Ingress:

Rda Korsets kldpolicy hller p att vvas in i samtiden. Sknkta klder frvandlas till heminredningsprodukter av flyhnta designers. Tanken r att verskottet skall investeras i katastrofhjlp.

 

Brd:

Det brjade med ett tervinningsprojekt som startades i 2012 i Vstra Gtaland och som Rda Korset hakade p. Det var en resa som gav mnga lrdomar och nu vntar flera designade produkter p att mta marknaden. Jennie Sundins trasmatteinspirerade mixed tape rug r en av dem. Jeanslampan r en annan.

– Jeans r en produkt som nstan alla p hela jordklotet knner till. Det binder samman ldrar, genus, klass och etnicitet. Vilken annan produkt r det s med? funderar Lill O. Sjberg som tillsammans med designer Maria Zeilon tagit fram en lampa gjord av gamla jeans som sknkts till Rda Korsets kldinsamling.

Sjlva lampskrmen r tillverkad av innersmmarna p jeansen, just fr att det var de som var mest intakta nr plaggen klippts isr. Nr innersmmarna lngs benen klippts ur, fltades de samman efter olika bl frgschatteringar och nitades drefter fast runt en srskild stllning. Arbetet har utfrts av interner p Kriminalvrdens anstalt i Bors. Dr har inblandade designers haft workshops fr att inspirera och lra ut hantverket.

Men lt oss ta det hela frn brjan. Sjlva uppdraget fr de sex designfretagen var att komma fram med produkter eller tjnster till marknaden.

Den frsta turen ledde till Rda Korsets stora klddep i Skara. De tillresta designerna stod mllsa nr de mttes av ett stort berg av bl plastsckar innehllande osorterade klder och skor. De valde att ta med sig hundra sckar som ett stickprov och ganska snart frstod de att innehllet mste sorteras i jeans, herrskjortor av bomull etcetera. Snart drefter upprttade projektet en sorteringstjnst i Bors.

– Hela textillagret r en guldgruva, men det mste frvaltas p rtt stt. Under projektets gng har vi insett att vi mste ha hjlp med sorteringen fr att kunna ta vara p textilierna, menar Lill O. Sjberg och tillgger att det inte r en ltt sak att f ut tervinningsprodukter p marknaden, srskilt inte produkter som krver att konsumenterna lttar p plnboken.

De har gnat en hel del tid att diskutera hur man bst framfr budskapet. Svrigheten ligger i att bertta historien om produkten, ett slags storytelling, s att det inte blir nnu en kudde p marknaden.

Tanken r att gra det p ett sdant stt s att det i slutndan gr fram: Att genom att kpa just den hr produkten, s sparas ett stort antal liter vatten p grund av tervunnet material. Plus att interner kan f en vettig syssla och inte minst att det hela genererar pengar till katastrofhjlp.

– Jordens resurser tar snart slut. Nr en topp kostar 79:90 s betalar vi inte fr den med tanke p vilken energi det kostar att gra den och vad det egentligen skulle kosta i arbetskraft.  Drfr mste vi anvnda textila material p ett annat stt i framtiden, ppekar designern Jennie Sundin som tror p att det finns en marknad fr coola och unika produkter gjorda med omsorg och eftertanke av tervunnet material.

Det r tre r sedan Rda Korset slutade snda klder som bistnd i katastrofer. Istllet ligger fokus idag p att f fram rent vatten. Det r ngot som Rda Korsets textila samordnare, Elisabeth Dahlin inte r sen att framfra nr hon r ute och pratar om tervinning.

– Vi vill aktivt medverka till att stoppa verfldet. Det r inte alla som har kopplat ihop att det krvs upp till 29 000 liter vatten fr att framstlla ett kilo bomull. Vi vill bidra till en hllbarare vrld och innovativt ska nya vgar att anvnda textilierna som rvara. Genom att lyfta budskapet om hllbar design och konsumtion vill vi ta ett socialt ansvar, sger Elisabeth Dahlin.

Tack vare policyn har Rda Korset p kort tid positionerat sig hgt uppe p avfallstrappan. I dag finns det upparbetade samarbeten med bland annat designers men ven Textilhgskolan i Bors. Dr r flera studenter, under de senaste ren, skrivit sina examensarbeten om olika former av tervinning av textilier. Inte minst finns det sedan lnge ett gediget samarbete med en stor mngd rdakorskretsar, bestende av kompetenta handarbetare. P s stt har man lyckats frena tradition med framtid.

