Ingress:
Knarrholmen har blivit ett
symboliskt tecken i tiden. Fšrvandlingen har gŒtt frŒn smŒ enkla eternitstugor
till sobert inredda hus i Šdla material. Numera stavas arbetarnas gamla
fritidsš - perestrojka.
Bršd:
Den kulturmŠrkta vŠnthallen,
i retrostil, stŒr med kepsens breda brŠtte riktad mot fastlandet. SŒ har det
sett ut Šnda sedan den fŠrdigstŠlldes 1945. Sedan dess har mŠngder av fštter
trampat den lagom lŒnga stenpiren fšr att ta till hšger šver Šngen, snett ned
mot sandstranden som arbetarna anlade fšr lŠngesedan, och vidare mot badbryggan
som ursprungligen, fraktades hit och Œtervanns, frŒn Arendals smŒbŒtshamn.
Knarrholmen skŠnktes till
Gštaverkens arbetare som en donation av Axel Ax:son Johnson via ett gŒvobrev den
tredje augusti 1940. De 32,7 hektaren kom tillsammans med ett grundkapital pŒ
50 000 riksdaler. NŒgra Œr dŠrefter uppfšrdes de tio fšrsta stugorna som kunde
hyras av arbetare och deras familjer pŒ Gštaverkens varv. I rask takt dŠrefter
byggdes utedass och bŒtbrygga. Och 23 hyrstugor till. I dag Šgs Knarrholmen av
BRA bygg som kšpt šn fšr nŠrmare 50 miljoner kronor. Det Šr ocksŒ de som byggt
den nya restaurangen pŒ šn. Den ligger precis i blickfŒnget, fšr alla
passagerare som stiger i land, likt en vŠrdig pendang till den stilrena funkisvŠnthallen.
– Jag blir sŒ glad
varenda gŒng jag kommer hitut och fŒr se restaurangen. Vi Šr sjukt stolta šver
inredningen. Vi ville inte ha en marin inredning med hummertinor och fiskenŠt,
utan en lite rŒare kŠnsla av Gštaverken med rost, industri, betong och
stentumlade bestick som ska se ut om nŒgon glšmt kvar dem och att vi hittat dem
pŒ berget hŠr ute, sŠger Patrik Robertsson som tillsammans med sina tvŒ
kompanjoner Johan KylfŠlt och Henrik Berntsson. driver nyšppnade restaurang
Knarrholmen.
Han tillstŒr att han var
skeptisk till en bšrjan, šver idŽn att lŠgga till en skŠrgŒrdskrog till sina
andra tvŒ restauranger. Men sŒ lŠt han sig švertalas av byggbolaget och hŠngde
med pŒ en bŒtresa ut till šn. DŠr sa det dubbelklick!
– Fort vi gick iland
fick jag en magkŠnsla, som jag sprungit pŒ ett fŒtal gŒnger i mitt liv. Jag sŒg
en ÓSaltkrŒkan-šÓ. PŒ bŒten hem lyssnade jag in folk frŒn TŠltstan fšr att
fŒnga upp vad de tyckte, minns Patrik Robertsson.
Sommaren som gŒtt
sammanfattar Patrik Robertsson och kršgaren Johan KylfŠlt som: FullstŠndig
succe!
De har valt att satsa pŒ en
enkel och vŠllagat med fisk och skaldjur i fšren. PŒ premiŠren i midsomras hade
de 400 Štande gŠster. De hade tagit initiativ till att bjuda in alla boende pŒ
šn, bŒde nybyggare och gamla hyresgŠster, frŒn TŠltstan, som ligger ett
stenkast frŒn restaurangen.
FrŒn bšrjan var det bara tŠlt
som fick stŠllas pŒ platsen vid vattenbrynet. SŒ smŒningom fick nŒgra
varvsarbetare uppfšra masonitstugor. Bara de rev ner dem nŠr hšsten kom. Tills
det blev tillŒtet att bygga enklare smŒ stugor, som fick arrenderas. De
lŠmnades tillbaka till šns fšrening, nŠr man gick i pension.
