Ingress:                   

 

Hur reagerar du om en manlig jobbarkompis kommer till jobbet i klŠnning och hšga pumps? Schenkers nya tŠrningsspel stŠller saker och ting pŒ sin spets. Och personalen diskuterar mŒngfald, jŠmstŠlldhet och diskriminering.

 

Bršd:

 

Gšta €lv flyter makligt pŒ utanfšr Schenkers kontor vid Lilla Bommen i Gšteborg. Men inne i konferensrummet pŒ nedre botten, Šr diskussionsvŒgorna och skratten stundtals hšga. Fem redovisningsekonomer, plus en avdelningschef sitter bšjda šver den fyrkantiga spelplanen med Schenkers egna fŠrger. De har precis kommit fram till ett gemensamt svar pŒ en faktafrŒga om hur ofta ett fšretag, enligt diskrimineringslagen, skall gšra en lšnekartlŠggning?

I spelet finns tvŒ olika kortlekar; en ršd med faktafrŒgor och en blŒ om fšretagets egna strategier kring mŒngfaldsarbete. Till de ršda korten finns ett facit, men till de blŒ handlar det om att lŠgga in sina egna tankar och synpunkter.

TŠrningen Šr Œterigen kastad och nŠsta frŒga handlar om hur man skall fšrhŒlla till jobbarkompisars hygien, tatueringar och piercing. DŠr spretar Œsikterna snabbt Œt flera olika hŒll och avdelningschef Anders BŸkk har ordet:

–      Jag har lite kluvna kŠnslor nŠr det gŠller tatueringar. Om de Šr stora och sitter pŒ fel stŠllen. Vad tycker ni? undrar han och bollar frŒgan vidare som snappas upp av bordsvŠrden fšr dagen - Malin Alvarsson:

–      Fšr min del spelar tatueringar absolut ingen roll. Jag har mštt mŒnga personer pŒ tidigare arbeten som varit piercade och duktiga i jobbet ŠndŒ. Det Šr vŠl det fšrsta intrycket som kan bli svŒrt.

–      Var gŒr grŠnsen i sŒ fall? Det kan ju vara samma sak att en mŠnniska har en stark parfym pŒ sig som jag inte tŒl, inflikar Birgitta Nyberg.

Och diskussionen fortsŠtter ytterligare sju, Œtta minuter tills bordsvŠrden frŒgar om det Šr dags att syna varandras kort. PŒ en given signal visar de olika siffror som motsvarar ett av sex olika svarsalternativ i frŒgepŠrmen.

Tanken med Lika-spelet Šr att gruppen som spelar skall komma fram till ett gemensamt svar som alla kŠnner sig nŒgorlunda bekvŠma med. Om det gŒr. Fungerar inte det gšr man en notering i protokollet och Œterkommer till det vid slutet av spelomgŒngen. Och diskuterar varfšr det var svŒrt att komma fram till ett gemensamt beslut.

– Det hŠr Šr inget sŠllskapsspel och inget spel fšr vinnarskallar. Utan jag hoppas att vi skall komma fram till en samsyn pŒ fšretaget sŒ smŒningom. BŒde pŒ hur vi beter oss pŒ vŒra arbetsplatser, som gšr att vi bemšter varandra med respekt, och att vi fŒr en škad fšrstŒelse fšr varandra Šven om vi tycker olika, sŠger Ulla hrlin som Šr arbetsmiljšsamordnare pŒ Schenker och en av fšretagets tolv utbildade spelledare.

Lika-spelet Šr ett fšrsšk i att ge de anstŠllda en chans att diskutera attityder och beteenden pŒ arbetsplatsen pŒ ett lite mer lekfullt sŠtt. Genom att lyfta frŒgor och lŒta de komma upp pŒ bordet blir det lŠttare att fšrhŒlla sig, eftersom man vet vad gruppen tycker och framfšrallt var man sjŠlv stŒr i olika frŒgor om jŠmstŠlldhet.

FrŒn och med fšrra Œret antog Schenker en plan fšr lika rŠttigheter och mšjligheter med avstamp i diskrimineringslagen och en ny policy fšr jŠmstŠlldhet och mŒngfald. Planen innehŒller ŒtgŠrder som ska prioriteras pŒ fšretaget under en treŒrsperiod. DŠr fšrsta steget Šr att sŠtta fokus pŒ just vŠrderingar.

