och kommer tillbaka en och
en halv timma senare.
BŒde Marcus och Cecilia har friluftsliv som ett naturligtinslag i sina
liv. De joggar, Œker skidor och vart de Šn kommer sŒpromenerar de.
– Men promenaden har inget med motion att gšra. Det Šrden lyxiga tiden
tillsammans. Det Šr bŒde skšnt och befriande att samtala nŠrman
promenerar. Det Šr fŠrden och ršrelsen framŒt som gšr attdet gŒr sŒ bra
att prata. Man har rummet tillsammans med den man promenerarmed, sŠger
Cecilia.
– Det blir en okonstlad form, fyller Marcus i.
Att inte ha šgonkontakt och notera kroppssprŒk eller bliavbruten av att
telefonen ringer eller nŒgot annat som distraherar en.SŒdant har stor
betydelse fšr samtalet.
Cecilia har tagit fšr vana att inte ta med sin mobil nŠr honŠr ute och
promenerar. Hon kommer frŒn en promenerande familj. Denvanan har hon
tagit med sig till Marcus hennes fšrhŒllande. Ett par gŒngeri veckan
tar de en kvŠllspromenad runt HŠrlanda TjŠrn nŠr Marcuskommit hem frŒn
jobbet. PŒ dagarna promenerar hon ofta med bekanta som Šr
fšrŠldralediga. Och pŒ helgerna tar hon och Marcus minst enlŒngpromenad.
SamtalsŠmnena varierar stort. Ibland diskuterar de hŠndelseroch
skeenden i samhŠllet, ibland nŒgot tv-program, men ofta ŠrŠmnet de
sjŠlva och framtiden.
– Det brukar bli tillfŠlle att frŒga saker som harhŠnt under veckan,
sŒdant som man kŠnner till, men inte hunnit fšrdjupa sig i.Vi Šr
uppdaterade i vad som hŠnder i varandras liv, tack vare vŒrpromenader,
sŠger Marcus och fšrklarar att det brukar rŠcka med att depromenerar ut
frŒn porten och den alldeles fšr trŒnga tvŒrummaren ochgenom nŠrmaste
villaomrŒde, sŒ Šr samtalet igŒng.
Inte sŠllan handlar det om var de skulle vilja bo och vadsom skulle
hŠnda om de vann pengar och kunde kšpa det šnskehuset, helsti nŠrheten
joggingspŒr och vacker natur.
– I vŒr relation betyder promenaden kanske mer Šn vadvi fšrstŒr. Den
ger oss utrymme fšr att knyta ihop vŒra berŠttelser. Jagtror det Šr
viktigt att fŒ formulera tankar men ocksŒ att Óspela lŠgenÓoch slŠppa
loss och fŒ fantisera. Som en slags lek om ens egna liv ochframtid.
Genom det kan man redovisa sin syn pŒ livet pŒ ett lustfylltsŠtt. Det
Šr ett slags berŠttelse ocksŒ. Man fŒr tid att vika ut sig,sŠger Marcus.
TillfŠllet om och nŠr de skall promenera uppstŒr av sigsjŠlvt. Det
brukar starta med att nŒgon av dem stŠller frŒgan om dekanske skulle gŒ
ut en stund. De Šr instŠllda pŒ att deras promenader kommeratt ta
lŠngre tid och att samtalen kommer att avbrytas nŠr Ellavill trŠna sig
pŒ att gŒ. Det blir fortsatt promenerande, men pŒ ett liteannorlunda sŠtt.
Bengt Andersson i Tollered har svŒrt att tŠnka sig ett livutan
regelbundna promenader. De fungerar som ett sŠtt att sorteratankar och
lšsa problem i en hektisk vardag.
– Det har blivit ett behov fšr mig. Promenaden gšr attjag fŒr
perspektiv pŒ saker. Jag kan fundera innan jag tar beslut.Det Šr nytt
fšr mig. Fšrut handlade jag mer direkt, sŠger BengtAndersson som
bšrjade promenera under en kris fšr fem Œr sedan.
Det var ett sŠtt att bli av med frustration fšr stunden ochgŒ av sig
oro och ilska. DŒ kšade han fšr en hšftoperation. Efter tremŒnaders
idogt promenerande hade han gŒtt av sig 15 kilo och skštdŠrmed pŒ
operationen i tvŒ Œr.
I dag har han satt promenaden i system, som ett sŠtt att fŒandrum i
tillvaron. Eftersom han arbetar skift och ofta Šr ledigdagtid,
promenerar han helst pŒ fšrmiddagen.
– Jag har tre olika rundor. En kort variant som tar 40minuter som jag
kallar fšr Angsjšrundan och en annan, Lšvhultrundan, som Šrmer som ett
fysiskt pass pŒ en timme. Den gŒr jag oftast med stavar.Sedan har jag
en som gŒr runt sjšn Torskabotten och tar en och en halvtimma. Den gŒr
jag oftast med en god vŠn.
Men helst gŒr han ensam och fokuserar pŒ en situation ellertanke som
han vill reda ut. €ven om promenaderna numera lutar ŒtkonditionshŒllet,
sŒ har behovet vŠxt sig fast i honom.
– MŒlet Šr att promenera varje dag, fast det brukarbli varannan dag.
Den kŠnns oerhšrt viktig fšr att den ger mig kraft. Jag harhittat ett
sŠtt att lŒta Bengt, som Šr mitt i livet med jobb, barn,familj och hus,
att koppla av och se livet lite ovanifrŒn.