Ingress:

Gamla tiders lotsar var mn med stort ansvar – en del bor minns dem som en tapper rddningskr till sjss. Fr lotsbnderna i sdra skrgrden var det ett jobb p blodigt allvar. Konkurrensen var hrd och enbart den lots som kom fram frst - fick betalt.

 

Brd:

Frn lotsutkiken p Brnn i Gteborgs sdra skrgrd har man en panoramavy ver skrgrden; frn Vinga fyr, mot norra skrgrden - via hamninloppet och i en cirkel vidare bort mot Dons och Vrng.

Brnn lotsutkik r byggd p ns hgsta punkt, 47 meter ver havet. Hr uppe finns en digital slinga dr man kan lyssna till lotsarnas historia p flera olika sprk. En lng och ranglig trtrappa leder upp till utsiktsplatsen som besks av tusentals turister varje ssong. Lotsutkiken hyrs i dag ut av Brnn bys samfllighet och bokas fr alltifrn dammiddagar till skrivarcirklar och brllopsvigslar.

Golvytan r liten och inredningen sparsmakad. lderstigna mrkbl uniformer hnger dekorativt sida vid sida vid ingngen. Trvggarna r tapetserade med svartvita inramade fotografier, med lotsar genom tiderna. Hr syns Granstrm bredvid Larsson och Silfverblad. Huset andas historia och vggarna br p mnga vindpinade berttelser.

Det var inte frrn 1918 som lotsbnderna p Brnn fick ett utsiktshus att krypa in i under sina arbetspass och skydda sig frn vder och vind. (Efter att huset brann ned p 1960-talet, sydde ns kvinnor ihop till en ny stuga genom att handarbeta och slja alster och samla in pengar. Den nya lotsutkiken r en kopia av den gamla.) Brnn lotsutkik byggdes frmst fr att lotsarna skulle f en bttre verblick ver havet och drmed skrare inkomster. Hruppe fanns alltid en person och hll utkik p btarna och som med flagga signalerade till nsta man som stod nere vid vattenbrynet och lotsbryggan. Det hela gick ut p att den som frst ndde fram till det fartyg som begrt lots, vann lotsningen och fick drmed hela frtjnsten. Konkurrensen mellan lotsarna var hrd. Frst och frmst tvlade Brnnlotsarna mot Vrng, men konkurrens fanns ven frn norra skrgrden, p Hn och Rr.

– Lotsarnas arbete var tufft. Det var inte alltid sltt vatten, utan nr det var storm och dligt vder kom lotsarnas stora kunnande till pass. De flesta var tacksamma ver det och lotsarna blev vldigt vl mottagna, minns Lennart Granstrm som krt ut tskilliga lotsar till fartyg under sina 40 r som btsman.

Brnn kallas n i dag fr lotsarnas . Den frste namnknde lotsen var Anders Nilsson i mitten p 1600-talet. Redan p mitten av 1700- talet brjade Brnnlotsarna att anvnda Vinga som lotsuppassningsplats fr fartyg frn vster och en liten vaktstuga byggdes upp ven p Vinga och senare byggdes ocks en liten vernattningsstuga.

r 1930 slogs Brnn och Vrng lotsplatser samman till Vinga lotsplats. Tv r senare upphrde tjnsten helt vid lotsutkiken fr lotsarna. Men Brnn lotsutkik frblev en kommunikationscentral fr kontakter mellan lots- och fyrpersonal mellan Vinga och Brnn. Det innebar att lotsutkiken p Brnn var bemannad alla dagar frn soluppgng till solnedgng. Till?

ven om lotsarnas historia p Brnn och Vrng var till nda vid det laget, s lever minnet om den hrda konkurrensen lever kvar nnu. Brnnlotsarna var alltid fler till antalet och det betydde att lotsarna frn Vrng fick ha en annan strategi. Ett exempel p det r att r 1820 hade Vrng 13 lotsar och sex av dem befann sig p stndig passning i farvattnet vid Vinga och ibland nda ut till Skagen. Sedan Vrnglotsarna ftt rtten att lotsa vid Vinga brjade tvlingen p allvar mellan lotsarna p Vrng, Brnn, Hn och Rr. Ibland seglade man ut nda till Skagen eller Hirtshals fr att vara frst p plats och erbjuda lots fr de fartyg som skulle in till Gteborg.

En sak r sker – lotsarnas liv var hrt.  De tvingades inte bara ligga till sjss i hrt vder i btar med en mindre ruff. Man anvnde ven allehanda knep fr att lura de konkurrerande lotsbtarna som till exempel att hissa falsk flagg. Tvlingen med att hinna frst blev ibland till tjuv- och rackarknep, just fr att lura varandra p lotsningen av de ankommande fartygen.