Inspiration till Lika-spelet fick ett par medarbetare under en konferens i Malmš stad dŠr man anvŠnt ett liknande mŒngfaldsspel i en del av sin verksamhet. Metoden att anvŠnda just spel fšr att skapa dialog har tidigare testats pŒ Schenker. SŒ de positiva fšrdelarna med den hŠr arbetsmodellen var kŠnda. VŠl hemma i Gšteborg pŒbšrjades en konstruktion av spelet. Man snickrade ihop frŒgor och olika ingŒngar sŒ att det blev skrŠddarsytt fšr den egna verksamheten. Sedan lŠt man en reklambyrŒ gšra en ny layout sŒ att spelet skulle kŠnnas tilltalande att anvŠnda.

–      Vi tycker att det Šr bra om alla blir involverade i ett sŒdant hŠr spel och att vi fŒr en dialog om mŒngfald i fingerade situationer, med case som de flesta kŠnner igen sig i. Det gŠller att inte sitta och fšrsška vara politisk korrekt, utan sŒ Šrlig som mšjligt, nŠr man spelar, pŒpekar Ulla hrlin.

Lika-spelet sjšsattes fšre sommaren och hittills har cirka 250 anstŠllda spelat. Fšretagets ledningsgrupper Šr precis klara med en fšrsta spelrunda. Nu har turen kommit till bland annat administratšrerna och snart Šr dags fšr de kollektivanslutna att sŠtta sig in i spelets regler.

SpelomgŒngen brukar avslutas med en uppsamling dŠr man gŒr igenom vad som sagts. DŠrefter Šr det dags att bestŠmma vilken frŒga som spelgruppen pŒ fem, sex personer skall ta med till sin enhet eller avdelning fšr att arbeta vidare med.

Redovisningsekonomerna vid Lilla Bommen har spelat fšrut och vet att allt som sagts inne i rummet stannar dŠr. Efter en kort diskussion bestŠmmer de sig fšr att fortsŠtta arbeta med frŒgan om hur de sŠger saker till varandra och vad som sŠgs, till exempel vid fikabordet. Det kan handla om att man pratar om handikapp, sexualitet eller ADHD och inte vet eller tŠnker pŒ att en jobbarkompis tampas med sŒdana saker i sin vardag.

–      Vi Šr snabba pŒ att prata, utan att tŠnka. Det kan ibland sŒra. Numera sŠger vi till varandra: Oj, oj, oj! Vad sa du nu dŒ? fšrklarar Malin Alvarsson.

–      Eftersom vi Šr medvetna om det hela pŒ ett annat sŠtt nu, sŒ kan vi pŒ ett odramatiskt sŠtt korrigera bŒde oss sjŠlva och andra, menar avdelningschef Anders BŸkk.

–      Sedan Šr det viktigt att poŠngtera att vi har vŠldigt roligt tillsammans nŠr vi spelar. Det blir mŒnga goda skratt, och allvarliga samtal naturligtvis. Jag tycker att det blivit en bŠttre samhšrighet, sŠger Birgitta Nyberg.

 

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Christer Olofsson

 

ÓIbland sŒ tror man att man vet vad andra tŠnker, men det gšr man inte.Ó

Malin Alvarsson, bordsvŠrd i dagens Lika-spel.

 

ÓJag tror att Lika-spelet har lett till en škad fšrstŒelse och tolerans.Ó

Ulla hrlin, arbetsmiljšsamordnare samordnare och spelledare pŒ Schenker

 

 

Exempel pŒ faktafrŒga i Lika-spelet:

Hur ofta skall man, enligt diskrimineringslagen gšra en lšnekartlŠggning?

A – Varje Œr

B – Vartannat Œr

C – Vart tredje Œr.

RŠtt svar Šr: C

 

€mnen som diskuteras i Lika-Spelet:

Kšn

Etnisk tillhšrighet

Religion eller annan trosuppfattning

Funktionshinder

Sexuell lŠggning

Kšnsšverskridande identitet och uttryck

lder

 

                                                                                       mŠn                                  kvinnor

Fakta Schenker:

Kšnsfšrdelning:                                                      70%                                   30 %

TjŠnstemŠn:                                                             49 %                                 51 %

KollektivanstŠllda:                           94 %                                 6 %

Styrelser:                                             76 %                                 24 %

Chefer tjŠnstemŠn:                          66 %                                 34 %

Chefer kollektivanstŠllda:             92%                                 8 %

 

Antal anstŠllda med utlŠndskt ursprung: 13 %

Totalt antal anstŠllda:                                                                3 800

 

Valda utdrag ur diskrimineringslagen:

 

Diskriminering

4 € I denna lag avses med diskriminering

 

1. direkt diskriminering: att nŒgon missgynnas genom att behandlas sŠmre Šn nŒgon annan

behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jŠmfšrbar situation, om missgynnandet

har samband med kšn, kšnsšverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhšrighet, religion eller

annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell lŠggning eller Œlder,

 

