Ingress:

Ršda Korsets klŠdpolicy hŒller pŒ att vŠvas in i samtiden. SkŠnkta klŠder fšrvandlas till heminredningsprodukter av flyhŠnta designers. Tanken Šr att šverskottet skall investeras i katastrofhjŠlp.

 

Bršd:

Det bšrjade med ett Œtervinningsprojekt som startades i 2012 i VŠstra Gštaland och som Ršda Korset hakade pŒ. Det var en resa som gav mŒnga lŠrdomar och nu vŠntar flera designade produkter pŒ att mšta marknaden. Jennie Sundins trasmatteinspirerade mixed tape rug Šr en av dem. Jeanslampan Šr en annan.

– Jeans Šr en produkt som nŠstan alla pŒ hela jordklotet kŠnner till. Det binder samman Œldrar, genus, klass och etnicitet. Vilken annan produkt Šr det sŒ med? funderar Lill O. Sjšberg som tillsammans med designer Maria Zeilon tagit fram en lampa gjord av gamla jeans som skŠnkts till Ršda Korsets klŠdinsamling.

SjŠlva lampskŠrmen Šr tillverkad av innersšmmarna pŒ jeansen, just fšr att det var de som var mest intakta nŠr plaggen klippts isŠr. NŠr innersšmmarna lŠngs benen klippts ur, flŠtades de samman efter olika blŒ fŠrgschatteringar och nitades dŠrefter fast runt en sŠrskild stŠllning. Arbetet har utfšrts av interner pŒ KriminalvŒrdens anstalt i BorŒs. DŠr har inblandade designers haft workshops fšr att inspirera och lŠra ut hantverket.

Men lŒt oss ta det hela frŒn bšrjan. SjŠlva uppdraget fšr de sex designfšretagen var att komma fram med produkter eller tjŠnster till marknaden.

Den fšrsta turen ledde till Ršda Korsets stora klŠddepŒ i Skara. De tillresta designerna stod mŒllšsa nŠr de mšttes av ett stort berg av blŒ plastsŠckar innehŒllande osorterade klŠder och skor. De valde att ta med sig hundra sŠckar som ett stickprov och ganska snart fšrstod de att innehŒllet mŒste sorteras i jeans, herrskjortor av bomull etcetera. Snart dŠrefter upprŠttade projektet en sorteringstjŠnst i BorŒs.

– Hela textillagret Šr en guldgruva, men det mŒste fšrvaltas pŒ rŠtt sŠtt. Under projektets gŒng har vi insett att vi mŒste ha hjŠlp med sorteringen fšr att kunna ta vara pŒ textilierna, menar Lill O. Sjšberg och tillŠgger att det inte Šr en lŠtt sak att fŒ ut Œtervinningsprodukter pŒ marknaden, sŠrskilt inte produkter som krŠver att konsumenterna lŠttar pŒ plŒnboken.

De har Šgnat en hel del tid att diskutera hur man bŠst framfšr budskapet. SvŒrigheten ligger i att berŠtta historien om produkten, ett slags storytelling, sŒ att det inte blir Šnnu en kudde pŒ marknaden.

Tanken Šr att gšra det pŒ ett sŒdant sŠtt sŒ att det i slutŠndan gŒr fram: Att genom att kšpa just den hŠr produkten, sŒ sparas ett stort antal liter vatten pŒ grund av Œtervunnet material. Plus att interner kan fŒ en vettig syssla och inte minst att det hela genererar pengar till katastrofhjŠlp.

– Jordens resurser tar snart slut. NŠr en topp kostar 79:90 sŒ betalar vi inte fšr den med tanke pŒ vilken energi det kostar att gšra den och vad det egentligen skulle kosta i arbetskraft.  DŠrfšr mŒste vi anvŠnda textila material pŒ ett annat sŠtt i framtiden, pŒpekar designern Jennie Sundin som tror pŒ att det finns en marknad fšr coola och unika produkter gjorda med omsorg och eftertanke av Œtervunnet material.

Det Šr tre Œr sedan Ršda Korset slutade sŠnda klŠder som bistŒnd i katastrofer. IstŠllet ligger fokus idag pŒ att fŒ fram rent vatten. Det Šr nŒgot som Ršda Korsets textila samordnare, Elisabeth Dahlin inte Šr sen att framfšra nŠr hon Šr ute och pratar om Œtervinning.

– Vi vill aktivt medverka till att stoppa šverflšdet. Det Šr inte alla som har kopplat ihop att det krŠvs upp till 29 000 liter vatten fšr att framstŠlla ett kilo bomull. Vi vill bidra till en hŒllbarare vŠrld och innovativt sška nya vŠgar att anvŠnda textilierna som rŒvara. Genom att lyfta budskapet om hŒllbar design och konsumtion vill vi ta ett socialt ansvar, sŠger Elisabeth Dahlin.

Tack vare policyn har Ršda Korset pŒ kort tid positionerat sig hšgt uppe pŒ avfallstrappan. I dag finns det upparbetade samarbeten med bland annat designers men Šven Textilhšgskolan i BorŒs. DŠr Šr flera studenter, under de senaste Œren, skrivit sina examensarbeten om olika former av Œtervinning av textilier. Inte minst finns det sedan lŠnge ett gediget samarbete med en stor mŠngd ršdakorskretsar, bestŒende av kompetenta handarbetare. PŒ sŒ sŠtt har man lyckats fšrena tradition med framtid.

