Ingress:

 

Kramar och smek Šr inte bara livsnšdvŠndigt. Mjuk beršring sŠtter igŒng en hel stršm av hormonella ršrelser inom oss. Vi pŒverkas till och med nŠr vi ser nŒgon bli smekt pŒ hŒll.

 

Bršd:

 

Fotograf Lisa Thanner och jag hinner bara ett par meter innanfšr grinden innan vi fŒr vŒra fšrsta bamsekramar. Vi Šr pŒ €ldreboendet pŒ Distansgatan 7 i BorŒs dŠr de 80 boende har demens och fŒtt samlingsnamnet ÓBorŒs SuperstarsÓ i TV4 nya dokumentŠrliknande serie.

NŠrmast taket i entrŽn hŠnger fotografier pŒ de boende som unga, likt en bŒrd av filmstjŠrnor. VŒrdpersonalen har just haft spa fšr dem och erbjudit massage pŒ hŠnder, axlar och fštter. Alltihop avslutas med en stor gruppkram. Denna dag, liksom alla andra dagar, gŒr i kramandets tecken, fšr bŒde personalen och de gamla som bor pŒ Distansgatan.

Boendets enhetschef tillika initiativtagare till kramandet heter Erika Lšrinczy. Fšr sju Œr sedan bšrjade hon sŒ mŒtt sprida sin energi till de anstŠllda. Men det tog nŒgra Œr innan kramandet tog fart pŒ riktigt.

      NŠr man kommer nŠra en person Šr det viktigt att beršringen inte varar fšr lŠnge. Du kan ta fšrsta steget, men kramandet mŒste gŒ ganska fort och helst bšrja med šgonkontakt och ett leende, pŒpekar Erika Lšrinczy som tillŠgger att šdmjukhet och respekt Šr tvŒ viktiga saker i kramandets konst.

Men alla gillar inte att kramas. Det finns boende som signalerar att de inte vill att nŒgon kommer fšr nŠra och personal som inte Šr pigga pŒ att bli omfamnade. UppstŒr det ett problem eller missfšrstŒnd pŒ boendet, av nŒgot slag, Šr det inte kramen som kommer i fšrsta hand, utan dialog fšr att bygga upp fšrtroendet igen.

Den som inte vill bli omhŒllen kan fŒ bli beršrd genom att bli klappad pŒ handen istŠllet.

      Att beršra andra mŠnniskor ger otroligt mycket energi. Det handlar om att skapa smŒ hŠndelser som nŠr nŒgon fyller Œr, dŒ kan man med glŠdje titta nŒgon i šgonen och šppna armarna. DŒ blir sjŠlva beršringen sjŠlvklar och kramen fungerar som en bekrŠftelse. Det Šr hŠlsosamt med beršring, dŠrfšr att man fŒr en bŠttre vardag med mer glŠdje, sammanfattar Erika Lšrinczy.

NŒgon lŠgger en arm om dina axlar, du kŠnner dig lugn och lŠttare till sinnes. Den som erhŒller mycket beršring fŒr ett lugnare nervsystem och buffrar en slags stštdŠmpare mot stress.

Fysisk beršring fŒr oss att slappna av och att mŒ gott. En del av fšrklaringen stavas oxytocin. Det Šr ett hormon och en signalsubstans som sŠtter fart pŒ kroppen vid vŠnlig fysisk beršring. Hormonet styr en rad livsviktiga funktioner och Šr avgšrande fšr vŒr šverlevnad. Som att det lindrar smŠrta och skyndar pŒ lŠkningen av sŒr och skador, plus att det sŠnker blodtrycket och halterna av stresshormoner. Man kan sŠga att oxytocin hjŠlper oss att bli šppnare som mŠnniskor.

      MŒnga ensamma och gamla mŠnniskor gŒr in i ett dvalliknande tillstŒnd och ligger som paket och fšrblir onŒbara – tills nŒgon ršr vid dem, fšrklarar Kerstin UvnŠs Moberg som Šr professor i fysiologi och expert nŠr det gŠller oxytocin och dess effekter.

