Ingress:
Kramar
och smek r inte bara livsndvndigt. Mjuk berring stter igng en hel strm
av hormonella rrelser inom oss. Vi pverkas till och med nr vi ser ngon bli
smekt p hll.
Brd:
Fotograf
Lisa Thanner och jag hinner bara ett par meter innanfr grinden innan vi fr
vra frsta bamsekramar. Vi r p ldreboendet p Distansgatan 7 i Bors dr de
80 boende har demens och ftt samlingsnamnet ÓBors SuperstarsÓ i TV4 nya
dokumentrliknande serie.
Nrmast
taket i entrn hnger fotografier p de boende som unga, likt en brd av
filmstjrnor. Vrdpersonalen har just haft spa fr dem och erbjudit massage p
hnder, axlar och ftter. Alltihop avslutas med en stor gruppkram. Denna dag,
liksom alla andra dagar, gr i kramandets tecken, fr bde personalen och de
gamla som bor p Distansgatan.
Boendets
enhetschef tillika initiativtagare till kramandet heter Erika Lrinczy. Fr sju
r sedan brjade hon s mtt sprida sin energi till de anstllda. Men det tog
ngra r innan kramandet tog fart p riktigt.
– Nr man kommer nra en person
r det viktigt att berringen inte varar fr lnge. Du kan ta frsta steget,
men kramandet mste g ganska fort och helst brja med gonkontakt och ett
leende, ppekar Erika Lrinczy som tillgger att dmjukhet och respekt r tv
viktiga saker i kramandets konst.
Men
alla gillar inte att kramas. Det finns boende som signalerar att de inte vill
att ngon kommer fr nra och personal som inte r pigga p att bli omfamnade.
Uppstr det ett problem eller missfrstnd p boendet, av ngot slag, r det
inte kramen som kommer i frsta hand, utan dialog fr att bygga upp frtroendet
igen.
Den
som inte vill bli omhllen kan f bli berrd genom att bli klappad p handen
istllet.
– Att berra andra mnniskor ger
otroligt mycket energi. Det handlar om att skapa sm hndelser som nr ngon
fyller r, d kan man med gldje titta ngon i gonen och ppna armarna. D
blir sjlva berringen sjlvklar och kramen fungerar som en bekrftelse. Det r
hlsosamt med berring, drfr att man fr en bttre vardag med mer gldje,
sammanfattar Erika Lrinczy.
Ngon
lgger en arm om dina axlar, du knner dig lugn och lttare till sinnes. Den
som erhller mycket berring fr ett lugnare nervsystem och buffrar en slags
sttdmpare mot stress.
Fysisk
berring fr oss att slappna av och att m gott. En del av frklaringen stavas
oxytocin. Det r ett hormon och en signalsubstans som stter fart p kroppen
vid vnlig fysisk berring. Hormonet styr en rad livsviktiga funktioner och r
avgrande fr vr verlevnad. Som att det lindrar smrta och skyndar p
lkningen av sr och skador, plus att det snker blodtrycket och halterna av
stresshormoner. Man kan sga att oxytocin hjlper oss att bli ppnare som
mnniskor.
– Mnga ensamma och gamla
mnniskor gr in i ett dvalliknande tillstnd och ligger som paket och frblir
onbara – tills ngon rr vid dem, frklarar Kerstin Uvns Moberg som r
professor i fysiologi och expert nr det gller oxytocin och dess effekter.
Hon menar att forskarna intresserat sig fr kamp- och flyktsystemet
medan det mer subtila lugn-och–ro-systemet kommit i vetenskaplig
skymundan.
Vrme,
mttnad, sex och socialt umgnge fr ocks igng vrt oxytocin. Hormonet kan
dessutom spridas via luften och tas upp av vrt luktsinne. Och det kan rcka
med att vi ser ngon annan smeka en katt eller en annan mnniskas hand, p
lngt hll, fr att hjrnan skall reagera. Sak samma om berringen utspelar sig
p film.
Kopplingen
mellan kropp och sjl r konkret och tydlig fr de flesta som arbetat som
massrer. Det r som om kroppen br muskelminnen med en egen historiekarta ver
livets erfarenheter. En del av tidens vedermdor kan sitta i en mmande axel
eller i en spnd vad.
Det finns sjukgymnaster som arbetar med att terf mental och kroppslig hlsa genom samtal och kroppsterapi. Om det r svrt att prata kan man i stllet nrma sig sjlv via kroppen, utan ord. Det finns olika stt att anvnda berring, allt frn taktil berring och passiv massage, fr mnniskor som behver massage fr att slappna av, till mer bekrftande grepp fr att f mer kontakt med det inre livet. Som fr att tydliggra kroppen och sga att du finns och hr gr din skiljelinje mellan ditt inre och yttervrlden.
– Ibland r det bttre att brja med kroppsknnedom fr att f en inre struktur och bli mer nrvarande fr att kunna jobba med tankarna p ett nytt stt., sger Jeanette Steen, sjukgymnast med mngrig erfarenhet av psykosomatik och psykiatri.
