Ingress:
Hur har sjfararna det p jobbet nu
fr tiden? Det har forskare vid Chalmers tekniska hgskola kartlagt i en
pilotstudie.
Den speglar ett samhlle till havs
med inslag av frustration, stress och trtthet som kan leda till ohlsa. P
grund av minskad bemanning och en frldrad organisation.
Brd:
Margareta Ljung r sociolog och
str fr en tvrvetenskaplig ingng i studien, tillsammans med kollegorna
Margareta Ltzhft och Karin Nodin.
Nsta steg r ett flerrigt
EU-projekt dr man i en frdjupad studie skall utveckla frslag till
frndringar av traditionellt arbete ombord. Hon har kt med fartyg och
intervjuat personal bde ombord och iland.
–
Det mest verraskande var nog att bilden av framfrallt
beflen inte stmde, utan att de satt vid datorerna och var jttefrustrerade
ver att vara s mycket administratrer. En verstyrman berttade att han inte
kom frn datorn frrn efter nstan fyra timmar efter fartyget lmnat kaj,
sger Margareta Ljung som riktat in sig p att intervjua sjkaptener, styrmn
och fartygsingenjrer i frstudien.
De klagade
ver att behva rapportera till flera olika instanser och att de upplevde att
vissa moment gjordes tv gnger p grund av att en del material inte
synkroniserats med det som landsidan rapporterat in.
Misskommunikation
r ett ord som terkommer nr man lser igenom studien. Det gller ven nr nya
datasystem skall infras, ngot som ofta beslutas av landsidan, men som inte
alltid fungerar i verkligheten ombord.
–
De upplevde att landsidan implementerade nya system
ver huvudet p sjfararna. De fr inte tid att lra sig de nya systemen. Den
tiden finns helt enkelt inte inlagd i deras tjnst, utan en del gjorde det
sjlva p lediga stunder ombord, andra ringde bekanta i land nr det krnglade
eller krde p det gamla systemet istllet. Det blir en vldig stress och
frustration ver det hela, sger Margareta Ljung och pongterar att ett
fungerande system fr fortbildning, oavsett om det sker ombord eller i land,
br prioriteras.
En annan
observation ombord var att det fanns ett glapp mellan ldre och yngre sjbefl
nr det gllde teknik.
–
Det var ofta s att de yngre beflen fick ta ver
it-ansvaret ombord, sger forskaren Margareta Ljung och synliggr en
generationsklyfta dr ldre sjbefl oftast inte var lika uppdaterade, som de
yngre, nr det gller nya datasystem.
– Ett stt att lsa det hela
vore kanske att ha en person, iland eller ombord, som sktte hela
it-hanteringen, funderar Margareta Ljung eftersom hennes och de tv
forskarkollegornas tankar om nyordning vckt intresse i redarsammanhang.
Nr hon kte med p fartyg slogs
hon av att mnga sjbefl valde att sitta och ta enskilt och sedan g direkt
till sin hytt fr att vila. Som sociolog slogs hon av att kommunikationen var
saklig och miljn ombord, i allmnhet, torftig.
I dag slutar utbildade sjbefl
efter cirka sju rs tjnstgring.
–
Jag tror att yrkesrollen numera inte motsvarar de
frvntningar man hade nr man skte in till sjbeflskolan. Organisationen,
som har sitt ursprung i militren, har sett ut p samma stt i evigheter. Den
r stel och oflexibel ur arbetssynpunkt och det har kommit in nya
administrativa arbetsuppgifter som inte finns i tjnsteordningen. Samtidigt har
man reducerat personal s till den grad att den inte gr att minska mer. Det r
fruktansvrt uttrttande och frustrerande, plus ett skiftarbete med ett
avlsningssystem dr man sover fr lite, vilket ofta upplevs som en press.
Enligt
Margareta Ljung behver sjlva sjfartsorganisationen bli mer flexibel fr att
ka trivseln och fr att sjfararna skall m bttre ur hlsosynpunkt.
–
Man skulle kunna ha ett samtal med rederiet om hur jag
vill ha det i olika livsfaser. En del pappor vill vara hemma med sina barn och
d kanske det passar bttre att arbetat i land under ngra r. Man fr helt
enkelt hitta nya modeller tillsammans med facket, sger Margareta Ljung som
konstaterar att det inte enbart r tekniska frdigheter som br utvecklas, utan
man br f in ett kontinuerligt lrande fr att ka vlmendet ombord.
Liksom
sociala kunskaper, att ha en utvecklad social frmga och att arbeta fr en
upplevelse av gemensamma vrderingar och meningsfullhet som skapar effektivitet
i arbetet.
Ett exempel
p det kan vara att omfrdela arbetsfunktioner p fartyg med strikt hierarkisk
organisation. Skall verstyrman ta ver vissa sysslor, p samma stt som en
underskterska gr in och agerar sjukskterska eller dr sjukskterskan gr in
som lkare vid lttare ingrepp?
–
Vi pratar om en rollfrdelning i en vldigt
impregnerad manskultur, sger Margareta Ljung och ppekar att det kan bli
svrare att nyrekrytera, eftersom unga mnniskor kan ha problem med att
identifiera sig med en frlegad kultur. Ngot som i sin tur kan krva en annan
typ av ledarskap i framtiden.
–
Fotnot: Studien r gjord
tillsammans med Margareta Ltzhft och Karin Nodin.
Text och
bild: Agneta Slonawski
ÓMan kan
sga att kommunikationen i huvudsak r vertikal och envgs. Beslut uppifrn kan
inte ifrgasttas.Ó
Ur studien Funktionsbaserad
bemanning av Margareta Ljung, Margareta Ltzhft och Karin Nodin.
ÓDet
behver inte finnas ngon motsttning i att vara effektiv och ha en kad
trivsel p jobbet.Ó
Margareta
Ljung, forskare som tillsammans med tv forskarkollegor gjort en pilotstudie om
sjfararens vlmende p jobbet.
Bildtext:
Framtidens
sjfarare behver en ny organisation som bestr av bde hierarki och fler
enskilda initiativ, sger forskaren Margareta Ljung som inte tror p en platt
organisation men anser att det krvs en nyordning fr att f en effektivare och
mer hlsosam arbetsplats fr sjbefl.