Ingress:

Alltfler ensamkommande barn söker sig till Sverige. Många av dem har inte någon vana av att gå regelbundet till tandläkaren. Och ett stort antal av dem behöver tolk. Det kan göra tandläkarbesöket till en utmaning – både för tandläkaren och för barnet.

Bröd:

Hjällbo i nordöstra Göteborg är en invandrartät förort med både gömda flyktingar, flyktingar som söker asyl, plus ensamkommande barn som oftast bor i familjehem i området. Många av barnen kommer från ett krigshärjat Somalia.

Mahrok Mahdaviani på Folktandvården i Hjällbo centrum van vid att möta dem. Hon är en nischad tandläkare inom pedodonti och har varit med om många olika tolksituationer. Ibland sker tolkningen via telefon, då sätts datorns högtalare på och frågor och svar studsar genom rummet. Helst föredrar hon att ha en tolk på plats för att kunna ta del av ansiktsuttryck och kroppsspråk. Oavsett vilket så tar ett besök med tolk alltid längre tid.

– En minut blir kanske två med tolk, men det går oftast bra och vi brukar hinna med att göra en undersökning på omkring tjugo minuter. Jag kan sätta upp så mycket tid som jag behöver, säger Mahrok Mahdaviani.

Hon är tålmodig och lugn och närmar sig barnen med respekt. Varje steg har betydelse i uppbyggandet i en ny relation.

– Jag står aldrig upp när jag pratar, utan sätter mig ned så att vi kommer i samma höjd och får ögonkontakt. Sedan tänker jag på mitt kroppsspråk och att barnen får bekanta sig med till exempel spegeln och borret, innan jag går vidare. Jag använder mig ganska mycket av humor. Men det handlar om att bygga upp ett förtroende. Jag lägger verkligen mycket tid på det. Jag har sett att det fungerar bättre så, förklarar Mahrok Mahdaviani.

Ibland har hon hjälp av en kollega som kan prata somaliska. Själv har hon lärt sig några ord på somaliska, som till exempel: ”ont”. De flesta som beställt tolk innan besöket, får det också. Men ibland klaffar det inte och de blir utan.

– Men jag skickar aldrig hem någon, utan då försöker jag klara det utan tolk, säger Mahrok Mahdaviani.

De flesta utlandsfödda barnen som kommer till den här kliniken är inte vana vid att gå till tandläkaren regelbundet, utan kommer när de får ont. En del barn kommer ensamma, andra kommer i sällskap med äldre syskon, föräldrar eller en god man.

Hälften av alla barn som kommer hit har karies och en del har problem med tandlossning.

– De har ingen vana av att sköta tänderna på samma sätt som de sköter övriga kroppen. Därför får vi jobba mycket profylaktiskt också. Det tar mycket tid, förklarar Mahrok Mahdaviani som har fått en patient som heter Khadra i behandlingsstolen.

Hon är en somalisk flicka som kom ensam till Sverige när hon var 15 år. Det är tre år sedan. Innan hon kom till Sverige hade hon aldrig varit hos tandläkaren eller använt tandkräm.

Nu går hon regelbundet till Folktandvården och har dessutom hunnit besöka specialisttandvården ett antal gånger, eftersom hennes bett behövdes justeras. På ett halvår har hon fått avlägsna två tänder i överkäken och två i underkäken. Tandställningen skall hon ha i ett och ett halvt år till. Eftersom Khadra var under 18 år när behandlingen påbörjades, fick hennes gode man komma med och godkänna den, som en ställföreträdande förälder.

Hon har bara behövt tolk en gång under behandlingen. Ibland har hon haft med sig en somalisk kompis in i behandlingsrummet, som kan bättre svenska än hon själv.

– Det är jättefint med bettet nu, men det har varit jobbigt. Tandställningen gjorde ont först, säger Khadra som är nöjd med sitt nya ”tandutseende”.

Mahrok Mahdaviani närmar sig Khadra på samma sätt som alla andra barn hon träffar. Hon är nästan övertydlig med att tala om vilka moment som kommer härnäst, oavsett om det handlar om att sänka stolen eller vilka instrument hon skall använda för att undersöka munnen med. Allt för att undvika rädsla. Khadra är inte rädd för tandläkaren. Hon har ganska bra tänder och får med sig lite råd om tandborstning efter att tandsköterskan har tagit röntgenbilder.