Hon menar att forskarna intresserat sig fšr kamp- och flyktsystemet medan det mer subtila lugn-och–ro-systemet kommit i vetenskaplig skymundan.

VŠrme, mŠttnad, sex och socialt umgŠnge fŒr ocksŒ igŒng vŒrt oxytocin. Hormonet kan dessutom spridas via luften och tas upp av vŒrt luktsinne. Och det kan rŠcka med att vi ser nŒgon annan smeka en katt eller en annan mŠnniskas hand, pŒ lŒngt hŒll, fšr att hjŠrnan skall reagera. Sak samma om beršringen utspelar sig pŒ film.

Kopplingen mellan kropp och sjŠl Šr konkret och tydlig fšr de flesta som arbetat som massšrer. Det Šr som om kroppen bŠr muskelminnen med en egen historiekarta šver livets erfarenheter. En del av tidens vedermšdor kan sitta i en šmmande axel eller i en spŠnd vad.

Det finns sjukgymnaster som arbetar med att ŒterfŒ mental och kroppslig hŠlsa genom samtal och kroppsterapi. Om det Šr svŒrt att prata kan man i stŠllet nŠrma sig sjŠlv via kroppen, utan ord. Det finns olika sŠtt att anvŠnda beršring, allt frŒn taktil beršring och passiv massage, fšr mŠnniskor som behšver massage fšr att slappna av, till mer bekrŠftande grepp fšr att fŒ mer kontakt med det inre livet. Som fšr att tydliggšra kroppen och sŠga att du finns och hŠr gŒr din skiljelinje mellan ditt inre och yttervŠrlden.

– Ibland Šr det bŠttre att bšrja med kroppskŠnnedom fšr att fŒ en inre struktur och bli mer nŠrvarande fšr att kunna jobba med tankarna pŒ ett nytt sŠtt., sŠger Jeanette Steen, sjukgymnast med mŒngŒrig erfarenhet av psykosomatik och psykiatri.

Hon arbetar med identitetsstŠrkande kroppsterapi, Basal KroppskŠnnedom (BK) och med verktyg frŒn Acceptance and Commitment Therapi (ACT) - en form av beteendeterapi, dŠr man bland annat jobbar med att mšta och acceptera kŠnslor, och att fšrŠndra undvikande beteende, fšr att kunna leva det liv man šnskar.

Jeanette Steen menar att det handlar om att stanna upp, lŠgga mŠrke till och observera sig sjŠlv, sŒ att man hinner kŠnna pŒ det som finns inuti, Šven om det Šr Œngestfyllt, ledset eller skamset.

– Ju mer vi jobbar med kontakt i kroppen, ju nŠrmre kommer vi ocksŒ vŒra kŠnslor. Att anvŠnda beršring Šr ett sŠtt att komma i kontakt med sig sjŠlv. MuskelspŠnningar kan ses som en icke utlevd ršrelse eller upplevd kŠnsla som har stannat upp i kroppen. Det svŒra Šr ofta att acceptera en ošnskad kŠnsla. MŒnga i vŠstvŠrden lever mycket uppe i huvudet, sŠger hon och tillŠgger att en del personer kommer till henne som ÓhuvudfotingarÓ - utan nŒgon stšrre kontakt mellan huvud och kropp.

SjŠlvkŠnslan har mycket med kontakten i kroppen att gšra och stŠrks i behandlingen. SmŠrtor flyttar gŠrna pŒ sig om man inte tar tag i helheten. Kroppssignaler har ofta gjort sig pŒminda ett bra tag innan smŠrtan eller Œngest slŒr till.

-       Du kan lŠra dig att behŒlla dig sjŠlv i mštet med andra personer och i situationer sŒ att du Šr nŠrvarande i dig sjŠlv. PŒ sŒ sŠtt kan du i till exempel i en Œngestsituation, mšta dina kŠnslor och sluta undvika situationer som Šr obehagliga och bšrja leva det liv du šnskar, fšrklarar Jeanette Steen.

I hennes arbete ingŒr att lyssna inŒt och vara nŠrvarande. DŒ fungerar de egna sinnena som en tratt eller avsškningsapparat i fšrhŒllande mot den andre. Utan att analysera. Det Šr som det Šr, det Šr nu.

