Ingress:

Fina flickor frossar inte. Matintaget bšr balanseras med idog trŠning. Allt fšr att nŒ det rŠtta kroppsidealet. Det handlar inte lŠngre om att enbart vara fšdd i rŠtt land. Man skall helst ha turen att fšdas i rŠtt kropp ocksŒ. I alla fall om man Šr kvinna.

 

Bršd:

ÓTjock, matglad kvinna med humor sšker arbete.Ó SŒ skall man helst inte bšrja sitt personliga brev om man sšker jobb. Ponera att tvŒ personer med likadana referenser sšker samma arbete och att den ena Šr šverviktigt och den andra nŠrmar sig en 36:a storleksmŠssigt. DŒ Šr det sannolikt att den slanka kvinnan fŒr platsen. Utsidan ger helt enkelt insidan en chans. Dels kopplas švervikt lŠtt ihop med lŠttja och impulsivitet och dels vŠljer vi gŠrna folk som ser ut som vŒra ideal. Eller i alla fall de ideal vi insuper som ideal i den rŒdande tidsandan. Fšr nŠrvarande Šr det med betoning pŒ slank om man Šr kvinna, och muskulšs om man Šr man.

I bšrjan av 1900-talet var en kraftig och stor kropp tecken pŒ vŠlstŒnd och hŠlsa, bŒde hos mŠn och hos kvinnor. Hoppar vi fram till 1951, sŒ vŠgde Fršken Sverige 68 kilo det Œret. DŠrefter bšrjar modellernas kroppar att bli smalare. Det spinkiga Twiggy-idealet kom pŒ 60-talet. DŠrmed hade det nya kroppsidealet fŒtt fŠste i vŠstvŠrlden. Under senare Œr har vikten hos Fršken Sverige-deltagarna legat pŒ runt 50 kilo. Och size zero (en klŠdstorlek med amerikanska mŒtt som i Sverige motsvarar storlek 30) har blivit ett begrepp.

MŒnga av dagens ungdomar pendlar mellan en extrem sjŠlvmedvetenhet och kritisk granskning av det egna utseendet och kroppen. Den framstŠlls som formbar och att individen sjŠlv ansvarar fšr fšrŠndringen genom att lŠgga ner tillrŠckligt med energi och pengar fšr att nŒ mŒlet. NŒgot som krŠver stor kontroll.

Vi trŠffade tre ungdomar frŒn Internationella gymnasiet, IHGR, i Gšteborg. De har erfarenhet av andra kulturer och hšll med om att det Šr viktigt att se bra ut, bŒde fšr sig sjŠlva och fšr andra.

Anna Rapp, 16 Œr, som bott lŒnga perioder i Asien:

– Jag kommer precis frŒn gymmet fšr att jag tycker att det Šr roligt och fšr att jag gillar att vara i bra form. Jag tycker inte att jag Šr fel, men jag har inget emot att bli lite smalare. Jag ser upp till min brorsa. Han har varit min modell fšr hur man kan se ut.

Hugo DŸrr, 17 Œr, som har bott stšrre delen av sitt liv i England, sŠger sŒ hŠr:

     Tjejer strŠvar efter att bli smalare och vi killar snackar inte emot, men jag tror att de flesta fšredrar mulligare tjejer.

Jag Šr inte sŒ lŒng, men det Šr ingen som sŠger nŒgot om det. Det manliga idealet Šr annars att vara lŒng, ha muskler, perfekta tŠnder och fyrkantig haka. SjŠlv bygger jag muskler infšr sommaren, fšr att se bra. Det hŒller mig frisk och sysselsatt.

Mariami Basharadze,16 Œr, Šr frŒn Georgien. Hon menar att det rŒdande kvinnoidealet dŠr, ser ut i stort sett som hŠr.

     Jag trivs med min kropp och Šr glad att den Šr som den Šr. Jag dansar mycket pŒ fritiden fšr att hŒlla mig i form. Det Šr onšdigt att tjejer lŠgger sin tid pŒ att titta i tidningar och lŠsa om hur man rasar i vikt. Jag blir Šcklad nŠr jag ser sŒdana artiklar. Fšr nŒgra Œr sedan var jag mer osŠker pŒ min kropp. Men nu Šter jag vad jag vill, sŒ lŠnge jag mŒr bra. Jag skulle hellre vilja gŒ upp Šn ner om jag mŒste vŠlja.