Det finns inte srskilt mycket skrivet om lotsarnas historia. Frst r 1679 brjade man anvnda ordet lots. I ett gammalt utdrag frn Kunglig Majestts frordning angende lotsvsendet i Sverige och Finland (1696) finner man fljande ordflj: Men bliver ngon Kongl Majt:s farkost alldeles frsatt miste han livet..." Innebrden kan utlsas som fljer - om ett handelsfartyg gick frlorat, fick lotsen lpa gatlopp. Var det dremot frga om ett rlogsfartyg blev straffpfljden betydligt hrdare – d fick lotsen sona med sitt liv.

I en annan frordning av vermakten frn 1766 kan man sknja ursprunget till regler som delvis gller n i dag:

 

- Alla frmmande fartyg r skyldiga att ta lots.

- Alla svenska dckade fartyg ver 6 fot djupgende r skyldiga att ta lots.

- Om utlotsat fartyg genom vindens ndring ndgas ska samma hamn som lotsen nnu r ombord, r denne pliktig lotsa in igen utan vidare betalning. Har han dremot lmnat skeppet utom synhll, skall han lotsa tillbaka fr halva beloppet.

- Om fartyg signalerar efter lots, som i rtt

tid kommer, men ej nyttja honom, br lotsen f full

betalning.

ven om den ekonomiska delen av det hela var en viktig markr frr i tiden, s var lotsens uppgift var dock tydlig: att ansvara fr och ledsaga - det vill sga: lotsa fartyg in och ut ur hamn, samt bist fartyg i sjnd. Detta anges i Sveriges frsta sjlag daterad 1667.

Brnns strategiska lge vid farlederna till Gteborg och ankarplatserna vid Rivfjorden gjorde ven att en tullstation placerades p n. Mnga fick drmed sin frsrjning som kustbevakare eller kustroddare.

Kustposteringar och tull har funnits n sedan mitten 1700-talet. Den upphrde 1948. Men traditionen av yrkena lever kvar p n. 5900

 

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Agneta Slonawski

 

Bildtext:

Frste man som kom ut till det ankommande fartyget vann.

 

Brnn lotsutkik ligger cirka 47 meter ver havet.

 

Kllor:
Carl Bager – Utpost mot Kattegatt
Erik Hgg – Bland lotsar och fyrmn

www.fyr.org

www.hembygd.se

 

lotsbnder, tullare och kustroddare har skapat arbetstillfllen och fortfarande finns en del sjfolk p n.

 

Tullmnnen hade till exempel en vaktstuga i Vassdal dr ocks tulljakten lg. 1905 flyttades utkiksvakten frn Vassdal upp till utkiksberget, till dess att kustposteringen p Brnn upphrde omkring 1948.

 

 

 

 

 

Lnge hade lotsarna sina dagspass p Vinga, tv veckor p raken och en s kallad frivecka hemma p Brnn. D skulle de ha passning p Rivfjorden och hlla till i lotsutkiken p Brnn. (upprepning)

S smningom samordnades lotstationerna till Vinga. Lotsarna bodde kvar p sina gamla ar. Och vid sidan av de ojmna inkomsterna och ngot oskra yrke s  drygade de ut det hela med jordbruk, fiske och jakt.

Jordbruket lmnades till stor del t kvinnorna p n, som vandrade fram och tillbaka flera gnger om dagen till naturn Galter fr att mjlka korna som hlls drute, nrmast havet.

 

 

 

 

 

I Evert Taubes vissamling Ballader i det bl 1948 finner vi Telegrafisten Anton Hanssons vals.

Telegrafisten Anton Hanssons vals
I Hans Majestts Karl den femtondes r
gick telegraferingen per semafor,
men sedan, nr Oscar blev kung, som ni vet,
d fick telegrafen elektricitet.
D blev Anton Hansson s innerligt glad,
som telegrafist i staten
han satte sig vid apparaten
och knackade ner, i tre fjrdedels takt,
ett vackert telegram till en avlgsen trakt:

Hr snder jag gnistor som tydas till ord
och ila som blixtar i vg runt vr jord,
i kvll r det bal i mitt ensliga hus
p klippan i havet vid vgornas brus
och fyrmstarn spelar fiol i min sal,
tv skeppsbrutna sitter stumma
och matas utav min gumma,
men lotsarna som drog den ur deras kval
de svvar nu i valsen. I kvll r det bal.

Ls mer om Anton Hansson p Vinga och hans bror Carl p Brnn i denna artikel!