Ingress:

 

r det naturligt att hmnas eller r det frsoning som ligger mnniskan allra nrmast? Vi fr lra oss att vnda andra kinden till, medan hmnden kan vara bde ljuv och skuldtung.

Det hr r frsta delen av tre delar, i en serie om hmnd, skuld och frsoning.

 

Brd:

Knslan av att bli krnkt r stark, oavsett om jag r barn eller vuxen. Sjlva krnkningen innebr att jag upplever ett snkt mnniskovrde, att ngon frnekar mina rttigheter. En slags moralisk skada som srar mig djupt. I vrsta fall.

-      Jag vill ha hmnd! vrlar skdespelerskan Maria Hedborg i barnfrestllningen Dumstrut p Backateatern i Gteborg. Stunden innan har hon i frtroende lmnat ut sin hemliga dagbok till killen hon r kr i, fr att han bnat och bett om det. Tilliten fr sig en rejl kftsmll nr han sticker ivg med dagboken och delar innehllet med gnget som vrider sig av skratt t de personliga formuleringarna i flickdagboken.

Dr str hon, ensam och alldeles skinnfldd.

Det r ganska ltt att bde knna igen sig i, och knna med, Maria Hedborgs rollgestalt i det gonblicket.  Och det knns sknt att hon inte tvivlar p att ge igen.

Frgan r bara om den stora lindringen ligger i att hmnas – om hmnden r lika ljuv som fantasierna om den. Ibland kan det rcka att tnka elaka saker. Eller gra ngot, som inte direkt skadar, fr att ge igen.

Som det barnsliga tilltaget fr mnga r sedan d jag gmde undan, min dvarande chef, sjkaptenens mssa, p ett skert stlle p fartyget, efter att han varit mansgrisig mot mig och de andra kvinnorna i personalen.

Eller familjefderna som frankt kapade trossarna p en bt dr det unga manskapet domnat av efter en hel natts festande, efter att de hllit alla semestrande familjer i den lilla gsthamnen vakna.

Det finns bara ett ord som hmnd i svenskan, samtidigt som hmnden i sig kan innehlla mnga olika grader och skikt.

Ngonstans i stman lurar en slng av bitterhet. Lite svr att stta fingret p och ganska ltt att skuffa undan. Den vergr ltt i skuldknslor. Antagligen fr att vi ftt inprntat i oss att vnda andra kinden till och att frltelse r den rtta vgen att g.

Lite Woodstock, blandat med krlek, fred och frstelse ena sidan och hmnden som en motor andra sidan. Det r inte svrt att ta Mandela i handen eller att stmma in i Gandhis budskap. Srskilt nr det onda sker lngt bort ifrn min egen stad.

P ngot stt vjer vi fr ord som hmnd och hat, som om de tillhrde en annan mer primitiv tid.  Men vad hnder om ngon skadar min vn, eller om ngon anlgger en brand i mitt kvarter eller ddar en nrstendes barn?

Rcker d samhllets krav p fngelsestraff som en slags rttvisa och lindring t de anhriga?

S hr skrev Englas mamma i sin blogg i augusti i r:

Fr mig r det fngelsestraff som ska vara straffet fr Anders. Tyvrr tror jag att det r alldeles fr sent med vrd som kan gra att han inte faller tillbaka i liknande brott.

Nr en domstol i Kalifornien nyligen tog upp om den i USA livstidsdmda svenskan Annika stberg skulle f avtjna sitt straff i Sverige, efter 27 r i amerikanskt fngelse, blev det terigen nej. Smrtsamma skrik frn en anhrig till den polisman, make och pappa som ddats, blandades med anklagelser.

Ord som vedergllning, revansch och vendetta har blivit s oskna att vi nstan inte anvnder dem i dagligt tal lngre. Mjligtvis stter vi p dem i rapporteringen om de pgende gngkrigen i Malm, Kpenhamn och Gteborg.

Om man vljer att frst – kan man inte hata d?

Den kappsck man har med sig i form av erfarenheter i livet, spelar en viss roll i hur man str rustad infr ngot s fruktansvrt, att en medmnniska tar livet av ens eget barn. Kulturen man lever i har ocks betydelse.

Gr hmnden ver huvud taget att frst?

En pappa vars barn rtt mrdades av ngra ldre killar, menar att han mentalt fr surra fast sina handlovar i sngstolpen varje natt, fr att hans hat r s stort och fr att han anser att han mste tvinga sig att hindra sig sjlv frn att g ut och hmnas p frvarna.

En annan pappa konstaterar, med blytung sorg i brstet, att hans dotters mrdare visserligen suttit av sina straff, men hans eget barn ligger likvl under jord medan frvarna gr omkring p gatan och lever sina liv.

