Ingress:

Knarrholmen har blivit ett symboliskt tecken i tiden. Fšrvandlingen har gŒtt frŒn smŒ enkla eternitstugor till sobert inredda hus i Šdla material. Numera stavas arbetarnas gamla fritidsš - perestrojka.

 

Bršd:

Den kulturmŠrkta vŠnthallen, i retrostil, stŒr med kepsens breda brŠtte riktad mot fastlandet. SŒ har det sett ut Šnda sedan den fŠrdigstŠlldes 1945. Sedan dess har mŠngder av fštter trampat den lagom lŒnga stenpiren fšr att ta till hšger šver Šngen, snett ned mot sandstranden som arbetarna anlade fšr lŠngesedan, och vidare mot badbryggan som ursprungligen, fraktades hit och Œtervanns, frŒn Arendals smŒbŒtshamn.

Knarrholmen skŠnktes till Gštaverkens arbetare som en donation av Axel Ax:son Johnson via ett gŒvobrev den tredje augusti 1940. De 32,7 hektaren kom tillsammans med ett grundkapital pŒ 50 000 riksdaler. NŒgra Œr dŠrefter uppfšrdes de tio fšrsta stugorna som kunde hyras av arbetare och deras familjer pŒ Gštaverkens varv. I rask takt dŠrefter byggdes utedass och bŒtbrygga. Och 23 hyrstugor till. I dag Šgs Knarrholmen av BRA bygg som kšpt šn fšr nŠrmare 50 miljoner kronor. Det Šr ocksŒ de som byggt den nya restaurangen pŒ šn. Den ligger precis i blickfŒnget, fšr alla passagerare som stiger i land, likt en vŠrdig pendang till den stilrena funkisvŠnthallen.

– Jag blir sŒ glad varenda gŒng jag kommer hitut och fŒr se restaurangen. Vi Šr sjukt stolta šver inredningen. Vi ville inte ha en marin inredning med hummertinor och fiskenŠt, utan en lite rŒare kŠnsla av Gštaverken med rost, industri, betong och stentumlade bestick som ska se ut om nŒgon glšmt kvar dem och att vi hittat dem pŒ berget hŠr ute, sŠger Patrik Robertsson som tillsammans med sina tvŒ kompanjoner Johan KylfŠlt och Henrik Berntsson. driver nyšppnade restaurang Knarrholmen.

Han tillstŒr att han var skeptisk till en bšrjan, šver idŽn att lŠgga till en skŠrgŒrdskrog till sina andra tvŒ restauranger. Men sŒ lŠt han sig švertalas av byggbolaget och hŠngde med pŒ en bŒtresa ut till šn. DŠr sa det dubbelklick!

– Fort vi gick iland fick jag en magkŠnsla, som jag sprungit pŒ ett fŒtal gŒnger i mitt liv. Jag sŒg en ÓSaltkrŒkan-šÓ. PŒ bŒten hem lyssnade jag in folk frŒn TŠltstan fšr att fŒnga upp vad de tyckte, minns Patrik Robertsson.

Sommaren som gŒtt sammanfattar Patrik Robertsson och kršgaren Johan KylfŠlt som: FullstŠndig succe!

De har valt att satsa pŒ en enkel och vŠllagat med fisk och skaldjur i fšren. PŒ premiŠren i midsomras hade de 400 Štande gŠster. De hade tagit initiativ till att bjuda in alla boende pŒ šn, bŒde nybyggare och gamla hyresgŠster, frŒn TŠltstan, som ligger ett stenkast frŒn restaurangen.

FrŒn bšrjan var det bara tŠlt som fick stŠllas pŒ platsen vid vattenbrynet. SŒ smŒningom fick nŒgra varvsarbetare uppfšra masonitstugor. Bara de rev ner dem nŠr hšsten kom. Tills det blev tillŒtet att bygga enklare smŒ stugor, som fick arrenderas. De lŠmnades tillbaka till šns fšrening, nŠr man gick i pension.