Till Rda korsets 280 second hand-butiker i Sverige sknks nrmare fem miljoner kilo fem klder och andra textilier per r. Hlften av dem blir aldrig slda. Tidigare slngdes det som inte sldes. Det var till och med s att Rda Korset hade stora utgifter till kommunerna fr kldavfallet. S r det inte lngre. Istllet handlar det om att p ett bra stt omvandla bortvalda plagg till nya saker. Ett stt r att mala ned dem till fibrer som fr fungera som isolering till exempelvis biltak. Eller att klippa ur tygbitar ur sknkta textilier fr att tervinna dem till sljbara produkter som det finns behov av p marknaden.

– Jag skulle vilja pst att vi frvandlat avfall till en resurs, ppekar Elisabeth Dahlin och prasslar upp en fyrkantig trasa ur en pse.

Det r exempel p vad som kan bli lokalproducerade putstrasor till maskiner ombord p btar i framtiden. Hon har redan varit i kontakt med en lokal grossist som sljer importerade putstrasor till rederier.  

– Kruxet r att f igng en vettig sortering frn inlmnade klder och ett avtal med till exempel Kriminalvrdsstyrelsen fr att exempelvis utvidga uppdraget till interner att klippa fyrkantiga putsdukar, pongterar Elisabeth Dahlin.

Hrom veckan fick hon ett telefonsamtal frn norra Sverige som gjorde henne extra glad. Det var en dam som hade lagt ned sin kldproduktion och ville bli av med ett helt ton fin ylle.

– Jag trodde inte att det var sant, sger hon och reser sig upp och hmtar en bunt mnstrade tygprover ur en pse.

Hon ser fram emot att g igenom ullmaterialet tillsammans med designers och se vad som kan skapas av detta. Om hon fr spna fritt s skulle det kunna resultera i en annorlunda catwalk med modeplagg i Rda Korsets eget mrke eller en webbutik med designade klder av tervunnet material. Men dr befinner vi oss inte riktigt nnu.

 

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Sofia Sabel

 

Avfall har setts som skrp, men i dag ses det som en resurs.

 

Frr krde vi ut klderna till tippen. Vinsten r jttestor av att ta vara p textilierna och gra ngot av det.

Elisabeth Dahlin, nationell textilsamordnare p Rda Korset

 

Fakta: Studio Re:design

Under hsten 2012 inledde Vstra Gtalandregionen en satsning fr att hja vrdet p textilt spill frn textilfretag genom projektet Studio Re:design. I hstas fortsatte projektet genom ett samarbete med Rda Korset.

Under hsten engagerade re:design sex designfretag som skulle anvnda en del av Rda Korsets verfld fr att skapa nya produkter. Det har resulterat i en kollektion av vskor, lampor, mattor och kuddar.

Gruppen har gtt vidare och bildat designkollektivet Around, en paraplyorganisation fr deltagarna.

Projektet drivs ven tillsammans med Bors stad, Hgskolan i Bors, Tillskrarakademin i Gteborg och Naturskyddsfreningen.

Ls mer p: http://epi.vgregion.se

 

Visste du att:

I Sverige kper vi cirka 15 kilo klder per person och r. Runt hlften av dem kastar vi i soporna.

Sveriges textilkonsumtion motsvarar rligen 730 000 bilars koldioxidutslpp.

Polyester som r den nst vanligaste textilfibern, r tillverkad av rolja och krver nstan tre gnger s mycket energi som bomull.

Det gr t ver cirka 200 000 ton kemikalier per r vid produktionen av kldesplagg som konsumeras i Sverige varje r.

Cirka elva procent av vrldens bekmpningsmedel anvnds vid odling av bomull.

Bomullsproduktionen tar upp mark som skulle kunna anvndas till matproduktion.

Klla: Naturvrdsverket

 

Fakta: Rda Korsets kldpolicy

2011 gav riksstmman Rda Korsets styrelse i uppdrag att utarbeta en kldpolicy. Till policyn hr en handlingsplan med ml och riktlinjer fr hur man skall arbeta med och uppn en hllbar utveckling p olika niver i organisationen. Den nya policyn skall fljas upp senast vid rsskiftet.

Policyn bestr av tre delar: ekologisk hllbarhet, social hllbarhet och ekonomisk hllbarhet. Detta innebr bland annat att SRK skall vara ett fredme i att skta hllbarhetsfrgor och att sprida kunskap om dessa

I dag samarbetar Rda Korset med bland andra Naturvrdsverket fr att prioritera textilavfall och arbeta fram en certifiering fr fretag och organisationer som gr detta. Dessutom har Rda Korset lmnat in en remiss om den nya avfallslagen till Nordiska ministerrdet.

En stor del av de klder som sknks sljs inte i Rda Korsets egna butiker. De sljs till en tervinningsstiftelse KICI i Holland till ett lgt kilopris. Dr smulas textilierna ned till fibrer som bland annat anvnds som isolering i bilar.

Klla: Rda Korset