Ingress:
Sjšršvarmyten lever och frodas. I alla fall i Sydengelska
Penzance. DŠr gŒr man ur huse varje Œr fšr att hylla lokala kapare.
Vi valde att vandra pŒ tullstigar lŠngs Cornwalls gršna
kullar. Allt fšr att insupa den rŠtta piratkŠnslan.
Bršd:
Kampen stod mellan dem som smugglade, alkohol och tobak, i
fullastade skepp genom svŒrnavigerade vatten in mot sylvassa klippor, och de
som representerade lagen. Det vill sŠga tullare och Šrrade smuggelkaptener
eller helt enkelt lokala fiskare och kustbor som kŠnde vattnen som sin egen
ficka och som gjorde en rejŠl hacka fšr varje lyckad landning. Och de var mŒnga
skattgšmmor till antalet; trots att tullstigarna var vŠltrampade redan dŒ,
eftersom kronans folk stŠndigt hšll utkik i en nattlig katt-och-rŒtta-lek mot
smugglarna.
I dag Šr lederna, som gŒr ovanfšr klipporna, nŠra vattnet,
šver hedar och lŠngs fŠlt, ett populŠrt vandringsstrŒk. Vi valde helt enkelt
att gŒ i piraternas spŒr med det lilla kustsamhŠllet Mousehole som
utgŒngspunkt. Med oss var Josefin, 16 Œr, Katja, 15 Œr och Leon nio Œr.
BevŠpnade med varsin vattenflaska och fŠrsk frukt gav vi oss ut pŒ dagsturer.
Man kan vŠl inte sŠga att nŒgot av barnen jublade Œt vandringsidŽn direkt. Men
vi hade lite tur med dag ett, som gick frŒn Mousehole till Lamorna – en
strŠcka pŒ cirka tre miles. Turen gŠllde inte bara vŠdret och att vŠgen
var vacker och fylld av kaprifoltung doft och spŠnnande smŒ stenhus som stod
švergivna lŠngs vŠgen, som vi mŒste undersška och dokumentera, utan att vi
ramlade pŒ stora sjšodjuret redan efter tvŒ timmar.
–
En haj! ropar Katja plštsligt och pekar exalterad
ner mot det kristallklara vattnet.
Mycket riktigt dŠr nere simmar inte bara en, utan tre
stora oberšrda havsdjur alldeles nŠra klipporna rakt nedanfšr vŒra fštter.
Hajen som egentligen Šr en brugd, Šr den stšrsta i norra Atlanten med sina 13
meter, trots att den Šr planktonŠtare.
Vi sitter lŠnge kvar i en meditativ tystnad. De vŠldiga
havsdjuren Šr smidiga och vackra och det kŠnns som en gŒva att stilla fŒ
betrakta dem nŠr de outtršttligt samlar in vad de behšver i sina korgliknande
kŠftar.
€ven om det inte fanns haj i trakten nŠr smugglare verkade
hŠr, sŒ var farorna mŒnga. Och visst hŠnde det att man tog pirater pŒ bar
gŠrning, men de undkom oftast och en del av anledningen var sŠkert att det var
vattentŠta skott mellan befolkningen och smugglarna.
TalesŠttet: ÓA cornish jury Will never convict a smugglerÓ
Šr vida kŠnt i Cornwall.
PŒ varenda pub med anseende hŠnger i dag gamla svartvita
fotografier av fartyg som strandat eller som av en eller annan anledning
krossades mot de sylvassa klipporna. Vattnen frŒn Penzance till Lands End och
runt St. Iver Šr kŠnt fšr att vara extremt svŒrnavigerat. Det Šr ingen
hemlighet att det var till smugglarnas fšrdel. Eller nackdel. I september 1837
var det hemsk sjšgŒng utanfšr Penzance och en utmattad besŠttning pŒ fartyget
ÓFriendsÓ rŠddades, medan 57 kaggar alkohol sjšnk. Och dŠrmed en del av den
tillfŠlliga, men oftast lšnsamma inkomsten. Alkoholen flšdade mycket tack vare
det stora antal gruvarbetare som arbetade i Cornwalls tenngruvor.
Men smuggelfšrsšken lyckades, som sagt, fšr det mesta. Som
den frŠcka kuppen i maj 1851 nŠr kapten James Williams fšrde sin bŒt full av
irlŠndsk whiskey rakt in i St. Ives hamn.
