Ingress:

En personligt inredd arbetsplats har betydelse fr hlsan. Och den gr dig mer positiv till jobbet. Men det innebr inte att man mste kpa dyra designmbler och kta tavlor.

 

Praktiserande arkitekten och forskaren Christina Bodin Danielsson, verksam vid KTH, kontorsforskare knuten till Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och kontorsspecialist vid Brunnberg & Forshed Arktiektkontor menar att design och kontorstyp helt klart pverkar arbetslust och knsla, liksom bttre smn och frre sjukskrivningar.

     Personlig kontroll r en nyckel till hlsa och vlbefinnande. Bde cellkontor och flexkontor ger de anstllda mjlighet till det. Det kan handla om att kunna vlja gardiner eller att vlja en arbetsplats som passar fr arbetet man skall utfra. Min erfarenhet r att mnga medarbetare vill vara med och gestalta hur arbetsmiljn skall se ut och har tydliga ider om hur de vill frndra. Man vinner mycket p att ta reda p hur folk vill ha det, ppekar Christina Bodin Danielsson.

 

     – Min forskning visar att ett vlgrundat designbeslut dr bde val av kontorstyp och estetik vgs samman br tillmtas strre vikt n det grs idag. Kontorets design r ett strategiskt verktyg fr att uppn framgng fr fretag och organisationer. Detta p grund av dess pverkan p anstlldas hlsa och arbetstillfredsstllelse liksom bilden av det egna fretaget och arbetsgemenskapen inom fretaget, sger Christina Bodin Danielsson.

-       Frutom dessa vlgrande effekter av ett vackert och trivsamt kontor p de anstllda och organisationen som helhet, s visar forskningsresultaten p att de anstllda som trivs med sitt kontor har en mer positiv bild av sitt arbete och den egna organisationen som helhet. De tenderar ocks i lgre grad att irritera sig p saker som inte fungerar p arbetsplatsen.

 

 

Christina Bodin Danielsson menar att kontoren mste anpassas till vilken typ av arbetsuppgifter medarbetarna har och det r inte alltid ltt att avgra vilket som r det bsta alternativet.

 

-       Ur en hlsosynpunkt r cellkontoret vldigt bra, det beror p att medarbetarna helt kan styra och stlla hur de vill ha det. ven flexkontor visade sig bra ur hlsosynpunkt. Dremot fr eget rum bottenbetyg d det kommer till hur man anser att kontoret pverkar samarbete och interaktion.

-       Dremot tror Christina Bodin Danielsson inte p de som menar att den mobila utvecklingen kommer att leda till att allt fler vljer att jobba hemifrn permanent.

-        

-       - Det finns studier som visar att majoriteten av medarbetarna vill ha en arbetsplats att g till. Hemarbete fungerar jttebra fr vissa men de flesta behver trffa sina kollegor, de behver en hemmahamn. D spelar kontoret en viktig roll, det kan fungera som en stad dr man kan rra sig runt och alltid finna en plats dr man kan utfra arbetet och trffar sina kollegor.

 

 

Exempel

Brd:

     P vrt frra kontor kpte vi ett flong nytt mblemang. Det kndes inte rtt eftersom vi jobbar med bland annat hllbar konsumtion. S nr vi flyttade bestmde vi oss fr att lmna mblerna och se om vi kunde gra rtt frn brjan, berttar Kajsa Winnes som r projektledare p statliga SP i Gteborg.

      

Det frsta steget i en sdan hr frndring r att gra en ordentlig behovsanalys fr att samla information om vad medarbetarna p arbetsplatsen nskar och vad de har fr ider. Ett stt att lsa det p r att anlita ett designfretag som SP Energi gjorde. Ett annat stt r att avstta tid fr ngon i den egna verksamheten, fr att gra intervjuer med medarbetarna. Steg tv r att tillstta en referensgrupp med anstllda frn olika avdelningar. Det tredje steget r att sammanstlla informationen fr att f en versiktlig bild av allt frn arbetsflden till praktiska saker och inkp av olika slag.

 

I dag kan hon titta tillbaka p flera val dr hon fick representera arbetsgruppen och flla det slutliga avgrandet. Som exempelvis en soffa som kptes p Blocket och en grsprcklig heltckningsmatta som knt ihop hela lokalen p 900 kvadratmeter.

 

Byline: Agneta Slonawski

 

Arbetsmilj har blivit trendigt i Sverige. Det handlar inte bara om ergonomi, utan lika mycket om vxter och sinnliga saker.

Christina Bodin Danielsson, praktiserande arkitekt, specialiserad p kontor, och forskare KTH

 

Vi har pratat mycket under hela processen. Det tror jag har strkt gemenskapen.

Kajsa Winnes, projektledare p SP Energiteknik.

 

Tips och rd:

Fundera p hur ni vill anvnda arbetslokalen.

Formulera vad verksamheten vill signalera.

Kartlgg medarbetarnas behov av arbetsmiljn.

Avstt gemensam tid fr att bolla ider.

Frsk att tnka utanfr ramarna.

Bilda en grupp som arbetar med de slutliga valen.

Tnk p att skapa mtesplatser.