Med nglars tlamod
I Gteborg har rekryteringen av ungdomar till kriminella gng minskat med en tredjedel p tre r. Flera myndigheter har kopierat det framgngsrika arbetssttet och det har inspirerat regeringsuppdraget om sociala insatsgrupper.
Ngon har precis ringt och klagat p ett ungdomsgng som str i omrdet kring Briljantgatan i vstra Gteborg. Ungdomspoliserna Joana Ciurana och Perry Eriksson samt socialsekreteraren sa Ekman r p Frlunda torg. De pratar med ngra tonringar som hnger i kpcentrats garage.
Poliserna fortstter sin promenad runt torget p samma stt; med fasta handslag och blickar som drjer sig kvar stannar de till och hlsar p ett dussintal ungdomar, bde gamla bekanta och nya. De som hastar vidare och inte vill stanna till, hejar de ocks hgt p genom att tilltala dem med namn, som fr att sga: Vi finns och vi ser dig.
– Det rcker med att de vet att vi vet vad de heter. Det r viktigt att ta i hand nr man hlsar. P s stt visar man respekt. De flesta vet vilka vi r men vi vill att de ska f en bra bild av polisen ocks, sger Joana Ciurana som r en av fem ungdomspoliser i Vstra Frlunda.
Nr polisen kommer till Briljantgatan delar sig ungdomsgnget snabbt. De frsvinner p grdarna s fort de ser de civilkldda polisernas silverfrgade Saab. Det hr r ett omrde dr polisen misstnker frsljning av narkotika som skunk och kokain. Ungdomspoliserna stannar kvar en stund och pratar med en person som tipsar om ett registreringsnummer p en bil som verkat misstnkt.
Genom att polisen finns p ungdomarnas arenor och agerar snabbt, kan de fnga upp unga i riskzonen.
– Om deras namn brjar dyka upp nr de r i tolvrsldern ska man hlla koll p dem, eftersom de oftast kommer igen senare, sger sa Ekman och betonar att hon har ett socialt perspektiv.
Polisen och socialtjnsten trffas regelbundet och pratar om hur de kan hjlpa varje ung individ. Mtena r frberedda av en koordinator som ser till att det som sagts fljs upp. De gr tagandeplaner och bestmmer vem som ska gra vad och vilken insats som ska till i startskedet. Det kan vara allt frn att fritidsgrden tar p sig tv dagar i veckan med lxlsning, till att en ungdomspolis utses till mentor fr den unge eller att det ska finnas vuxna som mter upp nr ngon kommer ut frn behandlingshemmet.
Det har brjat skymma och ungdomspolisen i Vstra Frlunda har gjort drygt sex timmar av sitt kvllspass. De hr via radion att tv personer just gripits p Smaragdgatan.
Det visar sig vara tv mn som brakat in med bilen p en liten grsmatta mellan en sprvagnshllplats och ett bostadsomrde. Hndelsen har dragit till sig mngder av ungdomar som str och tittar p uppstndelsen. Joana Ciurana, Perry Eriksson och socialsekreteraren sa Ekman tar tillfllet i akt och hlsar p dem som str nrmast.
– ntligen lite action! skmtar en 18-rig kille som ppekar att det r bra att polisen visar sig nr ngonting har hnt.
I vras brann bilar och skadegrelsen var utbredd i det hr omrdet. D var poliser frn hela Gteborg med i en akut insats fr att stvja oron.
Perry Eriksson brjade jobba som mc-polis i Vstra Frlunda fr sex r sedan. Som motorcykelfrare r han en stor attraktionskraft fr ungdomarna. De kommer till honom med frgor om trafikregler, men ibland larmar de varandra via mobiltelefonerna nr han nrmar sig.
– Det gller att vara sig sjlv och inte spela en roll. D blir man genomskdad direkt. Rtt som det r ska vi gripa ngon och d vill vi att de knner frtroende fr oss, sger Perry Eriksson.
Klockan r halv tio och teamet har frflyttat sig med bil till Opaltorget som har en sprvagnshllplats, en kiosk och en frikyrka. Utanfr entrn sitter tv tjejer och lngtar efter att kyrkans tjejgrupp ska dra igng igen. Frra gngen de sttte p ungdomspolisen pratade de om hur tjejerna tilltalade varandra som ÓhororÓ.
Det har Joana Ciurana blivit kallad upprepade gnger av en kille som nu str p torget.
– De andra i gnget frsvarar mig inte, men han fr inte heller deras medhll. Han frsker pverka andra ungdomar att tycka illa om mig, men lyckas inte. Det r bra. Ibland tar det tid att bygga upp frtroendet, sger hon och fortstter tlmodigt sin runda med att g in och hlsa p kioskgaren.