, som gŠrna sŠtter
sig sjŠlv i fokus genom att alltid ha rŠtt och svar pŒ tal.
Hur skall vi dŒ
hantera dem pŒ bŠsta sŠtt?
Med tidsoptimisten
gŠller det att sŠtta ned foten direkt efter den sedvanliga ursŠkten; med orden
att det drabbar Šven mig, och att det frŒn och med nu Šr dags att visa respekt.
Martyren tŒl ocksŒ att konfronteras. InvŠnd gŠrna med att sŠga att Šven du var
med och jobbade med just de arbetsuppgifterna som martyren tar upp. NŠr vi
kommer till negativisten sŒ Šr det dags att krŠva att den stŠndige nejsŠgaren
motiverar sig. Det brukar ta skruv eftersom negativisten i grund och botten Šr
livrŠdd fšr fšrŠndringar.
Smitaren Šr lite
lurigare att nŠrma sig, eftersom det krŠver tid att ta upp saken. SŠg att du Šr
innerligt trštt pŒ att dra det stora lasset. Och att du frŒn och med nu kommer
att dokumentera vem som gšr vad i arbetslaget. SŒ kommer vi slutligen till besserwissern
– en del sŠger att han/hon Šr ett hopplšst fall. Andra menar att
besserwissern har ett dŒligt sjŠlvfšrtroende och mŒste hŠvda sig i tid och
otid.
Psykologen Oskar
Henrikson pŒ Psykologfabriken i Stockholm har noterat att kontoret blivit bŒde
spelplan och tummelplats fšr vŒra samlade later och egenskaper. Men han vill
hellre lŒta folk komma ur sina ÓfackÓ Šn dela in dem:
– Det
fšrsta man skall gšra Šr att sluta kalla nŒgon fšr besserwisser och i stŠllet
se vad de gšr. Annars blir det lŠtt att kategorisera. DŒ Šr det bŠttre att ge
feedback pŒ specifika beteenden som att sŠga: ÓJag uppskattar inte att du
rŠttar mig hela tidenÓ, fšrklarar Oskar Henrikson som poŠngterar att vi
visserligen tar med oss erfarenheter frŒn tidigare arbetsplatser, men att vŒra
beteenden vŠl kan fšrŠndras om strukturen och fšrvŠntningarna pŒ det nya jobbet
Šr annorlunda.
Byline: Agneta
Slonawski
Bildbyline: John
Airaksinen
ÓAtt byta miljš och
jobb, innebŠr att du har stšrre chans att utvecklas.Ó
Oskar Henrikson,
ledarutvecklare
<faktatillŠgg>
<rubbe> SŒ
hanterar du jobbiga typer pŒ jobbet:
Besserwissern
Ett sŠtt Šr att
nŠrma sig besserwissern som man nŠrmar sig en tonŒring, det vill sŠga: allt
personen sŠger lŒtsas man som det Šr fšrsta gŒngen man hšr. Det finns tvŒ lŠgen:
var šverraskad och positiv eller be besserwissern redovisa sina kŠllor.
Martyren
Konfrontera
personen. InvŠnd gŠrna med att sŠga att du ocksŒ var med och jobbade med just
de uppgifterna som martyren tar upp.
Negativisten
KrŠv att personen
motiverar sina stŠllningstaganden. Detta Šr ofta en person som Šr rŠdd fšr
fšrŠndringar.
Smitaren
Dokumentera vad
personen gšr och konfrontera honom eller henne. Ett sŠtt kan vara att erbjuda
smitaren kompetensutveckling som han/hon gŠrna fŒr redovisa fšr gruppen.
Tidsoptimisten
TŠnk inte:
"Det Šr sŒ han eller hon Šr". BerŠtta att hans/hennes beteende
faktiskt drabbar andra.
<faktatillŠgg>
6 exempel pŒ vad
som utmŠrker en bra jobbarkompis:
1 Tar ansvar
– skyller inte pŒ andra.
2 StŒr fast vid
sina Œtaganden och dumpar inte jobb i knŠet pŒ andra.
3 Delar med sig av
Šran fšr idŽer och andra saker som gjorts bra.
4 GŒr med problemet
till den som han/hon har problem med.
5 Avbryter inte nŠr
nŒgon annan talar.
6 FrŒgar innan
han/hon lŒnar saker.
KŠllor:
Konsten att hantera
superjobbiga mŠnniskor av Stefan Ekberg.
JŠkla mŠnniska – en handbok i hur du hanterar jobbiga mŠnniskor
pŒ arbetet av Mattias Lundberg och Anders Wahlberg.