Ingress:

Nyligen tog Johan Leidi ett kliv i riktning mot en dokumentärfilmande tillvaro. Snart visas hans förstlingsverk på TV. Det är tre korta filmer om barn som bor i en favela i Rio de Janeiro.

Bröd:

Johan Leidi kommer precis från ett träningspass med sin sjukgymnast. Han kan inte längre bära ryggsäck, utan inser att han måste ordna en kärra att dra kamerautrustningen på. Orsaken är ett brutet nyckelben och lite smärre skador som han fick efter en störtdykning för fyra månader sedan. Han höll på att tilläggsisolera huset, han gick inte och fikade, det började regna och när han skulle upp på taket och täcka isoleringen med plast lutade han sig för kraftigt över nocken och föll rakt in i ett berg, med huvudet före.

En av de sakerna är att ha skaffat en lokal tillsammans med andra dokumentärfilmare i Göteborg. En annan är att han lagt ner kraft på att leta personer som skall ingå i ett fältarbete om rörmakares arbetsvardag, som i sin tur innebär att han kan knyta ihop påsen och doktorera. Rörmakarna har Johan Leidi tänkt att filma. Det något ovanliga valet av arbetsmetod kallar han för interaktiv etnografi.

Men för dess gick han journalisthögskolan i Göteborg och konstaterade att nyhetsjournalistik inte var något för honom. Efter skolan deltog han i ett projekt på Färnabo folkhögskola som innebar att han skulle utvärdera folkbildningsprojekt i Bolivia och Tanzania.

För tio år sedan träffade han en man som bodde i favelan Santa Marta i Rio de Janeiro. Mannen var i Sverige för att föreläsa och Johan Leidi tolkade från portugisiska till svenska. När han så var på väg till Bolivia för fyra år sedan för att utvärdera ett folkbildningsprojekt som Färnabo folkhögskola initierat, så mellanlandade han i Rio och blev tagen av livet i favelan.

När han kom hem började han skissa på en film om barnen i favelan och han visste då att han inte enbart ville visa eländes elände, utan även de ljusa sidorna som finns i denna fattiga stadsdel i denna gigantiska stad.

– Ofta exotiserar man saker och ting och fokuserar på det som är annorlunda, men människor är människor var man än befinner sig. Barn är barn här som där. Samtidigt som det yttre är annorlunda.

När det var dags för ännu en utvärderingsresa till Bolivia året, avsatte han två veckor för att filma barnen i favelan.

Han fick ett handlån till en ny kamera och gav sig iväg. Det enda han visste var att ideella krafter erbjöd barnen ett slags kollo under sommarlovet, som är under vår julhelg. Därav filmernas namn: I Brasilien är det sommarlov på vintern.

Så följde han med barnen till en djurpark och stoppade kameran under armen, i barnens ögonnivå. Då vände sig 12-åriga Julie mot honom och frågade om han ville hänga med. Snart blev Johan Leidi hembjuden till hennes familj i favelan och hon är också en av de två huvudpersonerna i trilogin.

Intresse för människor och kulturer har Johan Leidi haft så länge han kan minnas. Kanske stammar det från när han var sju år och bodde i Alexandria där hans pappa arbetade som oceanograf.

– Det är möjligt att det påverkade mig. Jag har i alla fall en längtan till klimatet och då menar jag både värmen och miljön, förklarar Johan Leidi som känner att han är på rätt plats i livet nu.

Nästa steg är en liten kortfilm om ritualerna kring livet och döden. Rörmakarna står också på tur, liksom hans första riktiga dokumentärfilm.

Fotnot: En favela är ett brasiliansk slumområde.

Namn: Johan Leidi

Ålder: 36 år.

Yrke: Socialantropolog

Bor: På Brännö

Familj: Fru och två barn.

Intressen: Segling som livsform och den portugisisktalande världen.

Fakta:

Filmerna I Brasilien är det sommarlov på vintern, visas i SVT Barnkanalen den 15, 16 och 17 februari klockan ?

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Agneta Slonawski

Bildtext: Långsegling drömmar, website katamaraner, just nu.