2. indirekt diskriminering: att nŒgon missgynnas genom tillŠmpning av en bestŠmmelse, ett

kriterium eller ett fšrfaringssŠtt som framstŒr som neutralt men som kan komma att sŠrskilt

missgynna personer med visst kšn, viss kšnsšverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk

tillhšrighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell lŠggning

eller viss Œlder, sŒvida inte bestŠmmelsen, kriteriet eller fšrfaringssŠttet har ett berŠttigat syfte

och de medel som anvŠnds Šr lŠmpliga och nšdvŠndiga fšr att uppnŒ syftet,

 

3. trakasserier: ett upptrŠdande som krŠnker nŒgons vŠrdighet och som har samband med nŒgon

av diskrimineringsgrunderna kšn, kšnsšverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhšrighet,

religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell lŠggning eller Œlder,

 

4. sexuella trakasserier: ett upptrŠdande av sexuell natur som krŠnker

nŒgons vŠrdighet,

 

5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera nŒgon pŒ ett sŠtt som

avses i 1–4 och som lŠmnas Œt nŒgon som stŒr i lydnads- eller beroendefšrhŒllande till den som

lŠmnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna Œtagit sig att fullgšra ett uppdrag.

 

Kšn, kšnsšverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhšrighet,

funktionshinder, sexuell lŠggning och Œlder

5 € I denna lag avses med

1. kšn: att nŒgon Šr kvinna eller man,

2. kšnsšverskridande identitet eller uttryck: att nŒgon inte identifierar sig som kvinna eller man

eller genom sin klŠdsel eller pŒ annat sŠtt ger uttryck fšr att tillhšra ett annat kšn,

3. etnisk tillhšrighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfŠrg eller annat liknande fšrhŒllande,

4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begŒvningsmŠssiga begrŠnsningar av en

persons funktionsfšrmŒga som till fšljd av en skada eller en sjukdom fanns vid fšdelsen, har

uppstŒtt dŠrefter eller kan fšrvŠntas uppstŒ,

5. sexuell lŠggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell lŠggning, och

6. Œlder: uppnŒdd levnadslŠngd. €ven den som avser att Šndra eller har Šndrat sin kšnstillhšrighet omfattas av diskrimineringsgrunden kšn.

 

Bildtext:

1, 6, 75

FrŒgorna har sex olika svarsalternativ. Deltagarna vŠljer att svara via numrerade kort som vŠnds upp och visas fšr de andra pŒ en given signal.

 

85

–      Jag hoppas att man skall komma fram till en samsyn, sŒ smŒningom, pŒ hur vi beter oss pŒ vŒra arbetsplatser som gšr att vi bemšter varandra med respekt och en škad fšrstŒelse fšr varandra och šver att vi tycker olika, sŠger Ulla hrlin, till hšger i bilden, som tillsammans med Hanna Vikstršm Šr utbildade spelledare fšr Lika-spelet pŒ Schenker.

Eller:

–      Inget spel fšr vinnarskallar. I det hŠr tŠrningsspelet Šr det nŠmligen ingen som vinner, utan tanken Šr att man skall kunna diskutera sig fram till ett gemensamt svar, sŠger Ulla hrlin, som tillsammans med Hanna Vikstršm Šr en av 12 utbildade spelledare pŒ Schenker.

11

 

Birgitta Nyberg pŒ Schenker i Gšteborg uppskattar Lika-spelet.

–      Det Šr roligt och har gett en bŠttre sammanhŒllning, menar hon.

Hanna Vikstršm Šr spelledare och medverkar i kulisserna under spelets gŒng med att svara pŒ frŒgor om Schenkers policy och knyta ihop diskussionerna pŒ slutet av de tvŒ speltimmarna.

 

96

MŒnga kluriga frŒgor att stŠllning till pŒ, under och samma spelomgŒng.  Sara Jšnsson har precis deltagit i livliga diskussioner om vilka attityder man har nŠr det gŠller homosexuella kollegor eller om lŠmpligheten att ha synliga statueringar i mšte med kunder.

42

Redovisningsekonomerna Sara Jšnsson, Anders BŸkk, Elin Sandberg, Malin Alvarsson, Birgitta Nyberg och Eva Jonasson har fŒtt sig mŒnga goda skratt under spelomgŒngen den hŠr fredagseftermiddagen. Det Šr lŠttare att diskutera kŠnsliga teman pŒ jobbet nu efter att Šmnena kommit pŒ bordet.

 

2

–      Eftersom vi Šr medvetna om det hela pŒ ett annat sŠtt, sŒ kan vi pŒ ett odramatiskt sŠtt korrigera bŒde oss sjŠlva och andra, sŠger avdelningschef Anders BŸkk som omges av Sara Jšnsson, till vŠnster, till Elin Sandberg.