I Œldersgruppen 16-19 Œr Šr det viktigare att se bra ut Šn fšr 20-25-Œringar. Ylva Bjereld Šr 25 Œr och student pŒ institutionen fšr socialt arbete vid Gšteborgs universitet och har precis skrivit uppsatsen ÓVikten av viktenÓ. Genom att intervjua ungdomar som gŒr pŒ samhŠllsprogrammet i tvŒ gymnasier i Gšteborgs nŠromrŒde, har hon fŒtt fram ÓšnskekroppenÓ.

Majoriteten av tjejerna i undersškningen sŒg kropp nummer tre, som Šr en 34-36:a, som den normala kroppen. Tjejerna begrŠnsade sig snabbt till ytterligare ett ideal i storlek 32-34. (Till skillnad frŒn killarna som valde att ha fler ideal att vŠlja bland.) NŠr tjejerna fick vŠlja en kropp som de trodde skulle vara attraktivt fšr killarna, sŒ valde de en storlek stšrre Šn ÓidealkroppenÓ. Slutsatsen i enkŠtundersškningen Šr att det Šr viktigare fšr tjejer att vara smal bland tjejkompisar Šn bland killar.

Tjejer pressar varandra med andra ord, samtidigt som mediebilder och kommentarer frŒn vŠnner och omdšmen frŒn fšrŠldrar spŠder pŒ trycket.

     De flesta tjejer lŠr sig tidigt hur mycket kalorier det Šr i kakan och sen gŒr de ut och springer, sŠger Ylva Bjereld som tre mŒnader in i uppsatsen slutade med att gŒ pŒ gym, eftersom insikten om sitt typiska beteende med att trŠna fšr att Šta, blŒste bort trŠningsmotivationen helt.

Vem vill bli šverviktig i ett samhŠlle som Šr besatt av ett smalt eller vŠltrŠnat kroppsideal? Gymmet har blivit ett naturligt inslag i livet. DŠr kan man finna gemenskap och arbeta fšr en starkare kropp. Samtidigt som man formar sin kropp framfšr speglarna, strŠvar man oftast mot ett ideal, en identitet.

     Tjejerna mŒste kontrollera sina kroppar mycket mer Šn killarna fšr att nŒ den ÓidealaÓ kroppen. En tjej som har en kraftig benstomme kan aldrig nŒ idealet, hon fŒr kŠmpa fšr att inte hamna fšr lŒngt efter, konstaterar Ylva Bjereld som tror att kroppsskulpteringen har mycket med kontroll att gšra:

     Det Šr sŒ oerhšrt mycket information och sŒ mŒnga val hela tiden, att det enda man kan kontrollera Šr sin egen kropp. Jag tror det har blivit en slags handlingsstrategi bland ungdomar i dag. €ven om jag tror att behovet Šr stšrst nŠr man Šr yngre, sŒ fšrsvinner inte beteendet nŠr man fyller 18 Œr, menar Ylva Bjereld.

Som fšrŠlder riskerar man att šverfšra sitt mer eller mindre knepiga matbeteende till sina tonŒringar. Det gŠller Šven stoltheten eller missnšjet šver den egna kroppen och vilka offer som bšr gšras fšr att hŒlla formen. Var tionde kvinna lŠr Šta mindre i sŠllskap med andra personer. Fokus pŒ mat Šr stort och nŠringsintag och kalorier fŒr minst lika stor plats pŒ tallriken, som sjŠlva smaken.

Enligt Bjerelds intervjuer kommenterar tjejer ofta varandras kroppar under Šmnet idrott i skolan. Budskapet Šr att en stor kropp bšr undvikas. De flesta ungdomarna i undersškningen trodde att de riskerade att bli lŠmnade av sina kompisar om de blev tjocka och fula. De trodde att deras vŠnner inte ville synas tillsammans med dem, av rŠdsla fšr att sjŠlva bli utstštta.

Att vara lycklig smŠller hšgre, i undersškningen, Šn att ha en smal kropp. Viktigast av allt Šr att ha vŠnner. Samtidigt finns det en massa dolda regler fšr att passa in i gŠnget utseendemŠssigt. En kille uttrycker det sŒ hŠr: ÓNŠr man Šr ute pŒ stan sŒ kŠnns det bŠttre att vara med kompisar som ser bŠttre ut. (É.)SŒ folk som ser pŒ en, som man inte kŠnner, dom ser liksom gruppen, och sŒ Šr man dŠr. I den snygga gruppen.Ó

 

Fotnot: Enligt SAOL (Svenska akademins ordlista) betyder ordet normal bland annat regelrŠtt; som sig bšr, vanlig, genomsnittsordinŠr; vid sina fulla sinnens bruk.