Hon arbetar med identitetsstrkande kroppsterapi, Basal Kroppsknnedom (BK) och med verktyg frn Acceptance and Commitment Therapi (ACT) - en form av beteendeterapi, dr man bland annat jobbar med att mta och acceptera knslor, och att frndra undvikande beteende, fr att kunna leva det liv man nskar.
Jeanette Steen menar att det handlar om att stanna upp, lgga mrke till och observera sig sjlv, s att man hinner knna p det som finns inuti, ven om det r ngestfyllt, ledset eller skamset.
– Ju mer vi jobbar med kontakt i kroppen, ju nrmre kommer vi ocks vra knslor. Att anvnda berring r ett stt att komma i kontakt med sig sjlv. Muskelspnningar kan ses som en icke utlevd rrelse eller upplevd knsla som har stannat upp i kroppen. Det svra r ofta att acceptera en onskad knsla. Mnga i vstvrden lever mycket uppe i huvudet, sger hon och tillgger att en del personer kommer till henne som ÓhuvudfotingarÓ - utan ngon strre kontakt mellan huvud och kropp.
Sjlvknslan har mycket med kontakten i kroppen att gra och strks i behandlingen. Smrtor flyttar grna p sig om man inte tar tag i helheten. Kroppssignaler har ofta gjort sig pminda ett bra tag innan smrtan eller ngest slr till.
- Du kan lra dig att behlla dig sjlv i mtet med andra personer och i situationer s att du r nrvarande i dig sjlv. P s stt kan du i till exempel i en ngestsituation, mta dina knslor och sluta undvika situationer som r obehagliga och brja leva det liv du nskar, frklarar Jeanette Steen.
I hennes arbete ingr att lyssna int och vara nrvarande. D fungerar de egna sinnena som en tratt eller avskningsapparat i frhllande mot den andre. Utan att analysera. Det r som det r, det r nu.
Ofta brjar hon med en kroppsunderskning och utgr sedan frn resurser i kroppen men ocks dr avvikelser frn kroppslig balans finns. Drefter kan patienten f sitta p meditationskudde eller p en stol, g, st eller ligga. Sjlv r hon tydlig i sin berring fr att patienten skall knna sig trygg. Ibland anvnder hon handflatorna och ibland en rullande rrelse med knogarna. Fr att hitta kontakt och trygghet i kroppen kan hon ocks anvnda sig av vaggande och snabba rrelser som fortplantar sig genom kroppen, eftersom vaggningar anses vara en slags sjlvtrst som vi har med oss sedan vi var sm.
- Berring kan vara ett knsloladdat mte, men oftast r det kopplat till minnen och erfarenheter. Som givetvis r olika frn person till person. Att vara lyhrd r ett nyckelord i berring. Men mnsklig vrme i form av en kram r alltid verlgset och trnger igenom det mesta. Jag tror att berring kan ta bort de vassa murar vi alla kan bygga upp under en dag, sger Jeanette Steen.
Byline:
Agneta Slonawski
Bildbyline:
Lisa Thanner
ÓJag har en frdel som sjukgymnast, drfr att det r vldigt konkret att jobba med kroppen.Ó
Jeanette
Fors, sjukgymnast med inriktning p psykiatri och psykosomatik.
– Nr jag insg hur mycket det
betydde sprang jag runt i huset och kramade personal och boende, sger Erika
Lrinczy som r enhetschef p Distansgatan 7 och initiativtagare till
kramandet.
Bildtext:
Mnga kramar blir det mellan Valborg Lindberg, boende p Distansgatan 7 i
Bors, och Britt Sunnerdahl, vrdare. Berring leder till livsgldje och
skratt.
Handbild:
ven en ltt taktil berring p handen pverkar strukturen i vrt
centrala nervsystem, s att balansen av olika hormoner och signalsubstanser
frndras.
Hissbild:
Jan Torstensson passar p att ge en gentil berring i hissen. Metoden med
kramar och berring har uppmrksammats i landet och blivit en ny serie i TV4,
med namnet ÓBors SuperstarsÓ.
www.psykosomatik.se
Fakta
m-bra-hormoner:
Oxytocin
- Detta hormon fr dig att slappna av, knna dig lugn och harmonisk. Hormonet
utsndras nr huden vidrrs.
Endorfin
– Kallas ven det glada hormonet och r kroppens eget morfin. Det fr
vrt immunfrsvar att bli bttre och dmpar stress
Serotonin
- r en signalsubstans som produceras av hjrncellerna. En signalsubstans r
ett mne som anvnds i nervcellernas kommunikation. Vissa nerver anvnder
serotonin medan andra kanske anvnder en annan substans.
M-bra-hormonerna
kallas ven belningshormoner. De pverkar humret s man knner sig glad, njd
och lugn. De kan ven reglera koncentrationsfrmgan, smnen och sexlusten,
samt motverka depression.
Andra
saker som fristter Oxytocin:
- Vattendroppar – st lnge
i duschen eller ta ett varmt bad.
- Sov under ett tyngre tcke,
grna med en vetekudde eller vrmedyna.
- Massera dina ftter med
massageolja. P ftternas hud, hnder och i ansiktet finns det mnga
berringsreceptorer.
- Receptiva lngsamma rrelser
som att ge massage eller att knda brd r lugnande och kan fristta Oxytocin.
- Att klappa ett husdjur har
samma effekt.