Ingress:

Fina flickor frossar inte. Matintaget bör balanseras med idog träning. Allt för att nå det rätta kroppsidealet. Det handlar inte längre om att enbart vara född i rätt land. Man skall helst ha turen att födas i rätt kropp också. I alla fall om man är kvinna.

Bröd:

”Tjock, matglad kvinna med humor söker arbete.” Så skall man helst inte börja sitt personliga brev om man söker jobb. Ponera att två personer med likadana referenser söker samma arbete och att den ena är överviktigt och den andra närmar sig en 36:a storleksmässigt. Då är det sannolikt att den slanka kvinnan får platsen. Utsidan ger helt enkelt insidan en chans. Dels kopplas övervikt lätt ihop med lättja och impulsivitet och dels väljer vi gärna folk som ser ut som våra ideal. Eller i alla fall de ideal vi insuper som ideal i den rådande tidsandan. För närvarande är det med betoning på slank om man är kvinna, och muskulös om man är man.

I början av 1900-talet var en kraftig och stor kropp tecken på välstånd och hälsa, både hos män och hos kvinnor. Hoppar vi fram till 1951, så vägde Fröken Sverige 68 kilo det året. Därefter börjar modellernas kroppar att bli smalare. Det spinkiga Twiggy-idealet kom på 60-talet. Därmed hade det nya kroppsidealet fått fäste i västvärlden. Under senare år har vikten hos Fröken Sverige-deltagarna legat på runt 50 kilo. Och size zero (en klädstorlek med amerikanska mått som i Sverige motsvarar storlek 30) har blivit ett begrepp.

Många av dagens ungdomar pendlar mellan en extrem självmedvetenhet och kritisk granskning av det egna utseendet och kroppen. Den framställs som formbar och att individen själv ansvarar för förändringen genom att lägga ner tillräckligt med energi och pengar för att nå målet. Något som kräver stor kontroll.

Vi träffade tre ungdomar från Internationella gymnasiet, IHGR, i Göteborg. De har erfarenhet av andra kulturer och höll med om att det är viktigt att se bra ut, både för sig själva och för andra.

Anna Rapp, 16 år, som bott långa perioder i Asien:

– Jag kommer precis från gymmet för att jag tycker att det är roligt och för att jag gillar att vara i bra form. Jag tycker inte att jag är fel, men jag har inget emot att bli lite smalare. Jag ser upp till min brorsa. Han har varit min modell för hur man kan se ut.

Hugo Dürr, 17 år, som har bott större delen av sitt liv i England, säger så här:

– Tjejer strävar efter att bli smalare och vi killar snackar inte emot, men jag tror att de flesta föredrar mulligare tjejer.

Jag är inte så lång, men det är ingen som säger något om det. Det manliga idealet är annars att vara lång, ha muskler, perfekta tänder och fyrkantig haka. Själv bygger jag muskler inför sommaren, för att se bra. Det håller mig frisk och sysselsatt.

Mariami Basharadze,16 år, är från Georgien. Hon menar att det rådande kvinnoidealet där, ser ut i stort sett som här.

– Jag trivs med min kropp och är glad att den är som den är. Jag dansar mycket på fritiden för att hålla mig i form. Det är onödigt att tjejer lägger sin tid på att titta i tidningar och läsa om hur man rasar i vikt. Jag blir äcklad när jag ser sådana artiklar. För några år sedan var jag mer osäker på min kropp. Men nu äter jag vad jag vill, så länge jag mår bra. Jag skulle hellre vilja gå upp än ner om jag måste välja.

I åldersgruppen 16-19 år är det viktigare att se bra ut än för 20-25-åringar. Ylva Bjereld är 25 år och student på institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet och har precis skrivit uppsatsen ”Vikten av vikten”. Genom att intervjua ungdomar som går på samhällsprogrammet i två gymnasier i Göteborgs närområde, har hon fått fram ”önskekroppen”.

Majoriteten av tjejerna i undersökningen såg kropp nummer tre, som är en 34-36:a, som den normala kroppen. Tjejerna begränsade sig snabbt till ytterligare ett ideal i storlek 32-34. (Till skillnad från killarna som valde att ha fler ideal att välja bland.) När tjejerna fick välja en kropp som de trodde skulle vara attraktivt för killarna, så valde de en storlek större än ”idealkroppen”. Slutsatsen i enkätundersökningen är att det är viktigare för tjejer att vara smal bland tjejkompisar än bland killar.

Tjejer pressar varandra med andra ord, samtidigt som mediebilder och kommentarer från vänner och omdömen från föräldrar späder på trycket.

– De flesta tjejer lär sig tidigt hur mycket kalorier det är i kakan och sen går de ut och springer, säger Ylva Bjereld som tre månader in i uppsatsen slutade med att gå på gym, eftersom insikten om sitt typiska beteende med att träna för att äta, blåste bort träningsmotivationen helt.

Vem vill bli överviktig i ett samhälle som är besatt av ett smalt eller vältränat kroppsideal? Gymmet har blivit ett naturligt inslag i livet. Där kan man finna gemenskap och arbeta för en starkare kropp. Samtidigt som man formar sin kropp framför speglarna, strävar man oftast mot ett ideal, en identitet.