PŒ senare Œr gick Handels in
som medfšrvaltare av šn. DŒ blev det mšjligt fšr Lena Sundin att hyra en fšre
detta eternitstuga, fšr en rimlig peng, via sitt fack. Hon var en av mŒnga
fšrŠldrar som tog sina barn till havet och lŠt dem gŒ i simskolan. Vi pratar
nittiotal, dŒ fanns det hopptorn simskola och fungerande sommaraffŠr pŒ šn.
Det hela ledde till att hon
fšr Œtta Œr sedan kšpte sitt lilla vita hus med blŒ knutar. Den hŠr fredagen
har hon Œkt ut mellan tvŒ bŒtar, fšr att rŠfsa ihop grŠs och plocka med sig
lite mogna tomater hem.
Hon Šr inte helt bekvŠm vid
tanken att besška den nya restaurangen.
– Fšrr gick vi upp till
affŠren och hŠmtade tidningen eller handlade jordgubbar med mjšlk. Nu undviker
vi det. Det kŠnns som om man mŒste ta pŒ sig nŒgot snyggt fšr att ta en
promenad pŒ šn. Vi Šr liksom vana vid att man hejar och pratar lite pŒ bryggan.
Nu ser man folk som har dragkŠrror som det stŒr ÓprivatÓ pŒ.
Knarrholmen 1:2 Šr numera
bostadsrŠttsfšreningen i TŠltstan. DŠr delar Šgarna toalett, dusch och
tvŠttstuga pŒ gammaldags ÓKnarren-manŽrÓ.
Skillnaden Šr att man numera kan sŠlja sin stuga. Knarrholmen 1:1 Šr bostadsrŠttsfšreningen
dŠr de nybyggda husen ingŒr.
–
Det hŠr var den
sista šn som arbetarna kunde komma till. De som bor i nordšstra Gšteborg Œker
nog inte till Marstrand. DŠrfšr Šr det viktigt att Šven de som arbetar i affŠr,
fŒr Œka ut i skŠrgŒrden och bo, sŠger Lena Sundin.
– nu
det snart inte sŒ mycket kvar av vŒr intervju . som sagt jagvill attdet framgŒr
att vi alla trivs och ser fram emot att en ny version an knarrholmen vŠxer fram
...men ifrŒn min sida lŒt det gŒ LNGSAMT och VARSAMT fram med hŠnsyn till šns
historia och skŠrgŒrdens mŒngfald. det har ju vart en liten oršrd pŠrla
Knarrholmen hade sin
storhetsperiod under femtiotalet. DŒ var det lŒng kš till hyrstugorna pŒ šn.
Den som hade tur fick hyra en vecka eller tvŒ till ett symboliskt pris. Alla
stugor hade i stort sett samma standard med pentry, vŠggfast tvŒvŒningssŠng och
utdragssoffa. Utedasset ingick i priset och vatten fick man hŠmta sjŠlv vid
pumpen. Det var en samlingsplats fšr tjšt och allmŠnt skvaller. SŒ smŒningom
drogs det in vatten i stugorna och de gemensamma toaletterna ersattes av
vattenklosetter pŒ utvalda stŠllen pŒ šn. Vid det laget var det lŒngt ifrŒn
nŒgon kš. Den lŒga standarden gjorde att fŒ ville hyra. En metallarbetare
betalade nŠrmare 4 000 kronor fšr en vecka, sŒ sent som 2013. ret dŠrefter
sŒldes šn.
Fšr mŒnga har Knarren varit
synonymt med en stark gemenskap. Skogsdungen som man passerar in mot šn, Šr ett
exempel pŒ det. Frivilliga krafter har planterat sammanlagt tio tusen plantor
av svartek, lŠrktrŠd, ršdek, oxel, bjšrk, vitgran och tall.
Den skuggiga allŽn Šlskar
Sonny Johansson att mšta nŠr han gŒtt av bŒten. Han kšpte ett av de fšrsta
husen pŒ Knarrholmen. Det ligger mittemot Knarrholmens lilla fyr, som blinkar
svagt. SŒ fort han šppnar dšrren ser han den genom verandafšnstret pŒ andra
sidan pentryt. Vyn Šr oslagbar; Donsšbron till vŠnster och snobbrŠnnan och
Styrsš, rakt fram. Stormar det, sŒ slickar vŒgorna nŠstan trappan.