Det berŠttades att det var sen natt nŠr manskapet lastade
šver godset pŒ fiskebŒtar. TŠckta vagnar stod pŒ behšrigt avstŒnd och vŠntade.
PŒ kort tid omlastades spriten. Alltmedan tullaren satt i godan ro och tog sig
ett glas pŒ det lokala utskŠnkningsstŠllet George & Dragon. Fšrst nŠr han
hšrde ljudet av hovar upptŠckte han ekipaget. Det bar sig inte bŠttre Šn att
han blev nedslagen och bakbunden av kaptenens mannar. NŠr han lyckades ta sig
fri, meddelande han genast sin šverordnade som i sporrstrŠck red mot nŠrmaste
tullvaktstugan. Vakten upprepade tvŒ ord: Vet inte.
DŒ gav sig samme man ivŠg till smuggelskeppet fšr att
pumpa den tolvŒrige mŠsspojken pŒ information. Men fšrgŠves. Det enda han hade
att sŠga var: Vet inte.
Det hŠr Šr en av mŒnga historier frŒn gamla pressklipp som
kunde publiceras med rubriken – Hšjden av frŠckhet. Inte minst fšr att
kaptenen hade mage att skriva en insŠndare i den lokala pressen dŠr han klagade
šver hur den lokala tullaren hade agerat.
Vi bestŠmmer oss fšr att ta bussen till St. Ives, inte
lŒngt frŒn dŠr historien utspelades. I dag Šr staden ett populŠrt turistmŒl,
ungefŠr som Smšgen i BohuslŠn. Det finns till och med ett annex till anrika
Tate Gallery pŒ plats. Tavlor och installationer i all Šra, men det Šr
omgivningarna som Šr den stora behŒllningen. Staden ligger i en liten bukt och
var helst du utgŒr ifrŒn, sŒ kommer du upp pŒ gršna kullar med vandringsstigar
som ger fri sikt fšr šver havet.
Vi bestŠmmer oss fšr att satsa pŒ ett veckokort med buss
fšr hela familjen. Allt fšr att vandra light – Œka med buss till ett
stŠlle, gŒ till nŠsta och ta buss hem. Just fšr att inte pressa pŒ, utan gšra
det hela lustfullt.
Det subtropiska klimatet Šr perfekt att vandra i och trots
en regnmulen himmel blir vi aldrig riktigt blšta. Undantaget Šr en skur precis
nŠr vi kommit fram till den lilla paradisstranden vid Porthcurno. Just nŠr vi
packat upp vŒra badsaker och bšrjat kastat boll pŒ stranden kommer regnet och
fšser oss pŒ rad, i brant stegring, 113 trappsteg, upp till den nybyggda
amfiteatern pŒ berget vars kafŽ ligger i skydd. Det Šr inte lŒngt mellan
pubarna och vŠrdshusen i England och det gšr spontanvandring lŠtt fšr en
barnfamilj att slinka in fšr en macka eller nŒgot att dricka.
Vi tar bussen tillbaka till lilla Mousehole och kommer
šverens om att satsa pŒ en lŠngre vandringstur nŠsta dag. Den gŒr till Lands
End, som Šr ungefŠr som Danmarks yttersta utpost - Grenen. HŠrifrŒn ser man
šver till Scilly-šarna.
Dit kommer man med passagerarbŒt pŒ tre timmar. PŒ Scilly
gjorde šborna smugglandet till en fast inkomst. I dag Šr Scilly-šarna ett
populŠrt utflyktsmŒl dŠr den stšrsta šn St. Mary har tvŒ underbara
vandringsstigar fšrbi gamla bastioner som omslingras av vildrosor och med
betande hŠstar som fridfullt Šter grŠs till ackompanjemang av vŒgsvall.
Det Šr inte svŒrt att vrŠnga bilden och fšrestŠlla sig
nŒgot helt annat om man vrider tiden tillbaka ett par hundra Œr: Dimman sveper in
šver heden, det Šr rŒkallt och fuktigt, fisket som Šr lika med ett pŒvert liv
har nŠrt dršmmar om guld och gršna skogar, snart landar snart ett av de
vŠlkŠnda smuggelskeppen sin last i en av šns vikar.
FrŒn Lands End Šr det inte lŒngt till Sennen Cove. Men
fšrst gŠller det att vandra ett antal miles i vŠrmen. TonŒrstjejerna vŠgrar
bŠra vandringsskor och pŒ den vackra vŠgen blir det flera skoskavspauser, fšr
dem som gŒr i sandaler, barfota.