Till Ršda korsets 280 second hand-butiker i Sverige skŠnks nŠrmare fem miljoner kilo fem klŠder och andra textilier per Œr. HŠlften av dem blir aldrig sŒlda. Tidigare slŠngdes det som inte sŒldes. Det var till och med sŒ att Ršda Korset hade stora utgifter till kommunerna fšr klŠdavfallet. SŒ Šr det inte lŠngre. IstŠllet handlar det om att pŒ ett bra sŠtt omvandla bortvalda plagg till nya saker. Ett sŠtt Šr att mala ned dem till fibrer som fŒr fungera som isolering till exempelvis biltak. Eller att klippa ur tygbitar ur skŠnkta textilier fšr att Œtervinna dem till sŠljbara produkter som det finns behov av pŒ marknaden.

– Jag skulle vilja pŒstŒ att vi fšrvandlat avfall till en resurs, pŒpekar Elisabeth Dahlin och prasslar upp en fyrkantig trasa ur en pŒse.

Det Šr exempel pŒ vad som kan bli lokalproducerade putstrasor till maskiner ombord pŒ bŒtar i framtiden. Hon har redan varit i kontakt med en lokal grossist som sŠljer importerade putstrasor till rederier.  

– Kruxet Šr att fŒ igŒng en vettig sortering frŒn inlŠmnade klŠder och ett avtal med till exempel KriminalvŒrdsstyrelsen fšr att exempelvis utvidga uppdraget till interner att klippa fyrkantiga putsdukar, poŠngterar Elisabeth Dahlin.

HŠrom veckan fick hon ett telefonsamtal frŒn norra Sverige som gjorde henne extra glad. Det var en dam som hade lagt ned sin klŠdproduktion och ville bli av med ett helt ton fin ylle.

– Jag trodde inte att det var sant, sŠger hon och reser sig upp och hŠmtar en bunt mšnstrade tygprover ur en pŒse.

Hon ser fram emot att gŒ igenom ullmaterialet tillsammans med designers och se vad som kan skapas av detta. Om hon fŒr spŒna fritt sŒ skulle det kunna resultera i en annorlunda catwalk med modeplagg i Ršda Korsets eget mŠrke eller en webbutik med designade klŠder av Œtervunnet material. Men dŠr befinner vi oss inte riktigt Šnnu.

 

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Sofia Sabel

 

ÓAvfall har setts som skrŠp, men i dag ses det som en resurs.Ó

 

ÓFšrr kšrde vi ut klŠderna till tippen. Vinsten Šr jŠttestor av att ta vara pŒ textilierna och gšra nŒgot av detÓ.

Elisabeth Dahlin, nationell textilsamordnare pŒ Ršda Korset

 

Fakta: Studio Re:design

Under hšsten 2012 inledde VŠstra Gštalandregionen en satsning fšr att hšja vŠrdet pŒ textilt spill frŒn textilfšretag genom projektet Studio Re:design. I hšstas fortsatte projektet genom ett samarbete med Ršda Korset.

Under hšsten engagerade re:design sex designfšretag som skulle anvŠnda en del av Ršda Korsets šverflšd fšr att skapa nya produkter. Det har resulterat i en kollektion av vŠskor, lampor, mattor och kuddar.

Gruppen har gŒtt vidare och bildat designkollektivet Around, en paraplyorganisation fšr deltagarna.

Projektet drivs Šven tillsammans med BorŒs stad, Hšgskolan i BorŒs, TillskŠrarakademin i Gšteborg och Naturskyddsfšreningen.

LŠs mer pŒ: http://epi.vgregion.se

 

Visste du att:

I Sverige kšper vi cirka 15 kilo klŠder per person och Œr. Runt hŠlften av dem kastar vi i soporna.

Sveriges textilkonsumtion motsvarar Œrligen 730 000 bilars koldioxidutslŠpp.

Polyester som Šr den nŠst vanligaste textilfibern, Šr tillverkad av rŒolja och krŠver nŠstan tre gŒnger sŒ mycket energi som bomull.

Det gŒr Œt šver cirka 200 000 ton kemikalier per Œr vid produktionen av klŠdesplagg som konsumeras i Sverige varje Œr.

Cirka elva procent av vŠrldens bekŠmpningsmedel anvŠnds vid odling av bomull.

Bomullsproduktionen tar upp mark som skulle kunna anvŠndas till matproduktion.

KŠlla: NaturvŒrdsverket

 

Fakta: Ršda Korsets klŠdpolicy

2011 gav riksstŠmman Ršda Korsets styrelse i uppdrag att utarbeta en klŠdpolicy. Till policyn hšr en handlingsplan med mŒl och riktlinjer fšr hur man skall arbeta med och uppnŒ en hŒllbar utveckling pŒ olika nivŒer i organisationen. Den nya policyn skall fšljas upp senast vid Œrsskiftet.

Policyn bestŒr av tre delar: ekologisk hŒllbarhet, social hŒllbarhet och ekonomisk hŒllbarhet. Detta innebŠr bland annat att SRK skall vara ett fšredšme i att skšta hŒllbarhetsfrŒgor och att sprida kunskap om dessa

I dag samarbetar Ršda Korset med bland andra NaturvŒrdsverket fšr att prioritera textilavfall och arbeta fram en certifiering fšr fšretag och organisationer som gšr detta. Dessutom har Ršda Korset lŠmnat in en remiss om den nya avfallslagen till Nordiska ministerrŒdet.

En stor del av de klŠder som skŠnks sŠljs inte i Ršda Korsets egna butiker. De sŠljs till en Œtervinningsstiftelse KICI i Holland till ett lŒgt kilopris. DŠr smulas textilierna ned till fibrer som bland annat anvŠnds som isolering i bilar.

KŠlla: Ršda Korset