– Det bŠsta jag vet Šr
att vakna upp och lyssna pŒ vŒgorna. HŠr Šr lika fint oavsett vŠder. Det Šr ett
skŒdespel utanfšr fšnstret, sŠger han och fšljer tre kanotister som glider
fšrbi.
Det Šr hšgt i tak och hela
huset fullkomligt badar i ljus. Bostaden bestŒr av tre sovrum; ett vardagsrum,
ett kšk och ett badrum. Golven Šr i natursten och ek.
– Jag har varit pŒ
Knarren och hŠlsat pŒ kompisar, sŒ jag visste hur det sŒg ut och nŠr barnen var
smŒ hyrde vi pŒ KŒrholmen. Men nŠr frugan och jag Œkte hit pŒ sensommaren fšr
tvŒ Œr sedan, och stod pŒ berget hŠruppe, sŒ fšrstod jag att det hŠr var ett
sŒdant tillfŠlle som dyker upp en gŒng i livet, minns Sonny Johansson.
DŒ var det enbart visningshus
pŒ plats och det var redan tingat. NŠr de bokade sig fšr det vinterbonade
fritidshus, de nu Šger, sŒ sŒlde de sin bostadsrŠtt och flyttade in i en
andrahandslŠgenhet.
– Det Šr helt
fantastiskt! Jag skulle kunna bo hŠr permanent, men fŠrjorna gŒr inte
tillrŠckligt ofta vintertid. Men jag fšrsšker vara hŠr sŒ ofta jag kan. Det Šr
inte alla fšrunnat att bo sŒ hŠr. Jag vet hur det sŒg ut innan, sŠger Sonny
Johansson och pŒpekar att han blev ledsen av att se hur de gamla husen som nu
rivits, var sŒ sjangserade.
SjŠlv kŠnner Sonny Johansson
det som om han kommit hem. Han Šr uppvuxen i Kortedala och bodde i norra
skŠrgŒrden pŒ somrarna. Knarrholmen symboliserar barndom och att han i viss mŒn
nŒtt ett personligt mŒl, att komma ut i skŠrgŒrden igen.
– Om inte detta
funnits, dŒ hade TŠltastan varit ett fantastiskt alternativ, menar Sonny
Johansson.
I Œr har det inte kommit
mŒnga badgŠster till Knarrholmen. Det finns de som menar att šn numera andas
privat Šgo. Urban Kullbo, som Šr sŠljansvarig pŒ Knarrholmen fšr BRA bygg Šr
nšjd med att ha gŒtt iland frŒn vision till verklighet, pŒ nŠstan alla punkter.
– Vi har velat behŒlla
den gamla kulturen pŒ šn. Men historien har Šndrat sig, nu har vi 2000-talet.
Arbetarna har haft šn i mŒnga Œr. Varven finns inte lŠngre kvar och vi lever i
en annan verklighet nu. Nu bšrjar nŠsta epok. Det blir inte som det var fšrr.
TvŠrtom. Det var en ynnest fšr varvsarbetare att fŒ bo hŠr. Nu Šr det vi som
kšpt šn. SŒdan Šr verkligheten, konstaterar Urban Kullbo, sŠljansvarig pŒ BRA
bygg.
I planen fšr det nya
Knarrholmen finns ingen musikfestival i sikte, men vŠl underhŒllning pŒ scen
fšr šns nya publik.
– Vi var rŠtt sŠkra pŒ
att kšparna fanns i Gšteborg. De flesta Šr mellan trettiofem till femtio Œr och
de mŒnga har barn i skolŒldern. Nittio procent bor i vŠster, city eller i Œt
SŠrš. NŒgon bor i Norge, eller London. Alla Šr ute efter nŠrheten till
skŠrgŒrden. IstŠllet fšr att sitta i en bilkš upp till BohuslŠn i flera timmar,
sŒ har du en š som du kommer ut till pŒ tio minuter, fšrklarar Urban Kullbo som
sjŠlv stŒtt pŒ bryggan Œtskilliga timmar i sommar och vŠlkomnat folk som anlŠnt
till Knarrholmen.
