Ingress:

Gamla tiders lotsar var mŠn med stort ansvar – en del šbor minns dem som en tapper rŠddningskŒr till sjšss. Fšr lotsbšnderna i sšdra skŠrgŒrden var det ett jobb pŒ blodigt allvar. Konkurrensen var hŒrd och enbart den lots som kom fram fšrst - fick betalt.

 

Bršd:

FrŒn lotsutkiken pŒ BrŠnnš i Gšteborgs sšdra skŠrgŒrd har man en panoramavy šver skŠrgŒrden; frŒn Vinga fyr, mot norra skŠrgŒrden - via hamninloppet och i en cirkel vidare bort mot Donsš och VrŒngš.

BrŠnnš lotsutkik Šr byggd pŒ šns hšgsta punkt, 47 meter šver havet. HŠr uppe finns en digital slinga dŠr man kan lyssna till lotsarnas historia pŒ flera olika sprŒk. En lŒng och ranglig trŠtrappa leder upp till utsiktsplatsen som besšks av tusentals turister varje sŠsong. Lotsutkiken hyrs i dag ut av BrŠnnš bys samfŠllighet och bokas fšr alltifrŒn dammiddagar till skrivarcirklar och bršllopsvigslar.

Golvytan Šr liten och inredningen sparsmakad. lderstigna mšrkblŒ uniformer hŠnger dekorativt sida vid sida vid ingŒngen. TrŠvŠggarna Šr tapetserade med svartvita inramade fotografier, med lotsar genom tiderna. HŠr syns Granstršm bredvid Larsson och Silfverblad. Huset andas historia och vŠggarna bŠr pŒ mŒnga vindpinade berŠttelser.

Det var inte fšrrŠn 1918 som lotsbšnderna pŒ BrŠnnš fick ett utsiktshus att krypa in i under sina arbetspass och skydda sig frŒn vŠder och vind. (Efter att huset brann ned pŒ 1960-talet, sydde šns kvinnor ihop till en ny stuga genom att handarbeta och sŠlja alster och samla in pengar. Den nya lotsutkiken Šr en kopia av den gamla.) BrŠnnš lotsutkik byggdes frŠmst fšr att lotsarna skulle fŒ en bŠttre šverblick šver havet och dŠrmed sŠkrare inkomster. HŠruppe fanns alltid en person och hšll utkik pŒ bŒtarna och som med flagga signalerade till nŠsta man som stod nere vid vattenbrynet och lotsbryggan. Det hela gick ut pŒ att den som fšrst nŒdde fram till det fartyg som begŠrt lots, vann lotsningen och fick dŠrmed hela fšrtjŠnsten. Konkurrensen mellan lotsarna var hŒrd. Fšrst och frŠmst tŠvlade BrŠnnšlotsarna mot VrŒngš, men konkurrens fanns Šven frŒn norra skŠrgŒrden, pŒ Hšnš och Ršrš.

– Lotsarnas arbete var tufft. Det var inte alltid slŠtt vatten, utan nŠr det var storm och dŒligt vŠder kom lotsarnas stora kunnande till pass. De flesta var tacksamma šver det och lotsarna blev vŠldigt vŠl mottagna, minns Lennart Granstršm som kšrt ut Œtskilliga lotsar till fartyg under sina 40 Œr som bŒtsman.

BrŠnnš kallas Šn i dag fšr Ólotsarnas šÓ. Den fšrste namnkŠnde lotsen var Anders Nilsson i mitten pŒ 1600-talet. Redan pŒ mitten av 1700- talet bšrjade BrŠnnšlotsarna att anvŠnda Vinga som lotsuppassningsplats fšr fartyg frŒn vŠster och en liten vaktstuga byggdes upp Šven pŒ Vinga och senare byggdes ocksŒ en liten švernattningsstuga.

r 1930 slogs BrŠnnš och VrŒngš lotsplatser samman till Vinga lotsplats. TvŒ Œr senare upphšrde tjŠnsten helt vid lotsutkiken fšr lotsarna. Men BrŠnnš lotsutkik fšrblev en kommunikationscentral fšr kontakter mellan lots- och fyrpersonal mellan Vinga och BrŠnnš. Det innebar att lotsutkiken pŒ BrŠnnš var bemannad alla dagar frŒn soluppgŒng till solnedgŒng. Till?

€ven om lotsarnas historia pŒ BrŠnnš och VrŒngš var till Šnda vid det laget, sŒ lever minnet om den hŒrda konkurrensen lever kvar Šnnu. BrŠnnšlotsarna var alltid fler till antalet och det betydde att lotsarna frŒn VrŒngš fick ha en annan strategi. Ett exempel pŒ det Šr att Œr 1820 hade VrŒngš 13 lotsar och sex av dem befann sig pŒ stŠndig passning i farvattnet vid Vinga och ibland Šnda ut till Skagen. Sedan VrŒngšlotsarna fŒtt rŠtten att lotsa vid Vinga bšrjade tŠvlingen pŒ allvar mellan lotsarna pŒ VrŒngš, BrŠnnš, Hšnš och Ršrš. Ibland seglade man ut Šnda till Skagen eller Hirtshals fšr att vara fšrst pŒ plats och erbjuda lots fšr de fartyg som skulle in till Gšteborg.

En sak Šr sŠker – lotsarnas liv var hŒrt.  De tvingades inte bara ligga till sjšss i hŒrt vŠder i bŒtar med en mindre ruff. Man anvŠnde Šven allehanda knep fšr att lura de konkurrerande lotsbŒtarna som till exempel att hissa falsk flagg. TŠvlingen med att hinna fšrst blev ibland till tjuv- och rackarknep, just fšr att lura varandra pŒ lotsningen av de ankommande fartygen.