 

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Bodil Bergqvist

 

Fšrslag till bildtexter:

ÓIngen riktigt kompis lŠmnar en vŠn fšr att hon gŒtt upp i vikt.Ó

Anna Rapp, 16 Œr

 

ÓKraven och pressen frŒn media kommer alltid att finnas, sŒ lŠnge nŒgon tjŠnar pengar pŒ det.Ó

Hugo DŸrr, 17 Œr.

 

ÓTjejer Šr skšra om de fŒr kritik eller kommentarer tar de Œt sig som svampar. Vi stŠller hšga krav pŒ oss sjŠlva.Ó

Mariami Basharadze,16 Œr

 

ÓTrots att flera av de intervjuade tror att killar mŒr lika dŒligt šver sina kroppar som tjejer, Šr det inte tillŒtet att utrycka missnšje kring det egna utseendet, eftersom det betraktas som bšgigt eller fjolligt.Ó

Ur uppsatsen ÓVikten av viktenÓ av Ylva Bjereld, student vid institutionen fšr socialt arbete vid Gšteborgs universitet.

 

Siffror ur uppsatsen ÓVikten av viktenÓ:

58 procent av ungdomarna hade nŒgon gŒng fšrsškt att gŒ ned i vikt.

73 procent av de som Šr intresserade av att vara ihop med tjejer vill att hon skall ha den normala kroppen, vilket Šr 27 procent mer Šn vad tjejerna sjŠlva uppskattade.

47 procent av tjejerna tror att kroppen som eftertraktades, av killar, Šr en tanig kropp.

26 procent av tjejerna och tre procent av killarna uppger att de med vilje krŠkts upp mat.

 

KŠllor:

I en klass fšr sig – Genus, sexualitet bland gymnasietjejer av Fanny Ambjšrnsson.

Den skulpterade kroppen av Thomas Johansson

 

Att bli inspirerad av:

Allt Šr Mšjligt - en strategibok i hur man kritiskt granskar medias fšrenklade bild av mŠn och kvinnor.

Lev med din kropp: Om acceptans och sjŠlvkŠnsla – en sjŠlvhjŠlpsbok, baserad pŒ kognitiv beteendeterapi av Ata Ghaderi och Thomas Parling.

Romanen Kattšga av Margret Atwood – om flickor och pennalism.

Kroppen min – en kortfilm av norskan Margreth Olin som tackar gud fšr att mŠnnen funnits i hennes liv och tyckt om hennes kropp, medan vŠninnornas kritik šver dess skavanker orsakat ett livslŒngt komplex.

Brigitte – tysklands stšrsta damtidning som beslutat att anvŠnda ÓvanligaÓ mŠnniskor som modeller. Fšrsta numret kom ut i januari och blev en rungande succŽ.

V Magazine – New York-baserat magasin som Šgnade en stor del av sitt januarinummer pŒ temat storlek, vilket orsakade debatt.

 

 

Fakta:

Anorexi:

Sjukdomen starta vanligtvis med bantning som gŒr šver styr. Personen anstrŠnger sig fšr att gŒ ner i vikt och undviker att gŒ upp i vikt. Det kan ske med matvŠgran, krŠkningar, laxermedel eller švertrŠning.

Stšrst risk att utveckla anorexia Šr i Œldrarna 13-14 Œr och 17 – 19 Œr. Fem till tio av de som insjuknar Šr pojkar eller mŠn.

 

Bulimi:

Bulimia nervosa betyder oxhunger och karaktŠriseras av att man hetsŠter och upplever att man fšrlorar kontrollen.

Fšr att slippa gŒ upp framkallas krŠkningar, man anvŠnder laxermedel och švertrŠning. Fšr att fŒ diagnosen skall beteendet i regel pŒgŒtt ett par gŒnger i veckan under flera mŒnader.

 

Ortorexi:

Kommer frŒn grekiska ortodox som betyder renlŠrig. StrŠvan efter den rena, hŠlsosamma maten Šr drivkraften.

En kombination av hŒrd fysisk trŠning och stora mŠngder av frukt, gršnsaker, proteiner och hŠlsokost kŠnnetecknar ortorektikern.