Ingress:

 

Absolut fokus, smidighet och koordination. FŠrdigheter som kan šversŠttas i mŒnga sporter. Men nŠr det gŠller klŠttring bšr det gŒ stegvis som i en dans.

 

Bršdtext:

 

En jŠttesten under svalkande lšnnskugga vid Utby Šngar. KlŠttrarna dšper sina ÓproblemÓ som till exempel ÓKraftkalasÓ. Jenny Fšrander skall ge sig pŒ ett spŒr som hon inte klarat fšrut. tskilliga gŒnger har hon angripit problemet, fŒtt fingrarna pŒ kanten av toppen, men inte lyckats hŒlla sig kvar. NŠr hon var fšrŠldraledig gick hon ibland hit med barnvagnen fšr prova en ny ingŒng pŒ problemet och ge stenen en dust.

Fokus, andning, hšger fot upp i bršsthšjd och byta grepp med vŠnsterhanden i exakt rŠtt sekund. Hon drar segt hela sin kroppsvikt uppŒt, uppŒt.

Stenen Šr full av kritade spŒr av klŠttrare som varit dŠr tidigare.

     Kom igen nu! Bra! Ropar hennes make Henrik Fšrander-Sennelšv, medan deras barn AndrŽ, 5 Œr, och Joar, 3 Œr, gšr smŒ utflykter bland de torra lšven i nyinkšpta klŠtterskor.

Hela familjen var nyligen pŒ favoritklŠtterstŠllet Fontainebleau, sšder Paris och snart Œker Jenny med sina tjejkompisar till ett stŠlle utanfšr Turin, i Italien, fšr att klŠttra. Deras semestrar planeras efter olika klŠtterstŠllen och en sšndag som denna trŠffar de klŠtterintresserade vŠnner i Utby fšr att tipsa varandra om hur man nŠrmar sig olika klŠtterproblem och hjŠlpas Œt med att titta till barnen.

SŒ stŒr Jenny Fšrander Šntligen uppe pŒ stenen. Bredbent och en smula stolt, och torkar av kritan pŒ de olivgršna byxorna.

     Jag kŠnner mig lite euforisk šver att Šntligen kommit upp. HŠr handlade det om reaktion, att nŠr man fŒr fingrarna pŒ ett grepp gŠller det att hŠnga kvar. Jag satte foten lite hšgre upp och sŒ kŠnde jag mig lite fšrberedd pŒ att det kanske skulle gŒ den hŠr gŒngen. Det kŠnns gštt, sŠger Jenny Fšrander och konstaterar att hon blivit starkare i fingrarna efter den senaste klŠttringsveckan i Frankrike.

Hon har varit svensk mŠstarinna i bouldering och har ett fšrflutet i bŒde rep- och boulderlandslaget. I det sistnŠmnda har Šven maken Henrik varit med. Att klŠttra med rep handlar mer om uthŒllighet medan ett boulderproblem kan bestŒ av nŒgra fŒ stenhŒrda ršrelser.

En varm fšrsommardag som denna vimlar det av klŠttrare i Utby. Folk med hjŠlm och rep eller med stora crashpads, madrassliknande saker som kallas ÓpaddorÓ, pŒ ryggen, passerar stigen till klŠtterstrŒket. Men egentligen Šr det lite fšr varmt med cirka 17 grader i skuggan. Friktionen mellan hand och sten pŒverkas av vŠrme.

Bara i Utby finns det 160 problem. Enbart stenen €ngsblocket i bšrjan av stigen sŠgs ha flest problem per kvadratmeter i hela Gšteborg. Hšnš i norra skŠrgŒrden Šr ett annat populŠrt stŠlle. DŠr finns det 400 problem, i varierande grad. Den som vill tar sig an stenen eller bergvŠggen och formulerar ett problem och den som fšrst klarar av det dšper problemet och anger svŒrighetsgrad. DŠrav namnet ÓKraftkalasÓ i Utby.

I Gšteborg har intresset fšr klŠttring škat under de senaste Œren. En fšrklaring till det kan vara att man kan ta sig med kommunala fŠrdmedel till de flesta stŠllen. €ven pŒ Tjšrn och i Kullavik finns populŠra klŠtterstŠllen.

     Det finns en njutning i ršrelsen, att kŠnna att kroppen fungerar. Det blir nŠstan meditativt. Man mŒste vara vŠldigt fokuserad och det bygger vŠldigt mycket pŒ friktionen mellanfingertopp och klippa, fšrklarar Jenny Fšrander och tillŠgger att det finns olika typer av grepp eller moves som: sloper, crimp, pinch eller jug.

