Ingress:

Hur har sjšfararna det pŒ jobbet nu fšr tiden? Det har forskare vid Chalmers tekniska hšgskola kartlagt i en pilotstudie.

Den speglar ett samhŠlle till havs med inslag av frustration, stress och trštthet som kan leda till ohŠlsa. PŒ grund av minskad bemanning och en fšrŒldrad organisation.

 

Bršd:

Margareta Ljung Šr sociolog och stŒr fšr en tvŠrvetenskaplig ingŒng i studien, tillsammans med kollegorna Margareta LŸtzhšft och Karin Nodin.

 

NŠsta steg Šr ett flerŒrigt EU-projekt dŠr man i en fšrdjupad studie skall utveckla fšrslag till fšrŠndringar av traditionellt arbete ombord. Hon har Œkt med fartyg och intervjuat personal bŒde ombord och iland.

    Det mest šverraskande var nog att bilden av framfšrallt befŠlen inte stŠmde, utan att de satt vid datorerna och var jŠttefrustrerade šver att vara sŒ mycket administratšrer. En šverstyrman berŠttade att han inte kom frŒn datorn fšrrŠn efter nŠstan fyra timmar efter fartyget lŠmnat kaj, sŠger Margareta Ljung som riktat in sig pŒ att intervjua sjškaptener, styrmŠn och fartygsingenjšrer i fšrstudien.

De klagade šver att behšva rapportera till flera olika instanser och att de upplevde att vissa moment gjordes tvŒ gŒnger pŒ grund av att en del material inte synkroniserats med det som landsidan rapporterat in.

Misskommunikation Šr ett ord som Œterkommer nŠr man lŠser igenom studien. Det gŠller Šven nŠr nya datasystem skall infšras, nŒgot som ofta beslutas av landsidan, men som inte alltid fungerar i verkligheten ombord.

    De upplevde att landsidan implementerade nya system šver huvudet pŒ sjšfararna. De fŒr inte tid att lŠra sig de nya systemen. Den tiden finns helt enkelt inte inlagd i deras tjŠnst, utan en del gjorde det sjŠlva pŒ lediga stunder ombord, andra ringde bekanta i land nŠr det krŒnglade eller kšrde pŒ det gamla systemet istŠllet. Det blir en vŠldig stress och frustration šver det hela, sŠger Margareta Ljung och poŠngterar att ett fungerande system fšr fortbildning, oavsett om det sker ombord eller i land, bšr prioriteras.

En annan observation ombord var att det fanns ett glapp mellan Šldre och yngre sjšbefŠl nŠr det gŠllde teknik.

    Det var ofta sŒ att de yngre befŠlen fick ta šver it-ansvaret ombord, sŠger forskaren Margareta Ljung och synliggšr en generationsklyfta dŠr Šldre sjšbefŠl oftast inte var lika uppdaterade, som de yngre, nŠr det gŠller nya datasystem.

– Ett sŠtt att lšsa det hela vore kanske att ha en person, iland eller ombord, som skštte hela it-hanteringen, funderar Margareta Ljung eftersom hennes och de tvŒ forskarkollegornas tankar om nyordning vŠckt intresse i redarsammanhang.

NŠr hon Œkte med pŒ fartyg slogs hon av att mŒnga sjšbefŠl valde att sitta och Šta enskilt och sedan gŒ direkt till sin hytt fšr att vila. Som sociolog slogs hon av att kommunikationen var saklig och miljšn ombord, i allmŠnhet, torftig.

I dag slutar utbildade sjšbefŠl efter cirka sju Œrs tjŠnstgšring.

    Jag tror att yrkesrollen numera inte motsvarar de fšrvŠntningar man hade nŠr man sškte in till sjšbefŠlskolan. Organisationen, som har sitt ursprung i militŠren, har sett ut pŒ samma sŠtt i evigheter. Den Šr stel och oflexibel ur arbetssynpunkt och det har kommit in nya administrativa arbetsuppgifter som inte finns i tjŠnsteordningen. Samtidigt har man reducerat personal sŒ till den grad att den inte gŒr att minska mer. Det Šr fruktansvŠrt uttršttande och frustrerande, plus ett skiftarbete med ett avlšsningssystem dŠr man sover fšr lite, vilket ofta upplevs som en press.

Enligt Margareta Ljung behšver sjŠlva sjšfartsorganisationen bli mer flexibel fšr att ška trivseln och fšr att sjšfararna skall mŒ bŠttre ur hŠlsosynpunkt.

    Man skulle kunna ha ett samtal med rederiet om hur jag vill ha det i olika livsfaser. En del pappor vill vara hemma med sina barn och dŒ kanske det passar bŠttre att arbetat i land under nŒgra Œr. Man fŒr helt enkelt hitta nya modeller tillsammans med facket, sŠger Margareta Ljung som konstaterar att det inte enbart Šr tekniska fŠrdigheter som bšr utvecklas, utan man bšr fŒ in ett kontinuerligt lŠrande fšr att ška vŠlmŒendet ombord.

Liksom sociala kunskaper, att ha en utvecklad social fšrmŒga och att arbeta fšr en upplevelse av gemensamma vŠrderingar och meningsfullhet som skapar effektivitet i arbetet.

Ett exempel pŒ det kan vara att omfšrdela arbetsfunktioner pŒ fartyg med strikt hierarkisk organisation. Skall šverstyrman ta šver vissa sysslor, pŒ samma sŠtt som en underskšterska gŒr in och agerar sjukskšterska eller dŠr sjukskšterskan gŒr in som lŠkare vid lŠttare ingrepp?

    Vi pratar om en rollfšrdelning i en vŠldigt impregnerad manskultur, sŠger Margareta Ljung och pŒpekar att det kan bli svŒrare att nyrekrytera, eftersom unga mŠnniskor kan ha problem med att identifiera sig med en fšrlegad kultur. NŒgot som i sin tur kan krŠva en annan typ av ledarskap i framtiden.

     

Fotnot: Studien Šr gjord tillsammans med Margareta LŸtzhšft och Karin Nodin.

 

Text och bild: Agneta Slonawski

 

ÓMan kan sŠga att kommunikationen i huvudsak Šr vertikal och envŠgs. Beslut uppifrŒn kan inte ifrŒgasŠttas.Ó

Ur studien Funktionsbaserad bemanning av Margareta Ljung, Margareta LŸtzhšft och Karin Nodin.

 

ÓDet behšver inte finnas nŒgon motsŠttning i att vara effektiv och ha en škad trivsel pŒ jobbet.Ó

Margareta Ljung, forskare som tillsammans med tvŒ forskarkollegor gjort en pilotstudie om sjšfararens vŠlmŒende pŒ jobbet.

 

Bildtext:

Framtidens sjšfarare behšver en ny organisation som bestŒr av bŒde hierarki och fler enskilda initiativ, sŠger forskaren Margareta Ljung som inte tror pŒ en platt organisation men anser att det krŠvs en nyordning fšr att fŒ en effektivare och mer hŠlsosam arbetsplats fšr sjšbefŠl.