Medan vi pausar och betraktar havet ger sig nioŒringen ut
pŒ ršvarstrŒt. RŠtt som det Šr skriker han till och pekar rakt ner i en
stupbrant vik. DŠr ligger ett rostigt skepp, med šver 30 Œr pŒ nacken, inkilat
med fšren bland klipporna. En kort stund fantiserar vi om hur det gŒtt till,
bortanfšr pirater och smuggleri. Och glider in pŒ dagens pirateri i Adenviken i
Somalia. Efter en stund resonerar vi om piratverksamhet fšds ur fattigdom eller
ej.
Omkring oss surrar humlor och ljungen blommar som vore det
augusti redan. NioŒringen avverkar fruktpausen snabbt och ger sig ut pŒ
fjŠrilsfŒngst. Efter en stund kommer han stolt tillbaka med en fŠrggrann fjŠril
som han fŒngat med bara hŠnderna. Snart Šr vi pŒ stigen igen och gŒr i takt
till Marley-lŒten: No woman, no cry frŒn lillemans mobil. Han verkar helt
oberšrd av vŠrmen. Efter en dryg timmes vandring skymtar vi den lŒnga vita
stranden nere vid Svennen Cove och resten av strŠckan gŒr dubbelt sŒ snabbt.
Det iskalla doppet i Atlanten skall vi sent glšmma.
Inte heller skall vi glšmma den Œrliga Golowanfestivalen,
till piraters Šra, i Penzance. Sjšršvarna Mary Read, den škŠnde smugglaren
Spray och sjŠlvaste Eddy the Snake hade alla parkerat sina skepp i hamn under piratparaden.
Sjšršvarbarn, utan trŠben, iklŠdda fŠrgglada kostymer och med hemsydda flaggor
i hŠnderna smŒsprang i paraden fšr att hŒlla takt med brassorkestern lŠngst
fram.
Vi skriver juni 2009. Folk frŒn hela Cornwall kommer till
Penzance fšr att delta. Precis som infšr sambakarnevaler har traktens barn
Šgnat mŒnader Œt att fŠrdigstŠlla sina sjšršvarsymboler i papier machŽ. Det hŠr
Šr ocksŒ dagen dŒ man har chans att visa upp sin alldeles egenhŠndigt sydda
sjšršvarkreation.
Festen ges till Šra fšr traktens gamla pirater och pŒgŒr i
flera dagar. HŠr Šr det inget hysch-hysch och fult att prata om att ens egna
anfšrvanter smugglat tobak och alkohol i stora mŠngder. €ven om man pratar tyst
om hur somliga skepp gick i kvav.
Fšr bara nŒgot Œr sedan upptŠcktes en šver hundra meter
lŒng tunnel under Pencanze kommunala vŠgnŠt, frŒn hamnen upp genom staden. Allt
tyder pŒ att sjšršvare byggt den under jord frŒn lŠnge sedan. Just fšr att
gšmma undan sitt gods och kanske dela med alla som hšll truten.
Fšre jul varje Œr tŠnds en fyrbŒk till minne av de som
omkommit till havs. HŠr har var och varannan familj en anhšrig som Šr beršrd.
Byline: Agneta Slonawski
Bildbyline: Agneta Slonawski
Bildtextinfo:
Sambadansgruppens sjšršvarklŠder gŒr i lila siden med
svartvita tighta byxor och den irlŠndska dansgruppen matchar varandra i svart
och rštt.
I Moushole:
Katter i varje fšnster. HŒlla mšssen borta. Mousehole ett
hŒl i gruvgŒngen, nyttjades som rastplats fšr gruvarbetare.
PŒ vŒr egen lokala pub i fiskesamhŠllet Mousehole, som vi
bor i och gšr vŒra dagsturer ifrŒn, berŠttas det om en fiskare som fick upp 40
kaggar med sprit, i ett band under vattnet. …verallt lŠngs kusten, i grottor
och i gropar, fanns det gšmmor.
Haj i sikte! Det blir en minnesvŠrd stund pŒ vŒr fšrsta
vandringstur som bara Šr tre Miles, men som i den kuperade terrŠngen tar
nŠrmare tre timmar fšr bŒde barnsben och ovana vandrare att ta sig igenom.
TonŒrsflickorna och jag bestŠmmer oss fšr att vandra samma
vŠg tillbaka, frŒn Lamorna till Mousehole, medan nioŒringen fŒr gŒ upp till
vŠgen och lifta tillbaka med sin pappa.