De personliga tankarna om hmnd tolkas ltt som lgt stende. Det konstaterar en mamma som valt frltelsens vg, efter att hennes barn ddades i diskotekbranden i Gteborg dr ytterligare 62 ungdomar miste livet.

Ann Heberlein, teolog och forskare i etik menar att det finns en slags sund drivkraft i hmnden. Att ett liv r vrt ett annat liv, annars ger det konstiga signaler till samhllet.

– Risken blir ju annars att ett liv inte kostar s mycket. Om ngon tar ngon annans liv skall frvaren ha livstidsstraff. Det r precis som om det har blivit fult att nmna ordet hmnd. Hmnden terstller ju ngon form av balans, p s vis att genom straffet upprttar man ngons vrde. Straffet r till fr de som drabbats. Ser man det s, stmmer ordsprk som Ӆga fr ga och tand fr tand, bra in, sger Ann Heberlein.

Hon har gnat en del av sitt 38-riga liv t teman som ondska, krnkningar och frltelse och skrivit flera avhandlingar dr ven begrepp som hmnd kommer in. Men nr vi kommer in p ordet mnniskovrde r hon bestmd. Det anser hon r ett ndvndigt ord som varje mnniska br ges, att det r en inneboende egenskap, i kraft av att vara mnniska, oavsett vilket brott man begtt.

    Det r oerhrt viktigt att hlla fast vid det, vilket vi ocks gr i stora delar av vstvrlden. ven om det finns mnga anhriga som sger att deras kamp bestr i att se sitt barns mrdare d. Men den dagen frvaren fr sitt ddsstraff blir inget lttare, det blir bara tomt. Det kanske r s att sjlva ddsfallet av ett barn stter igng en kamp mot frvaren, fr att man inte orkar ta itu med sorgen, funderar Ann Heberlein.

Nr hon var 21 r blev hon sjlv vldtagen. Hon ngrar i dag att hon inte polisanmlde mannen. Men frstr sitt eget handlande, eftersom hon ville bespara sig sjlv ytterligare lidande i form av polisfrhr och att flera, fr henne oknda, personer skulle f reda p vldtkten.

Hennes egen hmnd har varit att se till att m gott och att mannen i det hr fallet inte har ngot inflytande i hennes liv. Att ha lyckats med det rcker som personlig hmnd frn hennes sida. Om hon skulle knna sig krnkt eller vilja hmnas i dag, stter hon sig och skriver lng och elaka brev som hon aldrig skickar ivg.

Frltelse eller frsoning r tv andra mjliga vgar. Det finns flera underskningar som visar att kvinnor r mer frltande n mn i det hr avseendet.

    Frltelsen ser jag mer som en knsla av en inre harmoni, medan man i frsoningen accepterar det som hnt och att jag inte kan ndra p det sjlv. Frsoningen r ett religist begrepp som r lttare att uppn om man har en relation till Gud, p s vis att man har en dialog, sger Ann Heberlein.

Att vlja att krva hmnd kan bli detsamma som att vara fnge i det frflutna. Tron p att hmnden skall stlla saker till rtta riskerar att bli illusorisk. Hmnden r p mnga stt en destruktiv knsla p samma gng som den kan bli i det nrmaste en livsuppehllande drift.

Vrt frhllningsstt till hmnd, frltelse eller frsoning har med att gra vad vi burit med oss genom livet och i viss mn vilken kultur vi kommer frn.

    I vr svenska kultur pratar vi mycket och snabbt om att frlta. Det tycker jag r destruktivt och rddhgset och mycket svrt att frst. Det knns faktiskt inte riktigt rligt att g ut och frlta en frvare snart efter att mitt barn ddats. Fr mig tyder det p ett bisarrt behov av att f vara god, sger Ann Heberlein med eftertryck och fortstter:

    Hmnden kan vara ljuv en liten stund, men nr man vl snkt sig till den nivn, s finns det en risk att man gr vilse i hmndens logik. Ingen mnniska vill vl bli frvandlad till ett monster?

 

Ett liv fr ett liv. Om man tagit ett liv, d skall man ha livstid.

Ann Heberlein, teolog och forskare.

 

Lstips:

Krleksrelationen av Thomas Bhm

Anteckningar frn Dda huset av Fjodor Dostojevskij

Brott och straff av Fjodor Dostojevskij

Bibeln - Tredje Mosebok kapitel 16

Edward Finnigans upprttelse av Anders Roslund och Brge Hellstrm

 

 

Lnktips:

http://englasmamma.blogspot.com/

 

Liten ordlista:

Ordet etik kommer frn grekiskans ethos och kan versttas till sedvnja, skick eller bruk.

Ordet moral kommer frn latinets mos, mores och verstts till sedvana.

Ordet hmnas innebr att ha en ofrrtt p ngon, att ge igen.