Ingress:
r du en
av alla dem som bestmt dig fr att hlla igen i r? Det bsta sttet att
konsumera lite r att arbeta mindre.
Att
frbruka stjl nmligen en herrans massa tid.
Brd:
Det r
swoppingafton – kldbytarkvll – p Brnn i Gteborgs sdra
skrgrd. Andrea Hedenskog har bjudit in andra bor till sitt hem fr att de
skall f vlja ut lika mnga plagg som de lmnat in. Massor av nytvttade
persedlar hnger i rader p bgnande kldstnger och p sngar och bord ligger
sjokvis av trjor i olika kulrer. Det vilar en doft av vlvillighet i luften.
– Swopping r ingen antikonsumistisk handling. Det r det dremot
att g ner i arbetstid. De flesta jobbar fr att f ln fr utfrt arbete och
vi har oftast en tanke om att anvnda pengarna till olika saker, sger Marcus
Gianneschi, forskare p handelshgskolan vid Gteborgs universitet, som samtidigt
r noga med att tillgga att det r sjlvklart bra att vi gr vad vi kan fr
att bidra till en bttre vrld genom att tervinna saker och byta klder.
Sjlva konsumtionen tar inte slut i och med att vi betalat varan. Det
r en process med ett fre och ett efter; inte sllan produktion i ett fjrran
land, egen tanketid fr rtt urval, arbete och sparande innan kpet,
transportering till inkpsstllet och ett gigantiskt sopberg eftert. Som vi
alla r med och delar ansvaret fr.
Mellan 1997 och 2007 kade vr konsumtion med 32
procent. Det var
lngesedan konsumtion blev en fritidssysselsttning, en del av en livsstil. P
en marknad dr allting gr att slja med mrdande reklam och dr utbudet kar
fr varje dag med nya produkter med allt frn champagneyoughurt till prickiga
tuggummin, gr det nstan att ringa in vr profil, efter vilka val vi gr som
konsumenter.
Men alla
fr det inte smre i en lgkonjunktur. Det beror helt enkelt p den enskilda
plnboken. Priser p bostder faller och de som har jobb och pengar kan kpa
billigt. Pltsligt sljs varor
till halva priset. En del menar att lgkonjunktur fder kreativitet och att vi
blir mer jmstllda. Att kris betyder utveckling vet vi sedan lnge.
Det
generella draget vid en lgkonjunktur r att vi tenderar att konsumera mer
hemmavid. ven om vi fortfarande unnar oss god mat, s kper vi bra matvaror
och ter hemma istllet fr p restaurang. Vi hyr filmer, istllet fr att g
p bio och lnar bcker p bibliotek, samtidigt som ven
pocketboksfrsljningen kar. Vi gr till skomakaren, istllet fr att kpa nya
skor och sedan kper vi vin fr en del av mellanskillnaden fr att fira det vi
tjnat p besket.
Frvntningar
r ett sljande koncept. Det handlar om att vi ser bilder av det som ska komma
eller som gr att konsumera hr och nu. Som mobiltelefonen iPhone som gjorde
folk galna av habegr, lngt innan den fanns att kpa.
Konsumtion
innebr bland annat att vi blir till som sociala varelser, men ocks att vi
anvnde en stor del av vr vakentid till att tnka ut vad vi skall kpa, ta
reda p mer om varan, leta rtt p den, ka och betala. Det vi vljer att
konsumera visar p vilket anslag vi vill ge oss sjlva infr andra. Fr att
riktigt frst kontexten mste man ta in kn, klass och etnicitet.
–
Konsumtion
r ndvndig fr att upprtthlla identiteten, p samma stt som man exempelvis
upprttar sin kvinnlighet, genom att bete sig p ett visst stt, frtydligar
Marcus Gianneschi som kallar sin forskning: En studie om varumrken i
samtidskapitalismen.
Han fngar in hur unga vuxna konsumerar klder genom att bland annat
gra observationer i butik fr att betrakta hur mnniskor frhller sig till
varan och allt annat i butiken.
Att skapa ett varumrke handlar mycket om att skapa ett frtroende ver
tid, oavsett om vi pratar om Acne, Rolex eller Adidas.
I dag
finns ett stort antal stiluttryck, jmfrt med tidigare decennier, vilket gr
att det kan vara svrare att tyda signalerna fr en utomstende. Sm detaljer
som att bra lite slitna vintagekngor kan till exempel vara en vink om att jag
arbetar p en designbyr.
–
Konsumtionsprylar
fungerar som smrjmedel i sociala relationer. Det kan ocks vara en
intrdesbiljett till en grupp, sger Marcus Gianneschi.
Byline:
Agneta Slonawski
Bildbyline:
Sren Hkanlind
ÓI
Frvntningssamhllet vntar vi oss hela tiden nya frger p godiset –
nya kreativa upptckter, dejter, matrtter, mode och musik – och kan
aldrig luta oss tillbaka, njda med det vi har.Ó
Micael
Dahln, frfattare till boken Nextopia
ÓAv hushllens totala konsumtion utgr bostad det
strsta konsumtionsomrdet – 24 procent.Ó
Ur Konsumentrapporten 2008