Vandringsfšrslag:
Mousehole - Lamorna - Sennen Cove - Lands End -
Porthcurno.
Rundvandring pŒ Scilly Islands. TvŒ olika rutter som
tillsammans tar en halv dag. Dagsvandring i St. Ives nŠromrŒde.
LŠnktips:
www.thisiscornwall.co.uk
www.simplyscilly.co.uk
Piratregler ombord:
Varje man ombord har en ršst och alla har samma rŠtt till provianten
ombord, sŒvŠl mat som till starka drycker.
Alla fŒr ta del av kapen, men de skall delas under uppsikt.
Ljusen ombord skall slŠckas klockan Œtta. Om nŒgon vill fortsŠtta festa
skall det gšras pŒ šppet dŠck.
Ingen fŒr lŠmna sammanslutningen innan varje man fŒtt del av byte till ett
vŠrde av minst 1000 pund.
Om nŒgon fšrlorar ett ben under en strid tilldelas han 800 pund. Mindre
skador ger lŠgre ersŠttning.
Musikanterna skall vara lediga pŒ sšndagar men arbeta alla andra dagar och
nŠtter.
ÓA cornish jury Will never convict a smuggleriÓ
Ur Tales of the Cornish Smugglers.
ÓVi tog oss till Malbar, Ostindien, och pŒ mindre Šn en mŒnad tog vi sju
rika priser. Till slut lŒg vi sŒ tungt lastade i vattnet att vi tvingades
stŠnga kanonportarna om det gick minsta sjš.
ÉÉ.
Den hŠr gŒngen hšll sig mŠnnen i skinnet. De begrep mycket vŠl att vi inte
kunde segla runt sŒ tungt lastade utan fara fšr fartyget.Ó
Ur John Long Silver av Bjšrn Larsson
Han satte pŒ sig en vit skjorta, en kort blŒ jacka med
metallknappar och hšg krage samt ett par vita byxor som han fŠste upp med en
ršd bandana i stŠllet fšr bŠlte.
Med en svart, skinande lŒgkullig hatt pŒ huvudet sŒg
han nu ut som en hšgst aktningsvŠrd kapten pŒ ett prisfartyg. Han vinkade frŒn
det upphšjda akterdŠcket pŒ en bŒtkarl och blev rodd tillkajen.
Ur Piraten av Joseph Conrad
Fartyget lŠttade genast ankar, seglen fylldes av en
frisk bris, och šn bšrjade fšrsvinna i fjŠrran. StrŠnderna blev allt otydligare
och fšrvandlades till blŒaktig dimma. Robinson hšll hela tiden sin blick fŠst
pŒ šn, Šnda tills den sista bergstoppen fšrsvann i synranden.
Ur Robinson Kruse av Daniel Defoe
Extramaterial:
Kvinnliga pirater:
Mary Read och Anne Bonny
var inte de enda kvinnliga piraterna till sjšss. Men dessa tvŒ vi vet lite mer
om: Mary Read fšddes i England av en ung ensamstŒende mor som hade svŒrt att fŒ
ekonomin att gŒ ihop. Hon bad sin svŠrmor om bidrag och klŠdde upp Mary som en
pojke infšr besšket och Œkte till London. Lyckades. SvŠrmodern gav med sig att
ge en mŒnatlig summa till barnet.
Mary Read vŠxte upp som en pojke och gick sŒ smŒningom med
i armŽn. Hon blev ihop med en ung soldat som hon delade tŠlt med. Det tvŒ gifte
sig efter kriget. Olyckligtvis dog Marys make strax efter giftermŒlet.
Vi skriver 1697 och Mary Read klŠdde sig som en man och
mšnstrade pŒ ett skepp till VŠstindien.
Anne Bonny hade ocksŒ blivit uppfostrad som en pojke. FrŒn
Cork pŒ Irland. De hade liknande livshistorier.
Det lŠr Šven ha funnits en skandinavisk pirat som kallades
Alwilda och en kinesisk ledare Mrs Cheng.
…vrigt:
Fšr dem som hade att vŠlja mellan en fattig och elŠndig tillvaro iland
eller ombord pŒ handelsfartygen dŠr de ocksŒ var utlŠmnade Œt andras godtycke
eller ett liv i sus och dus med valda herrar och del i vinsten var valet inte
sŒ svŒrt. Man blev pirat.
Black Bart. Roberts