PŒ senare Œr gick Handels in som medfšrvaltare av šn. DŒ blev det mšjligt fšr Lena Sundin att hyra en fšre detta eternitstuga, fšr en rimlig peng, via sitt fack. Hon var en av mŒnga fšrŠldrar som tog sina barn till havet och lŠt dem gŒ i simskolan. Vi pratar nittiotal, dŒ fanns det hopptorn simskola och fungerande sommaraffŠr pŒ šn.

Det hela ledde till att hon fšr Œtta Œr sedan kšpte sitt lilla vita hus med blŒ knutar. Den hŠr fredagen har hon Œkt ut mellan tvŒ bŒtar, fšr att rŠfsa ihop grŠs och plocka med sig lite mogna tomater hem.

Hon Šr inte helt bekvŠm vid tanken att besška den nya restaurangen.

– Fšrr gick vi upp till affŠren och hŠmtade tidningen eller handlade jordgubbar med mjšlk. Nu undviker vi det. Det kŠnns som om man mŒste ta pŒ sig nŒgot snyggt fšr att ta en promenad pŒ šn. Vi Šr liksom vana vid att man hejar och pratar lite pŒ bryggan. Nu ser man folk som har dragkŠrror som det stŒr ÓprivatÓ pŒ. 

Knarrholmen 1:2 Šr numera bostadsrŠttsfšreningen i TŠltstan. DŠr delar Šgarna toalett, dusch och tvŠttstuga pŒ gammaldags ÓKnarren-manŽrÓ.  Skillnaden Šr att man numera kan sŠlja sin stuga. Knarrholmen 1:1 Šr bostadsrŠttsfšreningen dŠr de nybyggda husen ingŒr.

    Det hŠr var den sista šn som arbetarna kunde komma till. De som bor i nordšstra Gšteborg Œker nog inte till Marstrand. DŠrfšr Šr det viktigt att Šven de som arbetar i affŠr, fŒr Œka ut i skŠrgŒrden och bo, sŠger Lena Sundin.

    nu det snart inte sŒ mycket kvar av vŒr intervju . som sagt jagvill attdet framgŒr att vi alla trivs och ser fram emot att en ny version an knarrholmen vŠxer fram ...men ifrŒn min sida lŒt det gŒ LNGSAMT och VARSAMT fram med hŠnsyn till šns historia och skŠrgŒrdens mŒngfald. det har ju vart en liten oršrd pŠrla 

 

 

Knarrholmen hade sin storhetsperiod under femtiotalet. DŒ var det lŒng kš till hyrstugorna pŒ šn. Den som hade tur fick hyra en vecka eller tvŒ till ett symboliskt pris. Alla stugor hade i stort sett samma standard med pentry, vŠggfast tvŒvŒningssŠng och utdragssoffa. Utedasset ingick i priset och vatten fick man hŠmta sjŠlv vid pumpen. Det var en samlingsplats fšr tjšt och allmŠnt skvaller. SŒ smŒningom drogs det in vatten i stugorna och de gemensamma toaletterna ersattes av vattenklosetter pŒ utvalda stŠllen pŒ šn. Vid det laget var det lŒngt ifrŒn nŒgon kš. Den lŒga standarden gjorde att fŒ ville hyra. En metallarbetare betalade nŠrmare 4 000 kronor fšr en vecka, sŒ sent som 2013. ret dŠrefter sŒldes šn.

Fšr mŒnga har Knarren varit synonymt med en stark gemenskap. Skogsdungen som man passerar in mot šn, Šr ett exempel pŒ det. Frivilliga krafter har planterat sammanlagt tio tusen plantor av svartek, lŠrktrŠd, ršdek, oxel, bjšrk, vitgran och tall.

Den skuggiga allŽn Šlskar Sonny Johansson att mšta nŠr han gŒtt av bŒten. Han kšpte ett av de fšrsta husen pŒ Knarrholmen. Det ligger mittemot Knarrholmens lilla fyr, som blinkar svagt. SŒ fort han šppnar dšrren ser han den genom verandafšnstret pŒ andra sidan pentryt. Vyn Šr oslagbar; Donsšbron till vŠnster och snobbrŠnnan och Styrsš, rakt fram. Stormar det, sŒ slickar vŒgorna nŠstan trappan.

