Ingress:
Ršda
Korsets klŠdpolicy hŒller pŒ att vŠvas in i samtiden. SkŠnkta klŠder fšrvandlas
till heminredningsprodukter av flyhŠnta designers. Tanken Šr att šverskottet
skall investeras i katastrofhjŠlp.
Bršd:
Det
bšrjade med ett Œtervinningsprojekt som startades i 2012 i VŠstra Gštaland och
som Ršda Korset hakade pŒ. Det var en resa som gav mŒnga lŠrdomar och nu vŠntar
flera designade produkter pŒ att mšta marknaden. Jennie Sundins
trasmatteinspirerade mixed tape rug Šr en av dem. Jeanslampan Šr en annan.
–
Jeans Šr en produkt som nŠstan alla pŒ hela jordklotet kŠnner till. Det binder
samman Œldrar, genus, klass och etnicitet. Vilken annan produkt Šr det sŒ med?
funderar Lill O. Sjšberg som tillsammans med designer Maria Zeilon tagit fram
en lampa gjord av gamla jeans som skŠnkts till Ršda Korsets klŠdinsamling.
SjŠlva
lampskŠrmen Šr tillverkad av innersšmmarna pŒ jeansen, just fšr att det var de
som var mest intakta nŠr plaggen klippts isŠr. NŠr innersšmmarna lŠngs benen
klippts ur, flŠtades de samman efter olika blŒ fŠrgschatteringar och nitades
dŠrefter fast runt en sŠrskild stŠllning.
Arbetet har utfšrts av interner pŒ KriminalvŒrdens anstalt i BorŒs. DŠr har
inblandade designers haft workshops fšr att inspirera och lŠra ut hantverket.
Men
lŒt oss ta det hela frŒn bšrjan. SjŠlva uppdraget fšr de sex designfšretagen
var att komma fram med produkter eller tjŠnster till marknaden.
Den
fšrsta turen ledde till Ršda Korsets stora klŠddepŒ i
Skara. De tillresta designerna stod mŒllšsa nŠr de mšttes av ett stort berg av
blŒ plastsŠckar innehŒllande osorterade klŠder och skor. De valde att ta med
sig hundra sŠckar som ett stickprov och ganska snart fšrstod de att innehŒllet
mŒste sorteras i jeans, herrskjortor av bomull etcetera. Snart dŠrefter
upprŠttade projektet en sorteringstjŠnst i BorŒs.
–
Hela textillagret Šr en guldgruva, men det mŒste fšrvaltas pŒ rŠtt sŠtt. Under
projektets gŒng har vi insett att vi mŒste ha hjŠlp med sorteringen fšr att
kunna ta vara pŒ textilierna, menar Lill O. Sjšberg och tillŠgger att det inte
Šr en lŠtt sak att fŒ ut Œtervinningsprodukter pŒ marknaden, sŠrskilt inte
produkter som krŠver att konsumenterna lŠttar pŒ plŒnboken.
De
har Šgnat en hel del tid att diskutera hur man bŠst framfšr budskapet. SvŒrigheten
ligger i att berŠtta historien om produkten, ett slags storytelling, sŒ att det
inte blir Šnnu en kudde pŒ marknaden.
Tanken
Šr att gšra det pŒ ett sŒdant sŠtt sŒ att det i slutŠndan gŒr fram: Att genom
att kšpa just den hŠr produkten, sŒ sparas ett stort antal liter vatten pŒ
grund av Œtervunnet material. Plus att interner kan fŒ en vettig syssla och
inte minst att det hela genererar pengar till katastrofhjŠlp.
–
Jordens resurser tar snart slut. NŠr en topp kostar 79:90 sŒ betalar vi inte
fšr den med tanke pŒ vilken energi det kostar att gšra den och vad det
egentligen skulle kosta i arbetskraft.
DŠrfšr mŒste vi anvŠnda textila material pŒ ett annat sŠtt i framtiden,
pŒpekar designern Jennie Sundin som tror pŒ att det finns en marknad fšr coola
och unika produkter gjorda med omsorg och eftertanke av Œtervunnet material.
Det
Šr tre Œr sedan Ršda Korset slutade sŠnda klŠder som bistŒnd i katastrofer. IstŠllet
ligger fokus idag pŒ att fŒ fram rent vatten. Det Šr nŒgot som Ršda Korsets
textila samordnare, Elisabeth Dahlin inte Šr sen att framfšra nŠr hon Šr ute
och pratar om Œtervinning.
–
Vi vill aktivt medverka till att stoppa šverflšdet. Det Šr inte alla som har
kopplat ihop att det krŠvs upp till 29 000 liter vatten fšr att framstŠlla ett
kilo bomull. Vi vill bidra till en hŒllbarare vŠrld och innovativt sška nya
vŠgar att anvŠnda textilierna som rŒvara. Genom att lyfta budskapet om hŒllbar
design och konsumtion vill vi ta ett socialt ansvar, sŠger Elisabeth Dahlin.
Tack
vare policyn har Ršda Korset pŒ kort tid positionerat sig hšgt uppe pŒ
avfallstrappan. I dag finns det upparbetade samarbeten med bland annat
designers men Šven Textilhšgskolan i BorŒs. DŠr Šr flera studenter, under de
senaste Œren, skrivit sina examensarbeten om olika former av Œtervinning av
textilier. Inte minst finns det sedan lŠnge ett gediget samarbete med en stor
mŠngd ršdakorskretsar, bestŒende av kompetenta handarbetare. PŒ sŒ sŠtt har man
lyckats fšrena tradition med framtid.
Till
Ršda korsets 280 second hand-butiker i Sverige skŠnks nŠrmare fem miljoner kilo
fem klŠder och andra textilier per Œr. HŠlften av dem blir aldrig sŒlda.
