Ingress:

Fina flickor frossar inte. Matintaget br balanseras med idog trning. Allt fr att n det rtta kroppsidealet. Det handlar inte lngre om att enbart vara fdd i rtt land. Man skall helst ha turen att fdas i rtt kropp ocks. I alla fall om man r kvinna.

 

Brd:

Tjock, matglad kvinna med humor sker arbete. S skall man helst inte brja sitt personliga brev om man sker jobb. Ponera att tv personer med likadana referenser sker samma arbete och att den ena r verviktigt och den andra nrmar sig en 36:a storleksmssigt. D r det sannolikt att den slanka kvinnan fr platsen. Utsidan ger helt enkelt insidan en chans. Dels kopplas vervikt ltt ihop med lttja och impulsivitet och dels vljer vi grna folk som ser ut som vra ideal. Eller i alla fall de ideal vi insuper som ideal i den rdande tidsandan. Fr nrvarande r det med betoning p slank om man r kvinna, och muskuls om man r man.

I brjan av 1900-talet var en kraftig och stor kropp tecken p vlstnd och hlsa, bde hos mn och hos kvinnor. Hoppar vi fram till 1951, s vgde Frken Sverige 68 kilo det ret. Drefter brjar modellernas kroppar att bli smalare. Det spinkiga Twiggy-idealet kom p 60-talet. Drmed hade det nya kroppsidealet ftt fste i vstvrlden. Under senare r har vikten hos Frken Sverige-deltagarna legat p runt 50 kilo. Och size zero (en kldstorlek med amerikanska mtt som i Sverige motsvarar storlek 30) har blivit ett begrepp.

Mnga av dagens ungdomar pendlar mellan en extrem sjlvmedvetenhet och kritisk granskning av det egna utseendet och kroppen. Den framstlls som formbar och att individen sjlv ansvarar fr frndringen genom att lgga ner tillrckligt med energi och pengar fr att n mlet. Ngot som krver stor kontroll.

Vi trffade tre ungdomar frn Internationella gymnasiet, IHGR, i Gteborg. De har erfarenhet av andra kulturer och hll med om att det r viktigt att se bra ut, bde fr sig sjlva och fr andra.

Anna Rapp, 16 r, som bott lnga perioder i Asien:

– Jag kommer precis frn gymmet fr att jag tycker att det r roligt och fr att jag gillar att vara i bra form. Jag tycker inte att jag r fel, men jag har inget emot att bli lite smalare. Jag ser upp till min brorsa. Han har varit min modell fr hur man kan se ut.

Hugo Drr, 17 r, som har bott strre delen av sitt liv i England, sger s hr:

     Tjejer strvar efter att bli smalare och vi killar snackar inte emot, men jag tror att de flesta fredrar mulligare tjejer.

Jag r inte s lng, men det r ingen som sger ngot om det. Det manliga idealet r annars att vara lng, ha muskler, perfekta tnder och fyrkantig haka. Sjlv bygger jag muskler infr sommaren, fr att se bra. Det hller mig frisk och sysselsatt.

Mariami Basharadze,16 r, r frn Georgien. Hon menar att det rdande kvinnoidealet dr, ser ut i stort sett som hr.

     Jag trivs med min kropp och r glad att den r som den r. Jag dansar mycket p fritiden fr att hlla mig i form. Det r ondigt att tjejer lgger sin tid p att titta i tidningar och lsa om hur man rasar i vikt. Jag blir cklad nr jag ser sdana artiklar. Fr ngra r sedan var jag mer osker p min kropp. Men nu ter jag vad jag vill, s lnge jag mr bra. Jag skulle hellre vilja g upp n ner om jag mste vlja.

I ldersgruppen 16-19 r r det viktigare att se bra ut n fr 20-25-ringar. Ylva Bjereld r 25 r och student p institutionen fr socialt arbete vid Gteborgs universitet och har precis skrivit uppsatsen Vikten av vikten. Genom att intervjua ungdomar som gr p samhllsprogrammet i tv gymnasier i Gteborgs nromrde, har hon ftt fram Ӛnskekroppen.

Majoriteten av tjejerna i underskningen sg kropp nummer tre, som r en 34-36:a, som den normala kroppen. Tjejerna begrnsade sig snabbt till ytterligare ett ideal i storlek 32-34. (Till skillnad frn killarna som valde att ha fler ideal att vlja bland.) Nr tjejerna fick vlja en kropp som de trodde skulle vara attraktivt fr killarna, s valde de en storlek strre n idealkroppen. Slutsatsen i enktunderskningen r att det r viktigare fr tjejer att vara smal bland tjejkompisar n bland killar.

Tjejer pressar varandra med andra ord, samtidigt som mediebilder och kommentarer frn vnner och omdmen frn frldrar spder p trycket.

     De flesta tjejer lr sig tidigt hur mycket kalorier det r i kakan och sen gr de ut och springer, sger Ylva Bjereld som tre mnader in i uppsatsen slutade med att g p gym, eftersom insikten om sitt typiska beteende med att trna fr att ta, blste bort trningsmotivationen helt.

Vem vill bli verviktig i ett samhlle som r besatt av ett smalt eller vltrnat kroppsideal? Gymmet har blivit ett naturligt inslag i livet. Dr kan man finna gemenskap och arbeta fr en starkare kropp. Samtidigt som man formar sin kropp framfr speglarna, strvar man oftast mot ett ideal, en identitet.

