒ Donsš har gŒtt frŒn ett isande hus av trŠ, till en viktig mštesplats pŒ šn. Tidigare fšrvarades tonvis av isblock i huset. I dag Šr det hemlagat som gŠller. GŠrna husmanskost och bakverk efter gamla recept.

 

 

 

Bršd:

 

Det sista snštŠcket som prytt kajen Šr pŒ vŠg att rinna ned i hamnen. HŠr ligger stora och smŒ bŒtar pŒ rad, men det Šr en brŒkdel jŠmfšrt med en vanlig sommardag i sšdra skŠrgŒrden. DŒ vŠller det turister av varje fŠrja och fritidsbŒtarnas fšrare har svŒrt att hitta platser. Men pŒ Isbolaget finns det gott om utrymme. Huset ligger lŠngst ut vid hamnarmen och har sex meter hšgt till tak.

LŠngst upp vid taklisten finns fortfarande vit fŠrg kvar. Resten av vŠggarna Šr dekorativa av gamla raspiga trŠplankor. Det fanns en tid dŒ man fršs 40 ton is per dygn. DŒ pratar vi ett levande fiske och ruljangs.

En vanlig torsdag som denna Šr det ett femtiotal personer som satsat pŒ dagens lunch. Byggjobbare pŒ šn letar sig hit, liksom bŒde Šldre personer och yngre och fšrŠldralediga šbor.

– Det hŠnder allt att det kommer turister sŒ hŠr Œrs ocksŒ. Jag vet inte riktigt hur de hittar till oss.  men framfšrallt Šr det kontorsfolk frŒn rederierna och andra šbor som Šr trogna gŠster, konstaterar Lise-Lotte Steen som driver Isbolaget sedan fyra Œr tillbaka.

Om sommaren trŠngs folk pŒ verandan fšr en rŠksmšrgŒs och havet som fond. Den stora utmaningen Šr att fŒ verksamheten att rulla vintertid. Nu har de julborden precis klarats av. Startskottet fšr 2018 Šr att fšrbereda fšr bokade bršllop. Det Šr en ny nisch fšr Isbolaget. Alltfler upptŠcker den genuina miljšn och fšrlŠgger hela kalaset pŒ plats.

Lise-Lotte Steen har fšrsškt fŒ till en skapelse med bŒde gammalt och nytt. Lokalen inramas av taljor, tampar och fiskenŠt. Plus nygjorda blomsterdekorationer och moderna lampor.

– Det hŠr Šr min dršm. Min stora grej Šr att pynta och att baka. Jag har mŠrkt att de fšljarna jag har fŒtt pŒ Instagram Šr sŒdana som ocksŒ gillar att baka. Nu kommer jag att satsa mer pŒ det, sŠger Lise-Lotte Steen som sjŠlv gŠrna anvŠnder sig av recept frŒn gamla slŠktingar pŒ šn.

 

Hon kommer ihŒg nŠr hon var barn, att det var ršrelse utanfšr Isbolaget. Verksamheten blev snabbt en naturlig kroppsdel pŒ šn. Det hela initierades av en man vid namn Lennart Karlsson, som sŒ smŒningom flyttade till šn. Han sŒlde maskindelar till fiskebŒtar och kŠnde mŒnga i Gšteborgs fiskhamn. De fiskare som tillhšrde Donsš fick ha ŒbŠket med att Œka in och isa fisk i stan och sedan ta tillbaka till sin hemš och vidare ut pŒ fisken.

NŠr Lennart Karlsson erbjšd sig att bygga Isbolaget, sŒ fick samtliga Donsšfiskare skriva pŒ ett kontrakt dŠr de lovade att isa pŒ šn hŠdanefter. SŒ skedde ocksŒ, och mellan 1953 till 1993 tillverkade man och magasinerade is till fiskarna i byggnaden.

DŒ fanns det inte nŒgot kommunalt vatten pŒ Donsš, sŒ man kšpte det frŒn VŠnern och x. VattenbŒten som levererade Freja och Šn i dag finns det en fŠrskvattentank under huset som rymmer hundra kubikmeter.

 

r 1959 var fisket pŒ topp. Isblocken vŠgde upp till 300 kg. Den skulle krossas och under den varma Œrstiden behšvdes is, bŒde nŠr bŒtarna gick ut och nŠr de kom hem igen. Vid den hŠr tiden hade man Šven ett isverk pŒ Styrsš som kunde frysa 30 ton per dygn. PŒ Donsš producerade man 40 ton is per dygn. Det krŠvdes muskler till att krossa isen och sysslan gav flera unga mŠn arbete.

Anette TermŽn Šr sambo med en Donsšfiskare, relativt nyinflyttad pŒ šn och en av dem som fŒtt arbete pŒ dagens Isbolaget.

– Det hŠr Šr en fruktansvŠrt trevlig miljš. HŠr samlas alla fiskare och šbor. Det Šr en familjŠr stŠmning, sŒ det kŠnns hel okej att komma hit sjŠlv och Šta. Det Šr otroligt viktigt att det finns ett sŒdant hŠr stŠller pŒ šn. Det Šr ungefŠr som att gŒ till frissan. HŠr fŒr man reda pŒ vad som hŠnt sen sist. Det Šr en viktig mštesplats. Men det har Šven blivit ett genuint stŠlle fšr andra Šn šbor. Det hŠnder faktiskt att bŒde lokala fšrmŒgor och att artister kontaktar oss och frŒgar om de fŒr komma hit och sjunga. Uno Svenningson och ÓEbbots arkÓ har varit hŠr. NŠsta Œr fŒr vi besšk av en trŠdgŒrdsmŠstare

 

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Agneta Slonawski

 

Foton: Andreas Silverblad

 

Bildtexert:

 

Sista julbordet Šr serverat fšr i Œr. PŒ Isbolaget Šr det inte mŠngden rŠtter som gŠller, utan ett fŒtal hemlagade efter gamla š-recept. Det nya inslaget heter asiatisk lax med soja, ingefŠra, vitlšk och wasabikrŠm.

 

Isbolaget pŒ Donsš var en viktig verksamhet fšr fisket fšrr om Œren. I dag Šr det en mštesplats pŒ šn. BŒde fšr turister och redare.

 

Christian Sten Šr kock pŒ Isbolaget. Han gŒr runt och pratar med gŠsterna nŠr maten stŒr pŒ bordet.

 

– , sŠger Anette TermŽn som gšr allting p Isbolaget, fšrutom att laga mat.

 

Elma Silverblad heter lucian fšr dagen.

 

– NŠsta sŠsong har vi en inomhusveranda som vi kan anvŠnda hela Œret. Den har jag vŠntat pŒ i flera Œr, sŠger Lise-Lotte Steen som driver Isbolaget pŒ Donsš.

 

 

Fakta:

Donsš i Gšteborgs sšdra skŠrgŒrd Šr vŠstkustens eget Gnosjš. Fšretagsamheten blomstrar bland šns 1 446 invŒnare (2015).

PŒ šn finns ett 60-tal fšretag. Finansiellt sett domineras Donsšs nŠringsliv av ett tiotal rederier. Det gšr Donsš till ett av de redertitŠtaste (per capita) samhŠllena i Sverige, Europa och kanske hela vŠrlden. I šns fiskhamn finns en modern fiskeflotta och gott om fritidsbŒtar.

FrŒn Saltholmen gŒr Styrsšbolagets passagerarfŠrjor regelbundet ut till šn.