Tidigare slŠngdes det som inte sŒldes. Det var till och med sŒ att Ršda Korset
hade stora utgifter till kommunerna fšr klŠdavfallet. SŒ Šr det inte lŠngre. IstŠllet
handlar det om att pŒ ett bra sŠtt omvandla bortvalda plagg till nya saker. Ett
sŠtt Šr att mala ned dem till fibrer som fŒr fungera som isolering till
exempelvis biltak. Eller att klippa ur tygbitar ur skŠnkta textilier fšr att
Œtervinna dem till sŠljbara produkter som det finns behov av pŒ marknaden.
–
Jag skulle vilja pŒstŒ att vi fšrvandlat avfall till en resurs, pŒpekar Elisabeth
Dahlin och prasslar upp en fyrkantig trasa ur en pŒse.
Det
Šr exempel pŒ vad som kan bli lokalproducerade putstrasor till maskiner ombord
pŒ bŒtar i framtiden. Hon har redan varit i kontakt med en lokal grossist som
sŠljer importerade putstrasor till rederier.
–
Kruxet Šr att fŒ igŒng en vettig sortering frŒn inlŠmnade klŠder och ett avtal
med till exempel KriminalvŒrdsstyrelsen fšr att exempelvis utvidga uppdraget
till interner att klippa fyrkantiga putsdukar, poŠngterar Elisabeth Dahlin.
HŠrom
veckan fick hon ett telefonsamtal frŒn norra Sverige som gjorde henne extra
glad. Det var en dam som hade lagt ned sin klŠdproduktion och ville bli av med
ett helt ton fin ylle.
–
Jag trodde inte att det var sant, sŠger hon och reser sig upp och hŠmtar en
bunt mšnstrade tygprover ur en pŒse.
Hon
ser fram emot att gŒ igenom ullmaterialet tillsammans med designers och se vad
som kan skapas av detta. Om hon fŒr spŒna fritt sŒ skulle det kunna resultera i
en annorlunda catwalk med modeplagg i Ršda Korsets eget mŠrke eller en webbutik
med designade klŠder av Œtervunnet material. Men dŠr befinner vi oss inte
riktigt Šnnu.
Byline:
Agneta Slonawski
Bildbyline:
Sofia Sabel
ÓAvfall
har setts som skrŠp, men i dag ses det som en resurs.Ó
ÓFšrr
kšrde vi ut klŠderna till tippen. Vinsten Šr jŠttestor av att ta vara pŒ
textilierna och gšra nŒgot av detÓ.
Elisabeth
Dahlin, nationell textilsamordnare pŒ Ršda Korset
Fakta:
Studio Re:design
Under
hšsten 2012 inledde VŠstra Gštalandregionen en satsning fšr att hšja vŠrdet pŒ
textilt spill frŒn textilfšretag genom projektet Studio Re:design.
I hšstas fortsatte projektet genom ett samarbete med Ršda Korset.
Under
hšsten engagerade re:design sex designfšretag som
skulle anvŠnda en del av Ršda Korsets šverflšd fšr att skapa nya produkter. Det
har resulterat i en kollektion av vŠskor, lampor, mattor och kuddar.
Gruppen
har gŒtt vidare och bildat designkollektivet Around, en paraplyorganisation fšr
deltagarna.
Projektet
drivs Šven tillsammans med BorŒs stad, Hšgskolan i BorŒs, TillskŠrarakademin i
Gšteborg och Naturskyddsfšreningen.
LŠs
mer pŒ: http://epi.vgregion.se
Visste
du att:
I
Sverige kšper vi cirka 15 kilo klŠder per person och Œr. Runt hŠlften av dem
kastar vi i soporna.
Sveriges
textilkonsumtion motsvarar Œrligen 730 000 bilars koldioxidutslŠpp.
Polyester
som Šr den nŠst vanligaste textilfibern, Šr tillverkad av rŒolja och krŠver
nŠstan tre gŒnger sŒ mycket energi som bomull.
Det
gŒr Œt šver cirka 200 000 ton kemikalier per Œr vid produktionen av klŠdesplagg
som konsumeras i Sverige varje Œr.
Cirka
elva procent av vŠrldens bekŠmpningsmedel anvŠnds vid odling av bomull.
Bomullsproduktionen
tar upp mark som skulle kunna anvŠndas till matproduktion.
KŠlla:
NaturvŒrdsverket
Fakta:
Ršda Korsets klŠdpolicy
2011
gav riksstŠmman Ršda Korsets styrelse i uppdrag att utarbeta en klŠdpolicy.
Till policyn hšr en handlingsplan med mŒl och riktlinjer fšr hur man skall
arbeta med och uppnŒ en hŒllbar utveckling pŒ olika nivŒer i organisationen.
Den nya policyn skall fšljas upp senast vid Œrsskiftet.
Policyn
bestŒr av tre delar: ekologisk hŒllbarhet, social
hŒllbarhet och ekonomisk hŒllbarhet. Detta innebŠr bland annat att SRK skall
vara ett fšredšme i att skšta hŒllbarhetsfrŒgor och att sprida kunskap om dessa
I
dag samarbetar Ršda Korset med bland andra NaturvŒrdsverket fšr att prioritera
textilavfall och arbeta fram en certifiering fšr fšretag och organisationer som
gšr detta. Dessutom har Ršda Korset lŠmnat in en remiss om den nya avfallslagen
till Nordiska ministerrŒdet.
En
stor del av de klŠder som skŠnks sŠljs inte i Ršda Korsets egna butiker. De
sŠljs till en Œtervinningsstiftelse KICI i Holland till ett lŒgt kilopris. DŠr
smulas textilierna ned till fibrer som bland annat anvŠnds som isolering i
bilar.
KŠlla: Ršda Korset