– Det bŠsta jag vet Šr att vakna upp och lyssna pŒ vŒgorna. HŠr Šr lika fint oavsett vŠder. Det Šr ett skŒdespel utanfšr fšnstret, sŠger han och fšljer tre kanotister som glider fšrbi.

Det Šr hšgt i tak och hela huset fullkomligt badar i ljus. Bostaden bestŒr av tre sovrum; ett vardagsrum, ett kšk och ett badrum. Golven Šr i natursten och ek.

– Jag har varit pŒ Knarren och hŠlsat pŒ kompisar, sŒ jag visste hur det sŒg ut och nŠr barnen var smŒ hyrde vi pŒ KŒrholmen. Men nŠr frugan och jag Œkte hit pŒ sensommaren fšr tvŒ Œr sedan, och stod pŒ berget hŠruppe, sŒ fšrstod jag att det hŠr var ett sŒdant tillfŠlle som dyker upp en gŒng i livet, minns Sonny Johansson.

DŒ var det enbart visningshus pŒ plats och det var redan tingat. NŠr de bokade sig fšr det vinterbonade fritidshus, de nu Šger, sŒ sŒlde de sin bostadsrŠtt och flyttade in i en andrahandslŠgenhet.

– Det Šr helt fantastiskt! Jag skulle kunna bo hŠr permanent, men fŠrjorna gŒr inte tillrŠckligt ofta vintertid. Men jag fšrsšker vara hŠr sŒ ofta jag kan. Det Šr inte alla fšrunnat att bo sŒ hŠr. Jag vet hur det sŒg ut innan, sŠger Sonny Johansson och pŒpekar att han blev ledsen av att se hur de gamla husen som nu rivits, var sŒ sjangserade.

SjŠlv kŠnner Sonny Johansson det som om han kommit hem. Han Šr uppvuxen i Kortedala och bodde i norra skŠrgŒrden pŒ somrarna. Knarrholmen symboliserar barndom och att han i viss mŒn nŒtt ett personligt mŒl, att komma ut i skŠrgŒrden igen.

– Om inte detta funnits, dŒ hade TŠltastan varit ett fantastiskt alternativ, menar Sonny Johansson. 

I Œr har det inte kommit mŒnga badgŠster till Knarrholmen. Det finns de som menar att šn numera andas privat Šgo. Urban Kullbo, som Šr sŠljansvarig pŒ Knarrholmen fšr BRA bygg Šr nšjd med att ha gŒtt iland frŒn vision till verklighet, pŒ nŠstan alla punkter.

– Vi har velat behŒlla den gamla kulturen pŒ šn. Men historien har Šndrat sig, nu har vi 2000-talet. Arbetarna har haft šn i mŒnga Œr. Varven finns inte lŠngre kvar och vi lever i en annan verklighet nu. Nu bšrjar nŠsta epok. Det blir inte som det var fšrr. TvŠrtom. Det var en ynnest fšr varvsarbetare att fŒ bo hŠr. Nu Šr det vi som kšpt šn. SŒdan Šr verkligheten, konstaterar Urban Kullbo, sŠljansvarig pŒ BRA bygg.

I planen fšr det nya Knarrholmen finns ingen musikfestival i sikte, men vŠl underhŒllning pŒ scen fšr šns nya publik.

– Vi var rŠtt sŠkra pŒ att kšparna fanns i Gšteborg. De flesta Šr mellan trettiofem till femtio Œr och de mŒnga har barn i skolŒldern. Nittio procent bor i vŠster, city eller i Œt SŠrš. NŒgon bor i Norge, eller London. Alla Šr ute efter nŠrheten till skŠrgŒrden. IstŠllet fšr att sitta i en bilkš upp till BohuslŠn i flera timmar, sŒ har du en š som du kommer ut till pŒ tio minuter, fšrklarar Urban Kullbo som sjŠlv stŒtt pŒ bryggan Œtskilliga timmar i sommar och vŠlkomnat folk som anlŠnt till Knarrholmen.

