Ingress:

Hur har sjfararna det p jobbet nu fr tiden? Det har forskare vid Chalmers tekniska hgskola kartlagt i en pilotstudie.

Den speglar ett samhlle till havs med inslag av frustration, stress och trtthet som kan leda till ohlsa. P grund av minskad bemanning och en frldrad organisation.

 

Brd:

Margareta Ljung r sociolog och str fr en tvrvetenskaplig ingng i studien, tillsammans med kollegorna Margareta Ltzhft och Karin Nodin.

 

Nsta steg r ett flerrigt EU-projekt dr man i en frdjupad studie skall utveckla frslag till frndringar av traditionellt arbete ombord. Hon har kt med fartyg och intervjuat personal bde ombord och iland.

    Det mest verraskande var nog att bilden av framfrallt beflen inte stmde, utan att de satt vid datorerna och var jttefrustrerade ver att vara s mycket administratrer. En verstyrman berttade att han inte kom frn datorn frrn efter nstan fyra timmar efter fartyget lmnat kaj, sger Margareta Ljung som riktat in sig p att intervjua sjkaptener, styrmn och fartygsingenjrer i frstudien.

De klagade ver att behva rapportera till flera olika instanser och att de upplevde att vissa moment gjordes tv gnger p grund av att en del material inte synkroniserats med det som landsidan rapporterat in.

Misskommunikation r ett ord som terkommer nr man lser igenom studien. Det gller ven nr nya datasystem skall infras, ngot som ofta beslutas av landsidan, men som inte alltid fungerar i verkligheten ombord.

    De upplevde att landsidan implementerade nya system ver huvudet p sjfararna. De fr inte tid att lra sig de nya systemen. Den tiden finns helt enkelt inte inlagd i deras tjnst, utan en del gjorde det sjlva p lediga stunder ombord, andra ringde bekanta i land nr det krnglade eller krde p det gamla systemet istllet. Det blir en vldig stress och frustration ver det hela, sger Margareta Ljung och pongterar att ett fungerande system fr fortbildning, oavsett om det sker ombord eller i land, br prioriteras.

En annan observation ombord var att det fanns ett glapp mellan ldre och yngre sjbefl nr det gllde teknik.

    Det var ofta s att de yngre beflen fick ta ver it-ansvaret ombord, sger forskaren Margareta Ljung och synliggr en generationsklyfta dr ldre sjbefl oftast inte var lika uppdaterade, som de yngre, nr det gller nya datasystem.

– Ett stt att lsa det hela vore kanske att ha en person, iland eller ombord, som sktte hela it-hanteringen, funderar Margareta Ljung eftersom hennes och de tv forskarkollegornas tankar om nyordning vckt intresse i redarsammanhang.

Nr hon kte med p fartyg slogs hon av att mnga sjbefl valde att sitta och ta enskilt och sedan g direkt till sin hytt fr att vila. Som sociolog slogs hon av att kommunikationen var saklig och miljn ombord, i allmnhet, torftig.

I dag slutar utbildade sjbefl efter cirka sju rs tjnstgring.

    Jag tror att yrkesrollen numera inte motsvarar de frvntningar man hade nr man skte in till sjbeflskolan. Organisationen, som har sitt ursprung i militren, har sett ut p samma stt i evigheter. Den r stel och oflexibel ur arbetssynpunkt och det har kommit in nya administrativa arbetsuppgifter som inte finns i tjnsteordningen. Samtidigt har man reducerat personal s till den grad att den inte gr att minska mer. Det r fruktansvrt uttrttande och frustrerande, plus ett skiftarbete med ett avlsningssystem dr man sover fr lite, vilket ofta upplevs som en press.

Enligt Margareta Ljung behver sjlva sjfartsorganisationen bli mer flexibel fr att ka trivseln och fr att sjfararna skall m bttre ur hlsosynpunkt.

    Man skulle kunna ha ett samtal med rederiet om hur jag vill ha det i olika livsfaser. En del pappor vill vara hemma med sina barn och d kanske det passar bttre att arbetat i land under ngra r. Man fr helt enkelt hitta nya modeller tillsammans med facket, sger Margareta Ljung som konstaterar att det inte enbart r tekniska frdigheter som br utvecklas, utan man br f in ett kontinuerligt lrande fr att ka vlmendet ombord.

Liksom sociala kunskaper, att ha en utvecklad social frmga och att arbeta fr en upplevelse av gemensamma vrderingar och meningsfullhet som skapar effektivitet i arbetet.

Ett exempel p det kan vara att omfrdela arbetsfunktioner p fartyg med strikt hierarkisk organisation. Skall verstyrman ta ver vissa sysslor, p samma stt som en underskterska gr in och agerar sjukskterska eller dr sjukskterskan gr in som lkare vid lttare ingrepp?

    Vi pratar om en rollfrdelning i en vldigt impregnerad manskultur, sger Margareta Ljung och ppekar att det kan bli svrare att nyrekrytera, eftersom unga mnniskor kan ha problem med att identifiera sig med en frlegad kultur. Ngot som i sin tur kan krva en annan typ av ledarskap i framtiden.

     

Fotnot: Studien r gjord tillsammans med Margareta Ltzhft och Karin Nodin.

 

Text och bild: Agneta Slonawski

 

Man kan sga att kommunikationen i huvudsak r vertikal och envgs. Beslut uppifrn kan inte ifrgasttas.

Ur studien Funktionsbaserad bemanning av Margareta Ljung, Margareta Ltzhft och Karin Nodin.

 

Det behver inte finnas ngon motsttning i att vara effektiv och ha en kad trivsel p jobbet.

Margareta Ljung, forskare som tillsammans med tv forskarkollegor gjort en pilotstudie om sjfararens vlmende p jobbet.

 

Bildtext:

Framtidens sjfarare behver en ny organisation som bestr av bde hierarki och fler enskilda initiativ, sger forskaren Margareta Ljung som inte tror p en platt organisation men anser att det krvs en nyordning fr att f en effektivare och mer hlsosam arbetsplats fr sjbefl.