     Tjejerna mste kontrollera sina kroppar mycket mer n killarna fr att n den ideala kroppen. En tjej som har en kraftig benstomme kan aldrig n idealet, hon fr kmpa fr att inte hamna fr lngt efter, konstaterar Ylva Bjereld som tror att kroppsskulpteringen har mycket med kontroll att gra:

     Det r s oerhrt mycket information och s mnga val hela tiden, att det enda man kan kontrollera r sin egen kropp. Jag tror det har blivit en slags handlingsstrategi bland ungdomar i dag. ven om jag tror att behovet r strst nr man r yngre, s frsvinner inte beteendet nr man fyller 18 r, menar Ylva Bjereld.

Som frlder riskerar man att verfra sitt mer eller mindre knepiga matbeteende till sina tonringar. Det gller ven stoltheten eller missnjet ver den egna kroppen och vilka offer som br gras fr att hlla formen. Var tionde kvinna lr ta mindre i sllskap med andra personer. Fokus p mat r stort och nringsintag och kalorier fr minst lika stor plats p tallriken, som sjlva smaken.

Enligt Bjerelds intervjuer kommenterar tjejer ofta varandras kroppar under mnet idrott i skolan. Budskapet r att en stor kropp br undvikas. De flesta ungdomarna i underskningen trodde att de riskerade att bli lmnade av sina kompisar om de blev tjocka och fula. De trodde att deras vnner inte ville synas tillsammans med dem, av rdsla fr att sjlva bli utsttta.

Att vara lycklig smller hgre, i underskningen, n att ha en smal kropp. Viktigast av allt r att ha vnner. Samtidigt finns det en massa dolda regler fr att passa in i gnget utseendemssigt. En kille uttrycker det s hr: Nr man r ute p stan s knns det bttre att vara med kompisar som ser bttre ut. (.)S folk som ser p en, som man inte knner, dom ser liksom gruppen, och s r man dr. I den snygga gruppen.

 

Fotnot: Enligt SAOL (Svenska akademins ordlista) betyder ordet normal bland annat regelrtt; som sig br, vanlig, genomsnittsordinr; vid sina fulla sinnens bruk.

 

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Bodil Bergqvist

 

Frslag till bildtexter:

Ingen riktigt kompis lmnar en vn fr att hon gtt upp i vikt.

Anna Rapp, 16 r

 

Kraven och pressen frn media kommer alltid att finnas, s lnge ngon tjnar pengar p det.

Hugo Drr, 17 r.

 

Tjejer r skra om de fr kritik eller kommentarer tar de t sig som svampar. Vi stller hga krav p oss sjlva.

Mariami Basharadze,16 r

 

Trots att flera av de intervjuade tror att killar mr lika dligt ver sina kroppar som tjejer, r det inte tilltet att utrycka missnje kring det egna utseendet, eftersom det betraktas som bgigt eller fjolligt.

Ur uppsatsen Vikten av vikten av Ylva Bjereld, student vid institutionen fr socialt arbete vid Gteborgs universitet.

 

Siffror ur uppsatsen Vikten av vikten:

58 procent av ungdomarna hade ngon gng frskt att g ned i vikt.

73 procent av de som r intresserade av att vara ihop med tjejer vill att hon skall ha den normala kroppen, vilket r 27 procent mer n vad tjejerna sjlva uppskattade.

47 procent av tjejerna tror att kroppen som eftertraktades, av killar, r en tanig kropp.

26 procent av tjejerna och tre procent av killarna uppger att de med vilje krkts upp mat.

 

Kllor:

I en klass fr sig – Genus, sexualitet bland gymnasietjejer av Fanny Ambjrnsson.

Den skulpterade kroppen av Thomas Johansson

 

Att bli inspirerad av:

Allt r Mjligt - en strategibok i hur man kritiskt granskar medias frenklade bild av mn och kvinnor.

Lev med din kropp: Om acceptans och sjlvknsla – en sjlvhjlpsbok, baserad p kognitiv beteendeterapi av Ata Ghaderi och Thomas Parling.

Romanen Kattga av Margret Atwood – om flickor och pennalism.

Kroppen min – en kortfilm av norskan Margreth Olin som tackar gud fr att mnnen funnits i hennes liv och tyckt om hennes kropp, medan vninnornas kritik ver dess skavanker orsakat ett livslngt komplex.

Brigitte – tysklands strsta damtidning som beslutat att anvnda vanliga mnniskor som modeller. Frsta numret kom ut i januari och blev en rungande succ.

V Magazine – New York-baserat magasin som gnade en stor del av sitt januarinummer p temat storlek, vilket orsakade debatt.

 

 

Fakta:

Anorexi:

Sjukdomen starta vanligtvis med bantning som gr ver styr. Personen anstrnger sig fr att g ner i vikt och undviker att g upp i vikt. Det kan ske med matvgran, krkningar, laxermedel eller vertrning.

Strst risk att utveckla anorexia r i ldrarna 13-14 r och 17 – 19 r. Fem till tio av de som insjuknar r pojkar eller mn.

 

Bulimi:

Bulimia nervosa betyder oxhunger och karaktriseras av att man hetster och upplever att man frlorar kontrollen.

Fr att slippa g upp framkallas krkningar, man anvnder laxermedel och vertrning. Fr att f diagnosen skall beteendet i regel pgtt ett par gnger i veckan under flera mnader.

 

Ortorexi:

Kommer frn grekiska ortodox som betyder renlrig. Strvan efter den rena, hlsosamma maten r drivkraften.

En kombination av hrd fysisk trning och stora mngder av frukt, grnsaker, proteiner och hlsokost knnetecknar ortorektikern.