PŒ det sŠttet har han flerdubblat sina visningar och sŒlt fem nya hus. Av de sextiosju som byggts finns det sexton hus kvar, samtliga till en kostnad mellan tvŒ och Œtta miljoner kronor. Det stora bekymret Šr bŒtplatser.

– DŠr jobbar vi stenhŒrt med kommunen och andra. Alla som kšper hus pŒ šn Šr garanterade en bŒtplats. Restaurangen disponerar tjugofem bŒtplatser fšr nŠrvarande, men vi behšver betydligt fler, poŠngterar Urban Kullbo som ser fram emot att fortsŠtta forma šn till ett fritidsboende som skall fungera Œret runt, med en ny bastu vid havet, utegym, boulebana och en rotunda med olika event.

– SŒ skulle jag vilja bli av med Knarren eller Knarris. Det lŒter lite brštigt. Knarrholmen tycker jag passar bŠttre. Det Šr mer respekt, konstaterar han.

 

 

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: LisaThanner

 

 

Fakta:

 

ÓKŠrlek Šr ett stort ord. Men fšr mŒnga av vŒra šbor rŠcker det ŠndŒ inte till nŠr de skall fšrklarar kŠnslorna fšr just sin š.Ó

 

Ur boken Arbetarna till havet av Anna Kahn och Ingemar HŠrd - i kapitlet om Knarrholmen:

 

 

Bildtext:

 

Ingen Knarrholmenfestival, men det finns chans att det blir annan musikunderhŒllning, av mer ordnat slag – men inte med ungdomar.

 

– Tiderna fšrŠndras. Varven finns inte mer. Vi har fan inte fšrstšrt šn. Vi har tagit hand om den med omsorg. De gjorde inte de som hade den innan, sŠger Urban Kullbo som Šr sŠljansvarig fšr Knarrholmen.

 

 

Bildtext:

Som om det inte var nog att šn Šr uppdelad i tvŒ lŠger, mellan de som har och de som har mycket mer.

 

fšr en miljon fyrahundratrettioŒtta tusen kronor.

Trots att hon sjŠlv fick kšpa loss sin stuga.  Lena Sundin.

 

­ De ville ha bort oss frŒn bšrjan, men vi fick juridisk hjŠlp. Det fanns en paragraf som sade att urinvŒnarna skulle fŒ komma till tals. De kom till en fšrlikning, sŠger Lena Sundin och visar vattenkranen och elkabeln pŒ utsidan huset, som byggbolaget har dragit fram mot en kostnad av tio tusen kronor.

 

Bildtext:

– Sommaren som gŒtt har varit en braksuccŽ, sŠger Patrik Robertsson som tillsammans med sin souschef Johan KylfŠlt, pŒ restaurant Knarrholmen, lŠrt sig lŠxan att kolla vŠderapparna nŠr man har en skŠrgŒrdskrog.

 

TŠltstan:

En kulturmŠrkt masonitstuga med havsutsikt. Det Šr den enda som finns kvar i TŠltstan i dag.

 

 

Bildtext:

Sonny Johansson har fšrverkligat en dršm tillsammans med sin fru. Huset pŒ Knarrholmen kostade Œtta miljoner kronor.

 

Bildtext:

Ingen Knarrholmenfestival, men det finns chans att det blir annan musikunderhŒllning, av mer ordnat slag – men inte med ungdomar.

Det Šr inte otŠnkbart att det kan bli en scen i nŠrheten av restaurangen eller en helt ny bastu som fŒr ersŠtta den gamla vedeldade, nŠr badstranden.

 

…vrigt:

Det ger oss en fšrnimmelse om vad šn betytt fšr arbetarfamiljer som Œterkommande hyrt stugor hŠr under Œrens lopp.