– Tjejerna måste kontrollera sina kroppar mycket mer än killarna för att nå den ”ideala” kroppen. En tjej som har en kraftig benstomme kan aldrig nå idealet, hon får kämpa för att inte hamna för långt efter, konstaterar Ylva Bjereld som tror att kroppsskulpteringen har mycket med kontroll att göra:

– Det är så oerhört mycket information och så många val hela tiden, att det enda man kan kontrollera är sin egen kropp. Jag tror det har blivit en slags handlingsstrategi bland ungdomar i dag. Även om jag tror att behovet är störst när man är yngre, så försvinner inte beteendet när man fyller 18 år, menar Ylva Bjereld.

Som förälder riskerar man att överföra sitt mer eller mindre knepiga matbeteende till sina tonåringar. Det gäller även stoltheten eller missnöjet över den egna kroppen och vilka offer som bör göras för att hålla formen. Var tionde kvinna lär äta mindre i sällskap med andra personer. Fokus på mat är stort och näringsintag och kalorier får minst lika stor plats på tallriken, som själva smaken.

Enligt Bjerelds intervjuer kommenterar tjejer ofta varandras kroppar under ämnet idrott i skolan. Budskapet är att en stor kropp bör undvikas. De flesta ungdomarna i undersökningen trodde att de riskerade att bli lämnade av sina kompisar om de blev tjocka och fula. De trodde att deras vänner inte ville synas tillsammans med dem, av rädsla för att själva bli utstötta.

Att vara lycklig smäller högre, i undersökningen, än att ha en smal kropp. Viktigast av allt är att ha vänner. Samtidigt finns det en massa dolda regler för att passa in i gänget utseendemässigt. En kille uttrycker det så här: ”När man är ute på stan så känns det bättre att vara med kompisar som ser bättre ut. (….)Så folk som ser på en, som man inte känner, dom ser liksom gruppen, och så är man där. I den snygga gruppen.”

Fotnot: Enligt SAOL (Svenska akademins ordlista) betyder ordet normal bland annat regelrätt; som sig bör, vanlig, genomsnittsordinär; vid sina fulla sinnens bruk.

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Bodil Bergqvist

Förslag till bildtexter:

”Ingen riktigt kompis lämnar en vän för att hon gått upp i vikt.”

Anna Rapp, 16 år

”Kraven och pressen från media kommer alltid att finnas, så länge någon tjänar pengar på det.”

Hugo Dürr, 17 år.

”Tjejer är sköra om de får kritik eller kommentarer tar de åt sig som svampar. Vi ställer höga krav på oss själva.”

Mariami Basharadze,16 år

”Trots att flera av de intervjuade tror att killar mår lika dåligt över sina kroppar som tjejer, är det inte tillåtet att utrycka missnöje kring det egna utseendet, eftersom det betraktas som bögigt eller fjolligt.”

Ur uppsatsen ”Vikten av vikten” av Ylva Bjereld, student vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Siffror ur uppsatsen ”Vikten av vikten”:

58 procent av ungdomarna hade någon gång försökt att gå ned i vikt.

73 procent av de som är intresserade av att vara ihop med tjejer vill att hon skall ha den normala kroppen, vilket är 27 procent mer än vad tjejerna själva uppskattade.

47 procent av tjejerna tror att kroppen som eftertraktades, av killar, är en tanig kropp.

26 procent av tjejerna och tre procent av killarna uppger att de med vilje kräkts upp mat.

Källor:

I en klass för sig – Genus, sexualitet bland gymnasietjejer av Fanny Ambjörnsson.

Den skulpterade kroppen av Thomas Johansson

Att bli inspirerad av:

Allt är Möjligt - en strategibok i hur man kritiskt granskar medias förenklade bild av män och kvinnor.

Lev med din kropp: Om acceptans och självkänsla – en självhjälpsbok, baserad på kognitiv beteendeterapi av Ata Ghaderi och Thomas Parling.

Romanen Kattöga av Margret Atwood – om flickor och pennalism.

Kroppen min – en kortfilm av norskan Margreth Olin som tackar gud för att männen funnits i hennes liv och tyckt om hennes kropp, medan väninnornas kritik över dess skavanker orsakat ett livslångt komplex.

Brigitte – tysklands största damtidning som beslutat att använda ”vanliga” människor som modeller. Första numret kom ut i januari och blev en rungande succé.

V Magazine – New York-baserat magasin som ägnade en stor del av sitt januarinummer på temat storlek, vilket orsakade debatt.

Fakta:

Anorexi:

Sjukdomen starta vanligtvis med bantning som går över styr. Personen anstränger sig för att gå ner i vikt och undviker att gå upp i vikt. Det kan ske med matvägran, kräkningar, laxermedel eller överträning.

Störst risk att utveckla anorexia är i åldrarna 13-14 år och 17 – 19 år. Fem till tio av de som insjuknar är pojkar eller män.

Bulimi:

Bulimia nervosa betyder oxhunger och karaktäriseras av att man hetsäter och upplever att man förlorar kontrollen.

För att slippa gå upp framkallas kräkningar, man använder laxermedel och överträning. För att få diagnosen skall beteendet i regel pågått ett par gånger i veckan under flera månader.

Ortorexi:

Kommer från grekiska ortodox som betyder renlärig. Strävan efter den rena, hälsosamma maten är drivkraften.

En kombination av hård fysisk träning och stora mängder av frukt, grönsaker, proteiner och hälsokost kännetecknar ortorektikern.