och kommer tillbaka en och

en halv timma senare.

Bde Marcus och Cecilia har friluftsliv som ett naturligtinslag i sina

liv. De joggar, ker skidor och vart de n kommer spromenerar de.

– Men promenaden har inget med motion att gra. Det rden lyxiga tiden

tillsammans. Det r bde sknt och befriande att samtala nrman

promenerar. Det r frden och rrelsen framt som gr attdet gr s bra

att prata. Man har rummet tillsammans med den man promenerarmed, sger

Cecilia.

– Det blir en okonstlad form, fyller Marcus i.

Att inte ha gonkontakt och notera kroppssprk eller bliavbruten av att

telefonen ringer eller ngot annat som distraherar en.Sdant har stor

betydelse fr samtalet.

Cecilia har tagit fr vana att inte ta med sin mobil nr honr ute och

promenerar. Hon kommer frn en promenerande familj. Denvanan har hon

tagit med sig till Marcus hennes frhllande. Ett par gngeri veckan

tar de en kvllspromenad runt Hrlanda Tjrn nr Marcuskommit hem frn

jobbet. P dagarna promenerar hon ofta med bekanta som r

frldralediga. Och p helgerna tar hon och Marcus minst enlngpromenad.

Samtalsmnena varierar stort. Ibland diskuterar de hndelseroch

skeenden i samhllet, ibland ngot tv-program, men ofta rmnet de

sjlva och framtiden.

– Det brukar bli tillflle att frga saker som harhnt under veckan,

sdant som man knner till, men inte hunnit frdjupa sig i.Vi r

uppdaterade i vad som hnder i varandras liv, tack vare vrpromenader,

sger Marcus och frklarar att det brukar rcka med att depromenerar ut

frn porten och den alldeles fr trnga tvrummaren ochgenom nrmaste

villaomrde, s r samtalet igng.

Inte sllan handlar det om var de skulle vilja bo och vadsom skulle

hnda om de vann pengar och kunde kpa det nskehuset, helsti nrheten

joggingspr och vacker natur.

– I vr relation betyder promenaden kanske mer n vadvi frstr. Den

ger oss utrymme fr att knyta ihop vra berttelser. Jagtror det r

viktigt att f formulera tankar men ocks att spela lgenoch slppa

loss och f fantisera. Som en slags lek om ens egna liv ochframtid.

Genom det kan man redovisa sin syn p livet p ett lustfylltstt. Det

r ett slags berttelse ocks. Man fr tid att vika ut sig,sger Marcus.

Tillfllet om och nr de skall promenera uppstr av sigsjlvt. Det

brukar starta med att ngon av dem stller frgan om dekanske skulle g

ut en stund. De r instllda p att deras promenader kommeratt ta

lngre tid och att samtalen kommer att avbrytas nr Ellavill trna sig

p att g. Det blir fortsatt promenerande, men p ett liteannorlunda stt.

Bengt Andersson i Tollered har svrt att tnka sig ett livutan

regelbundna promenader. De fungerar som ett stt att sorteratankar och

lsa problem i en hektisk vardag.

– Det har blivit ett behov fr mig. Promenaden gr attjag fr

perspektiv p saker. Jag kan fundera innan jag tar beslut.Det r nytt

fr mig. Frut handlade jag mer direkt, sger BengtAndersson som

brjade promenera under en kris fr fem r sedan.

Det var ett stt att bli av med frustration fr stunden ochg av sig

oro och ilska. D kade han fr en hftoperation. Efter tremnaders

idogt promenerande hade han gtt av sig 15 kilo och sktdrmed p

operationen i tv r.

I dag har han satt promenaden i system, som ett stt att fandrum i

tillvaron. Eftersom han arbetar skift och ofta r ledigdagtid,

promenerar han helst p frmiddagen.

– Jag har tre olika rundor. En kort variant som tar 40minuter som jag

kallar fr Angsjrundan och en annan, Lvhultrundan, som rmer som ett

fysiskt pass p en timme. Den gr jag oftast med stavar.Sedan har jag

en som gr runt sjn Torskabotten och tar en och en halvtimma. Den gr

jag oftast med en god vn.

Men helst gr han ensam och fokuserar p en situation ellertanke som

han vill reda ut. ven om promenaderna numera lutar tkonditionshllet,

s har behovet vxt sig fast i honom.

– Mlet r att promenera varje dag, fast det brukarbli varannan dag.

Den knns oerhrt viktig fr att den ger mig kraft. Jag harhittat ett

stt att lta Bengt, som r mitt i livet med jobb, barn,familj och hus,

att koppla av och se livet lite ovanifrn.