Det finns inte sŠrskilt mycket skrivet om lotsarnas historia. Fšrst Œr 1679 bšrjade man anvŠnda ordet ÓlotsÓ. I ett gammalt utdrag frŒn Kunglig MajestŠts fšrordning angŒende lotsvŠsendet i Sverige och Finland (1696) finner man fšljande ordfšlj: ÓÉMen bliver nŒgon Kongl Majt:s farkost alldeles fšrsatt miste han livet..." Innebšrden kan utlŠsas som fšljer - om ett handelsfartyg gick fšrlorat, fick lotsen lšpa gatlopp. Var det dŠremot frŒga om ett šrlogsfartyg blev straffpŒfšljden betydligt hŒrdare – dŒ fick lotsen sona med sitt liv.

I en annan fšrordning av švermakten frŒn 1766 kan man skšnja ursprunget till regler som delvis gŠller Šn i dag:

 

- Alla frŠmmande fartyg Šr skyldiga att ta lots.

- Alla svenska dŠckade fartyg šver 6 fot djupgŒende Šr skyldiga att ta lots.

- Om utlotsat fartyg genom vindens Šndring nšdgas sška samma hamn som lotsen Šnnu Šr ombord, Šr denne pliktig lotsa in igen utan vidare betalning. Har han dŠremot lŠmnat skeppet utom synhŒll, skall han lotsa tillbaka fšr halva beloppet.

- Om fartyg signalerar efter lots, som i rŠtt

tid kommer, men ej nyttja honom, bšr lotsen fŒ full

betalning.

€ven om den ekonomiska delen av det hela var en viktig markšr fšrr i tiden, sŒ var lotsens uppgift var dock tydlig: att ansvara fšr och ledsaga - det vill sŠga: lotsa fartyg in och ut ur hamn, samt bistŒ fartyg i sjšnšd. Detta anges i Sveriges fšrsta sjšlag daterad 1667.

BrŠnnšs strategiska lŠge vid farlederna till Gšteborg och ankarplatserna vid Rivšfjorden gjorde Šven att en tullstation placerades pŒ šn. MŒnga fick dŠrmed sin fšrsšrjning som kustbevakare eller kustroddare.

Kustposteringar och tull har funnits šn sedan mitten 1700-talet. Den upphšrde 1948. Men traditionen av yrkena lever kvar pŒ šn. 5900

 

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Agneta Slonawski

 

Bildtext:

Fšrste man som kom ut till det ankommande fartyget ÓvannÓ.

 

BrŠnnš lotsutkik ligger cirka 47 meter šver havet.

 

KŠllor:
Carl Bager – Utpost mot Kattegatt
Erik HŠgg – Bland lotsar och fyrmŠn

www.fyr.org

www.hembygd.se

 

lotsbšnder, tullare och kustroddare har skapat arbetstillfŠllen och fortfarande finns en del sjšfolk pŒ šn.

 

TullmŠnnen hade till exempel en vaktstuga i Vassdal dŠr ocksŒ tulljakten lŒg. 1905 flyttades utkiksvakten frŒn Vassdal upp till utkiksberget, till dess att kustposteringen pŒ BrŠnnš upphšrde omkring 1948.

 

 

 

 

 

LŠnge hade lotsarna sina dagspass pŒ Vinga, tvŒ veckor pŒ raken och en sŒ kallad frivecka hemma pŒ BrŠnnš. DŒ skulle de ha passning pŒ Rivšfjorden och hŒlla till i lotsutkiken pŒ BrŠnnš. (upprepning)

SŒ smŒningom samordnades lotstationerna till Vinga. Lotsarna bodde kvar pŒ sina gamla šar. Och vid sidan av de ojŠmna inkomsterna och nŒgot osŠkra yrke   drygade de ut det hela med jordbruk, fiske och jakt.

Jordbruket lŠmnades till stor del Œt kvinnorna pŒ šn, som vandrade fram och tillbaka flera gŒnger om dagen till naturšn Galterš fšr att mjšlka korna som hšlls dŠrute, nŠrmast havet.

 

 

 

 

 

I Evert Taubes vissamling ÓBallader i det blŒÓ 1948 finner vi ÓTelegrafisten Anton Hanssons valsÓ.

Telegrafisten Anton Hanssons vals
I Hans MajestŠts Karl den femtondes Œr
gick telegraferingen per semafor,
men sedan, nŠr Oscar blev kung, som ni vet,
dΠfick telegrafen elektricitet.
DΠblev Anton Hansson sΠinnerligt glad,
som telegrafist i staten
han satte sig vid apparaten
och knackade ner, i tre fjŠrdedels takt,
ett vackert telegram till en avlŠgsen trakt:

ÓHŠr sŠnder jag gnistor som tydas till ord
och ila som blixtar i vŠg runt vŒr jord,
i kvŠll Šr det bal i mitt ensliga hus
pŒ klippan i havet vid vŒgornas brus
och fyrmŠstarn spelar fiol i min sal,
tvΠskeppsbrutna sitter stumma
och matas utav min gumma,
men lotsarna som drog den ur deras kval
de svŠvar nu i valsen. I kvŠll Šr det bal.Ó

LŠs mer om Anton Hansson pŒ Vinga och hans bror Carl pŒ BrŠnnš i denna artikel!