PŒ det sŠttet har han
flerdubblat sina visningar och sŒlt fem nya hus. Av de sextiosju som byggts
finns det sexton hus kvar, samtliga till en kostnad mellan tvŒ och Œtta
miljoner kronor. Det stora bekymret Šr bŒtplatser.
– DŠr jobbar vi
stenhŒrt med kommunen och andra. Alla som kšper hus pŒ šn Šr garanterade en
bŒtplats. Restaurangen disponerar tjugofem bŒtplatser fšr nŠrvarande, men vi
behšver betydligt fler, poŠngterar Urban Kullbo som ser fram emot att fortsŠtta
forma šn till ett fritidsboende som skall fungera Œret runt, med en ny bastu
vid havet, utegym, boulebana och en rotunda med olika event.
– SŒ skulle jag vilja
bli av med Knarren eller Knarris. Det lŒter lite brštigt. Knarrholmen tycker
jag passar bŠttre. Det Šr mer respekt, konstaterar han.
Byline: Agneta Slonawski
Bildbyline: LisaThanner
Fakta:
ÓKŠrlek Šr ett stort ord. Men
fšr mŒnga av vŒra šbor rŠcker det ŠndŒ inte till nŠr de skall fšrklarar
kŠnslorna fšr just sin š.Ó
Ur boken Arbetarna till havet
av Anna Kahn och Ingemar HŠrd - i kapitlet om Knarrholmen:
Bildtext:
Ingen Knarrholmenfestival, men
det finns chans att det blir annan musikunderhŒllning, av mer ordnat slag
– men inte med ungdomar.
– Tiderna fšrŠndras.
Varven finns inte mer. Vi har fan inte fšrstšrt šn. Vi har tagit hand om den
med omsorg. De gjorde inte de som hade den innan, sŠger Urban Kullbo som Šr
sŠljansvarig fšr Knarrholmen.
Bildtext:
Som om det inte var nog att
šn Šr uppdelad i tvŒ lŠger, mellan de som har och de som har mycket mer.
fšr en miljon
fyrahundratrettioŒtta tusen kronor.
Trots
att hon sjŠlv fick kšpa loss sin stuga.
Lena Sundin.
De ville ha bort oss frŒn bšrjan, men vi
fick juridisk hjŠlp. Det fanns en paragraf som sade att urinvŒnarna skulle fŒ
komma till tals. De kom till en fšrlikning, sŠger Lena Sundin och visar
vattenkranen och elkabeln pŒ utsidan huset, som byggbolaget har dragit fram mot
en kostnad av tio tusen kronor.
Bildtext:
– Sommaren som gŒtt har
varit en braksuccŽ, sŠger Patrik Robertsson som tillsammans med sin souschef
Johan KylfŠlt, pŒ restaurant Knarrholmen, lŠrt sig lŠxan att kolla vŠderapparna
nŠr man har en skŠrgŒrdskrog.
TŠltstan:
En kulturmŠrkt masonitstuga
med havsutsikt. Det Šr den enda som finns kvar i TŠltstan i dag.
Bildtext:
Sonny Johansson har
fšrverkligat en dršm tillsammans med sin fru. Huset pŒ Knarrholmen kostade Œtta
miljoner kronor.
Bildtext:
Ingen Knarrholmenfestival, men
det finns chans att det blir annan musikunderhŒllning, av mer ordnat slag
– men inte med ungdomar.
Det Šr inte otŠnkbart att det
kan bli en scen i nŠrheten av restaurangen eller en helt ny bastu som fŒr
ersŠtta den gamla vedeldade, nŠr badstranden.
…vrigt:
Det ger oss en fšrnimmelse om
vad šn betytt fšr arbetarfamiljer som Œterkommande hyrt stugor hŠr under Œrens
lopp.