Hon har alltid tyckt om att klŠttra, men det var i tjugoŒrsŒldern, nŠr hon var au pair i Schweiz som hon blev riktigt biten. Sedan dess har hon fortsatt. I dag klŠttrar hon tvŒ gŒnger i veckan, gŠrna utomhus om vŠdret tillŒter. Annars inomhus pŒ nŒgon av stadens tre klŠttervŠggar. Hon fšljer gŠrna musikens rytm nŠr hon klŠttar. Utomhus blir det mer som en avkoppling med naturens egen ljudmatta.

Om hon hade mer tid till trŠning skulle hon komplettera klŠttringen med styrketrŠning och yoga.

Hennes make tror att de flesta klŠttrare memorerar bŒde ršrelser och linjer eller leder nŠr de inte klŠttrar.

     Det Šr avslappnande att tŠnka pŒ det. Och det Šr kreativt att hitta en egen linje och se en mšjlighet att ta sig upp, fšrklarar han.

 

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Bjšrn Olsson

 

Bildtext:

Klattring018

Klattring146

Klattring162

     NŠr det gŠller svŒra saker mŒste man ibland psyka upp sig fšr att bli peppad och klara av det, fšrklarar Jenny Fšrander som klŠttrar ett par gŒnger i veckan, gŠrna utomhus sŒ hŠr Œrs.

 

Klattring192

KlŠttring som konst.

 

Klattring066

Som en kŠrleksrelation. SŒ beskriver Henrik Fšrander-Sennelšv sitt fšrhŒllningssŠtt till klŠttrandet.

Klattring481

Henrik Fšrander-Sennelšv och hans fru Jenny Fšrander planerar alla semestrar, med barnen AndrŽ och Joar, efter sitt klŠtterintresse.

 

Klattring229

Kritan Šr ett av klŠttrarens viktigaste hjŠlpmedel.

 

Klattring100

KlŠtterkŠrlek

 

Klattring089

Ett hemgjort redskap fšr att borsta rent spŒret innan klŠttringen pŒbšrjas.

 

Klattring281

AndrŽ klŠttermus i aktion. Mamma Jenny stšttar.

 

Klattring428

Klattring445

Bršderna AndrŽ, 5 Œr, och Joar, 3 Œr, har egna klŠtterskor och tar sig upp fšr mindre stenar utan stšrre problem.

 

 

Klattring387

 

 

€ngsblocket Utby plan 3

 

Jennys tips till nybšrjaren:

-       Skaffa klŠtterskor.

-       Skaffa krita.

-       Leta upp en guidebok med fŠrdiga problem.

-       …ka svŒrighetsgraden efterhand.

-       Glšm inte vatten och frukt.

 

 

KlŠttring i Gšteborg:

www.highsport.se

www.klatterdomen.se

www.fysiken.nu/klatterlabbet

 

LŠs mer pŒ:

www.gbo.crimp.se

www.gbg-guiden.info

 

KlŠttring i Gšteborg med omnejd av Tomasz Ratajczak.

KlippklŠttring och Stora KlippklŠttringsboken av Per Calleberg.

 

Fšrutom allmŠn litteratur ges Šven sŒ kallad fšrare ut, det vill sŠga guidebšcker šver klŠtterstŠllen. Fšrarna Šr oftast skrivna av klŠttrarna sjŠlva.

 

Fakta klŠttring:

Bouldering:

Boulder kommer frŒn engelskan och betyder klippblock. Bouldering sker oftast pŒ klippblock och bygger mer pŒ styrka och teknik Šn uthŒllighet.

KlŠttraren vŠljer en vŠg upp šver blocket, och denna vŠg kallas inom bouldering fšr ett problem.

 

TopprepsklŠttring:

 

Vid topprepsklŠttring Šr klŠttraren sŠkrad uppifrŒn med rep. Man fšrankrar vid klippans topp. I den ena av de tvŒ nedhŠngande repŠndarna knyter klŠttraren in sig och den andra repŠnden Šr kopplad till sŠkringsmannens broms, genom vilket repet tas in och strŠcks vartefter klŠttraren fšrflyttar sig hšgre.

 

Alpin klŠttring:

 

Alpin klŠttring Šr samlingsnamn fšr all klŠttring som sker i alpin miljš. VŠxlande vŠder och andra yttre faktorer bidrar till klŠttringens svŒrighetsgrad minst lika mycket som de vanliga faktorerna som hur brant det Šr.

 

IsklŠttring:

 

Vid isklŠttring tar sig klŠttraren uppŒt med hjŠlp av stegjŠrn och isyxor. SŠkringen sker pŒ liknande sŠtt som vid traditionellt sŠkrad klippklŠttring, med den skillnaden att sŠkringarna pŒ is utgšrs av speciella isskruvar.

 

KlippklŠttring:

 

MŒnga klippklŠttringsleder Šr inte mer Šn 20 meter lŒnga. SŠkringen sker genom att man placerar utrustning i sprickor som sedan tas loss efter att klŠttringen avslutats.