Ingress:

Telefonerna gr varma p Piracy Reporting Center (PRC) i Kuala Lumpur. Samtalen kommer frn kaptener, rederier och media. De flesta handlar om samma saker: den senaste tidens pirattacker i Adenviken och lngs Somalias lnga kust.

 

Brd:

– Jag pratade nyss med en pressad kapten som var osker p om han vgade passera en fiskebt utanfr Somalia, eftersom han var rdd att det fanns pirater ombord p den lilla bten. Jag rdde honom att vnda 180 grader. Efter en kvart hrdes vi igen. Jag gav honom rdet att ta en omvg. Vid nsta samtal hade allt gtt bra. Det var antagligen en vanlig fiskebt som skyddade sina nt. Men jag vet att man r rdd dr ute och jag tror att kaptenen knde sig strkt av att ha kontakt med oss under tiden. Det handlar om psykologi och om att komma med sakliga rd, sger Noel Choong som r chef fr PRC i Malaysia, sedan tio r tillbaka.

Denna regntunga novemberdag har han haft gldjen att stryka ned antalet bortfrda fartyg, som alla str uppskrivna med rd tusch p en tavla mitt i rummet, frn 17 till 16. Den Honkongflaggade Tian Yu med besttningsmn har precis slppts efter tv mnader i fngenskap, och fartyget terlmnas till sin gare, mot en strre lsensumma.

Hur mycket vill Noel Choong inte spekulera i. S fort frhandlingarna pbrjats mellan pirater och gare, drar sig PRC tillbaka frn att vara ngot av spindeln i ntet, till sin roll som observatrer.

Frr firade personalen p kontoret varje gng ett fartyg frigetts. Det gr man inte lngre. Hittills i r har det varit 95 attacker, 39 bortfrda skepp med sammanlagt 300 besttningsmn som gisslan. nd tror man att enbart hlften av alla piratattacker anmls till PRC.

Under de senaste dygnen har tv fartyg tagits som gisslan i Adenviken: en oceangende fiskebt frn Thailand, plus det strsta fartyg som ngonsin kapats; oljetankern Sirius Star med 25 besttningsmn ombord. Det tog de piraterna 16 minuter att ta ver fartyget. De kom i tv hghastighetsbtar och var bevpnade med rysktillverkade automatvapen och granatkastar. De somaliska piraternas talesman har just tillknnagivit sina krav fr supertankern: en summa av 200 miljoner kronor och en frhandlingstid p max tio dagar.

Det har franlett att FN och flertalet regeringar lag modernt sjrveri hgt p agendan och att Sverige bl.a. beslutat att skicka flottstyrkor till Adenviken fr att fraktfartyg skert skall kunna anvnda Suezkanalen.

Det r en regntung himmel ver PRC:s kontor i centrala Kuala Lumpur. Det r bemannat dygnet runt och ligger p trettiofemte vningen. Hr arbetar tta personer, alla med militr bakgrund. De ger de rd, coachar sjbefl och arbetar preventivt med att informera om vad som gller fr att frebygga piratattacker. De har stndig kontakt med fartyg, bde via mejl eller telefon, beroende p hur akut lget r.

– Frst och frmst handlar det om att f bekrftat om en attack verkligen intrffat. Nr vi r skra gr vi ut till alla som r nrmast fartyget. Steg tv r att be om hjlp frn koalitionsfartygen eller frn Jemens kustbevakning. I sista hand informerar vi garen, sger Noel Choong.

P PRC delar man in piraterna i tre olika grupper: det lokalt sammansatta gnget som r ute efter snabba pengar fr att verleva, grupper med kraftfulla och vlorganiserade ledare och betald personal som jobbar professionellt . Och ytterligare en grupp som klassas som internationellt organiserade brottslingar. De r ofta ute efter bde fartyg och last.

Fartygen mlas om och frses med nya papper och blir s kallade spkskepp, eftersom det inte lngre finns ngon identitet p dem. Ibland anvnds de som moderskepp frn vilka piraterna utgr ifrn. Tillvgagngssttet r grovt sett detsamma, men vissa trender gr att urskilja.

I Indonesiens svrnavigerade vatten slr piraterna exempelvis aldrig till dagtid. I norr har de vanligtvis tunga vapen och tar oftast hela fartyget med besttningen som gisslan, medan piraterna i sdra Indonesien r utrustade med knivar eller andra tillhyggen och tar vad de kommer ver; cd-spelare, kameror eller kontanter. Piraterna i Nigeria passar oftast p att ntra fartyget medan det ligger fr ankar utanfr Lagos.

     I Somalia dremot skjuter piraterna mot fartyget fr att f det att stanna. Det r rent livsfarligt. Medan piraterna i Indonesien seglar undan och gmmer sin gisslan r de somaliska piraterna inte rdda fr att visa var de befinner sig, sger Noel Choong ltt uppgiven och fortstter:

     I Indonesien har vi lyckats f ned antalet attacker rejlt genom att stra piraterna. De vet att de vntar lnga fngelsestraff om de ker fast. I Somalia hnder ingenting om de blir tagna. De tervnder hem som fria mn nr de ftt ut lsensumman. Det r klart att det r lukrativt fr unga mn som kan f tag i s mycket pengar som de flesta bara kan drmma om, menar Noel Choong som r oroad ver nyrekryteringen av pirater i Somalia och det faktum att ju mer pengar de kommer ver, ju mer vapen kan de kpa.

Pltsligt handlar det om global ekonomi – gods som transporteras via en omvg och som blir dyrare fr konsument och hjda frskringsavgifter fr redare. Rekordhg inflation i Somalia, fattigdom i ett laglst samhlle och en svltkatastrof som tros omfatta tre miljoner mnniskor.

 I oktober gick brittiska redarfreningen ut och varnade konsumenterna att brnsle och varor inte skulle hinna hem till jul. Drefter bestmde sig bland annat redaren Terje Storeng i Bergen fr att lta sina tankers ta omvgen runt Godahoppsudden p tre veckor. Innan dess utverkade, IBF, internationella frhandlingsorganisationen fr sjfarten, ett krigstillgg p 100 procent per dygn fr de medlemmar som passerar Adenviken.

     Jag frstr att den norske redaren visade omsorg ver sin besttning och sin last. Men alla har rtt att segla i de hr vattnen utan att riskera att bli attackerade eller tagna som gisslan. Frgar du mig personligen, s fredrar jag skerhet framfr pengar, Noel Choong som inte ser en lsning i att varken bevpna besttning eller att ha legosoldater som amerikanska Blackwater ombord.

     Besttningen r varken mentalt eller fysiskt frberedda att anvnda vapen. Och vad hnder med alla som inte har pengar att betala dyra vakter?

Han menar att pongen r att lsa problemet med politiska beslut frn regeringar i olika lnder. Och det br helst inte drja.

– Fr ett, eller tv r sedan fanns det goda chanser att hva antalet piratattacker i Somalia. P kort tid har attackerna spridits frn stra Somalia, till norr och nu nda ner i sder mot Kenya. De har eskalerat s mycket att det krvs en vrldsomspnnande samarbete fr att f stopp p kriminaliteten.