Ofta bšrjar hon med en kroppsundersškning och utgŒr sedan frŒn resurser i kroppen men ocksŒ dŠr avvikelser frŒn kroppslig balans finns. DŠrefter kan patienten fŒ sitta pŒ meditationskudde eller pŒ en stol, gŒ, stŒ eller ligga. SjŠlv Šr hon tydlig i sin beršring fšr att patienten skall kŠnna sig trygg. Ibland anvŠnder hon handflatorna och ibland en rullande ršrelse med knogarna. Fšr att hitta kontakt och trygghet i kroppen kan hon ocksŒ anvŠnda sig av vaggande och snabba ršrelser som fortplantar sig genom kroppen, eftersom vaggningar anses vara en slags sjŠlvtršst som vi har med oss sedan vi var smŒ.

-       Beršring kan vara ett kŠnsloladdat mšte, men oftast Šr det kopplat till minnen och erfarenheter. Som givetvis Šr olika frŒn person till person. Att vara lyhšrd Šr ett nyckelord i beršring. Men mŠnsklig vŠrme i form av en kram Šr alltid šverlŠgset och trŠnger igenom det mesta. Jag tror att beršring kan ta bort de vassa murar vi alla kan bygga upp under en dag, sŠger Jeanette Steen.

 

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Lisa Thanner

 

ÓJag har en fšrdel som sjukgymnast, dŠrfšr att det Šr vŠldigt konkret att jobba med kroppen.Ó

Jeanette Fors, sjukgymnast med inriktning pΠpsykiatri och psykosomatik.

 

      NŠr jag insŒg hur mycket det betydde sprang jag runt i huset och kramade personal och boende, sŠger Erika Lšrinczy som Šr enhetschef pŒ Distansgatan 7 och initiativtagare till kramandet.

Bildtext:

MŒnga kramar blir det mellan Valborg Lindberg, boende pŒ Distansgatan 7 i BorŒs, och Britt Sunnerdahl, vŒrdare. Beršring leder till livsglŠdje och skratt.

 

Handbild:

€ven en lŠtt taktil beršring pŒ handen pŒverkar strukturen i vŒrt centrala nervsystem, sŒ att balansen av olika hormoner och signalsubstanser fšrŠndras.

 

Hissbild:

Jan Torstensson passar pŒ att ge en gentil beršring i hissen. Metoden med kramar och beršring har uppmŠrksammats i landet och blivit en ny serie i TV4, med namnet ÓBorŒs SuperstarsÓ.

 

www.psykosomatik.se

 

Fakta mŒ-bra-hormoner:

Oxytocin - Detta hormon fŒr dig att slappna av, kŠnna dig lugn och harmonisk. Hormonet utsšndras nŠr huden vidršrs.

Endorfin – Kallas Šven det glada hormonet och Šr kroppens eget morfin. Det fŒr vŒrt immunfšrsvar att bli bŠttre och dŠmpar stress

Serotonin - €r en signalsubstans som produceras av hjŠrncellerna. En signalsubstans Šr ett Šmne som anvŠnds i nervcellernas kommunikation. Vissa nerver anvŠnder serotonin medan andra kanske anvŠnder en annan substans.

MŒ-bra-hormonerna kallas Šven belšningshormoner. De pŒverkar humšret sŒ man kŠnner sig glad, nšjd och lugn. De kan Šven reglera koncentrationsfšrmŒgan, sšmnen och sexlusten, samt motverka depression.

 

Andra saker som frisŠtter Oxytocin:

 

-      Vattendroppar – stŒ lŠnge i duschen eller ta ett varmt bad.

-      Sov under ett tyngre tŠcke, gŠrna med en vetekudde eller vŠrmedyna.

-      Massera dina fštter med massageolja. PŒ fštternas hud, hŠnder och i ansiktet finns det mŒnga beršringsreceptorer. 

-      Receptiva lŒngsamma ršrelser som att ge massage eller att knŒda bršd Šr lugnande och kan frisŠtta Oxytocin.

-      Att klappa ett husdjur har samma effekt.