Men det finns alltid en risk att barnet varit med om traumatiska upplevelser. Många av barnen kommer från krigshärjade områden och har varit med om smärtsamma separationer eller andra starka upplevelser innan de kom till Sverige. Det kan göra att det tar över en halvtimma innan tandläkaren får komma till och lägga bedövningen.

– Min specialitet är tandvårdsrädsla hos barn. Jag försöker alltid ta reda på varför de är rädda. Det går kanske inte på en gång, utan det kan ta flera gånger innan man kommer fram till det, eller att de ens öppnar munnen. De behöver skolas in i behandlingen, de får bli vän med spegeln och sugen, eller bara sitta i stolen och vänja sig vid att vara här, förklarar Mahrok Mahdaviani och tillägger att hon använder sig av sedering om patienten trots upprepade besök fortfarande är behandlingsomogen, särskilt om barnet har ont. Då får han eller hon dricka en lugnande medicin, Midazolam APL, tjugo minuter innan behandlingen.

Folktandvården i Hjällbo centrum lägger cirka 300 sederingar per år. 28 personer arbetar i den låga ljusa byggnaden vid torget, varav tio är tandläkare. Och klinikchefen, Lidia Strömsten, som också arbetar som tandläkare två dagar i veckan, menar att det är högt i tak på kliniken när det gäller diskussioner om att möta olika situationer och att de anställda försöker se till hela människan och hennes situation.

Men man skulle ju som behandlande tandläkare vilja veta mer om barnen än deras nummer på asylkortet. Särskilt när det gäller unga utan föräldrar; om de har traumatiska upplevelser, eller lite om deras historia och vad de blivit utsatta för. Många av våra barn, oavsett om de är ensamkommande eller asylsökande, är inte behandlingsmogna. Det finns mycket ängslan och oro, säger Lidia Strömsten och ger ett exempel där hon skulle ge bedövning till en ung kille, men efter några korta frågor förstod att han hade erfarenheter som gjorde att han behövde bemötas som ett litet barn i behandlingen.

På Hjällbokliniken behandlas patienter mellan 0 till 22 år. Antalet ensamkommande barn eller asylsökande barn varierar från tid till annan. Flourlackning i skolorna är vanligt i det här området. Dessutom har Folktandvården nyligen påbörjat ett samarbete med socialtjänsten för att få hit barn som är kallade, men inte dyker upp. Folktandvården i Hjällbo har 6 000 patienter. Mellan 3 till 19 år. I närliggande stadsdelen Angered är antalet patienter 5 500. I båda områdena är in- och utflyttningen hög.

På Hjällbokliniken finns en stor kompetens med anställda som talar olika språk och som vet hur man skall förhålla sig i situationer med kulturella olikheter. Personalen har utvecklat en egen handlingsplan för bemötande vid olika krissituationer som kan inträffa på kliniken.

Det kan handla om att föräldrar vill att tandläkaren skall göra saker med barnet som tandläkaren inte tycker är relevant. Själva processen fram till handlingsplanen har både varit viktig och lett till många och givande diskussioner på Hjällbokliniken.

De har även med hjälp av en konsult spelat upp rollspel och agerat både patient och tandläkare. Allt för att hitta olika verktyg att kunna förmedla sin kunskap till patienterna. Det har handlat om gränssättning, när någon kommer in på kliniken och kräver behandling för sitt barn – Nu! till att möta traumatiserade patienter.

– De flesta ensamkommande barn är överlevare, men även om de är starka så vill de bli sedda. Det kan vara så att de inte riktigt vill visa sin rädsla och då kan den vara svår att fånga. Många av dem måste nog vara starkare än vad deras mognadsgrad tillåter, säger Lidia Strömsten.

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Marie Ullnert

”Det är oerhört viktigt att man bemöter människor med samma respekt, oavsett varifrån de kommer.”

Lidia Strömsten, klinikchef och tandläkare på Folktandvården i Hjällbo.

Fakta:

Barn och ungdomar i Västra Götaland har fri tandvård till och med det år de fyller 22 år. Föräldrarna kan fritt välja tandvårdsklinik i hela Västra Götaland – antingen någon inom Folktandvården eller hos en privat vårdgivare som har avtal med regionen.

Källor:

Folktandvården

Migrationsverket

Transkulturellt Centrum

Ev. tillägg:

Antalet asylsökande barn, ensamkommande barn och gömda barn, som får tandvård i Västra Götalandsregionen, uppskattas till drygt 1 000 personer. Där till kommer ett antal barn som finns hos privattandläkare.

- Det viktigaste är inte om barnet är ensamkommande, asylsökande eller gömd. De är barn och de har samma rättigheter, säger tandvårdsstrateg Gunnar Henning i Västra Götalandsregionen.

Men en sak har de gemensamt – tandvårdsbehovet är oftast

eftersatt. Det som skulle vara av värde för framtiden är att gruppen identifieras och att landsting och regioner får information om var de finns, samt att berörd tandvårdspersonal får ytterligare kompetensutveckling, menar Gunnar Henning.

Nästa år beräknas ett stort antal (cirka 1000 – 1500) somaliska anhörigmigranter komma till Västsverige. Var de hamnar och vilka kliniker som de kommer att höra till, vet ingen ännu. Därför har inga förberedelser gjorts i nuläget. Det är svårt att planera och göra riktlinjer. Eftersom det är osäkert hur många av dessa som kommer att stanna i Västra Götaland.

Fakta:

Till och med oktober 2012 har Göteborg tagit emot 180 ensamkommande barn. Av dessa har 123 permanent uppehållstillstånd, 29 av dem är asylsökande. De flesta av barnen är ”direktinresta” och hamnar ofta i familjehem hos släktingar.

Under 2010 sökte 2393 ensamkommande barn och ungdomar asyl i Sverige, majoriteten kom från Afghanistan, Somalia och Irak.

Bildtexter:

2792

Mahrok Mahdaviani på Folktandvården i Hjällbo centrum är van vid att möta både asylsökande barn och ensamkommande barn. Hon har utarbetat ett särskilt sätt att bemöta dem på, eftersom det finns mycket rädsla och trauman hos många av dessa barn som oftast kommer från krigshärjade områden som Somalia.

2795

– Hej, jag heter Mahrok och kommer från Iran, säger nischtandläkare Mahrok Mahdaviani till Khadra som är ensamkommande barn som skall göra en vanlig undersökning på Folktandvården i Hjällbo i nordöstra Göteborg.

2820

Mahrok Mahdaviani är på gränsen till övertydlig när hon beskriver vad hon skall göra. Hon hastar inte, utan avvaktar kort innan nästa steg i undersökning och är noga med ögonkontakt och att patienten förstått.

2862 samma som ovan.

2902, 2837

Khadra får väl godkänt, med råden om att borsta tänderna även på insidan och äta sötsaker högst en gång i veckan, samt dricka vatten när hon blir törstig.

– Det är jättefint med bettet nu, men det har varit jobbigt. Tandställningen gjorde ont först, säger Khadra som fick ha med sig sin god man till tandläkaren när beslutet om att fyra tänder skulle dras.

2913

Ulla Ekelund är tandsköterska på Folktandvården i Hjällbo och berömmer Mahrok Mahdavianis tålmodiga och lugna tillvägagångssätt med barnen.

2950

Mahrok Mahdaviani använder humorn som verktyg i sitt sätt att etablera kontakt och att bygga förtroende. Det gäller både ensamkommande barn och asylsökande barn.

kort ljushårig kvinna:

– På den här kliniken behärskar vi många språk. Men vi behöver självklart tolk också för att kunna berätta om vilka fynd vi gör och för att prata med patienten. Men det är en liten utmaning att lita på att tolken verkligen äger kunskapen, för det har hänt att tolken inte berättar vad tandläkaren just sa, säger Lidia Strömsten.

Eller:

Lidia Strömsten, klinikchef och tandläkare på Folktandvården i Hjällbo jämför situationen med ensamkommande barn, med ett barn som blivit omhändertaget. Vid olika ingrepp får man ta kontakt med god man, personal på boendet eller förälder.

Eller:

På Hjällbokliniken finns en stor kompetens med anställda som talar olika språk och som vet mer om hur man skall förhålla sig i situationer med kulturella olikheter.