Ingress:

 

r du en av alla dem som bestmt dig fr att hlla igen i r? Det bsta sttet att konsumera lite r att arbeta mindre.

Att frbruka stjl nmligen en herrans massa tid.

 

Brd:

 

Det r swoppingafton – kldbytarkvll – p Brnn i Gteborgs sdra skrgrd. Andrea Hedenskog har bjudit in andra bor till sitt hem fr att de skall f vlja ut lika mnga plagg som de lmnat in. Massor av nytvttade persedlar hnger i rader p bgnande kldstnger och p sngar och bord ligger sjokvis av trjor i olika kulrer. Det vilar en doft av vlvillighet i luften.

– Swopping r ingen antikonsumistisk handling. Det r det dremot att g ner i arbetstid. De flesta jobbar fr att f ln fr utfrt arbete och vi har oftast en tanke om att anvnda pengarna till olika saker, sger Marcus Gianneschi, forskare p handelshgskolan vid Gteborgs universitet, som samtidigt r noga med att tillgga att det r sjlvklart bra att vi gr vad vi kan fr att bidra till en bttre vrld genom att tervinna saker och byta klder.

Sjlva konsumtionen tar inte slut i och med att vi betalat varan. Det r en process med ett fre och ett efter; inte sllan produktion i ett fjrran land, egen tanketid fr rtt urval, arbete och sparande innan kpet, transportering till inkpsstllet och ett gigantiskt sopberg eftert. Som vi alla r med och delar ansvaret fr.

Mellan 1997 och 2007 kade vr konsumtion med 32 procent. Det var lngesedan konsumtion blev en fritidssysselsttning, en del av en livsstil. P en marknad dr allting gr att slja med mrdande reklam och dr utbudet kar fr varje dag med nya produkter med allt frn champagneyoughurt till prickiga tuggummin, gr det nstan att ringa in vr profil, efter vilka val vi gr som konsumenter.

Men alla fr det inte smre i en lgkonjunktur. Det beror helt enkelt p den enskilda plnboken. Priser p bostder faller och de som har jobb och pengar kan kpa billigt.  Pltsligt sljs varor till halva priset. En del menar att lgkonjunktur fder kreativitet och att vi blir mer jmstllda. Att kris betyder utveckling vet vi sedan lnge.

Det generella draget vid en lgkonjunktur r att vi tenderar att konsumera mer hemmavid. ven om vi fortfarande unnar oss god mat, s kper vi bra matvaror och ter hemma istllet fr p restaurang. Vi hyr filmer, istllet fr att g p bio och lnar bcker p bibliotek, samtidigt som ven pocketboksfrsljningen kar. Vi gr till skomakaren, istllet fr att kpa nya skor och sedan kper vi vin fr en del av mellanskillnaden fr att fira det vi tjnat p besket.

Frvntningar r ett sljande koncept. Det handlar om att vi ser bilder av det som ska komma eller som gr att konsumera hr och nu. Som mobiltelefonen iPhone som gjorde folk galna av habegr, lngt innan den fanns att kpa.

Konsumtion innebr bland annat att vi blir till som sociala varelser, men ocks att vi anvnde en stor del av vr vakentid till att tnka ut vad vi skall kpa, ta reda p mer om varan, leta rtt p den, ka och betala. Det vi vljer att konsumera visar p vilket anslag vi vill ge oss sjlva infr andra. Fr att riktigt frst kontexten mste man ta in kn, klass och etnicitet.

     Konsumtion r ndvndig fr att upprtthlla identiteten, p samma stt som man exempelvis upprttar sin kvinnlighet, genom att bete sig p ett visst stt, frtydligar Marcus Gianneschi som kallar sin forskning: En studie om varumrken i samtidskapitalismen.

Han fngar in hur unga vuxna konsumerar klder genom att bland annat gra observationer i butik fr att betrakta hur mnniskor frhller sig till varan och allt annat i butiken.

Att skapa ett varumrke handlar mycket om att skapa ett frtroende ver tid, oavsett om vi pratar om Acne, Rolex eller Adidas.

I dag finns ett stort antal stiluttryck, jmfrt med tidigare decennier, vilket gr att det kan vara svrare att tyda signalerna fr en utomstende. Sm detaljer som att bra lite slitna vintagekngor kan till exempel vara en vink om att jag arbetar p en designbyr.

     Konsumtionsprylar fungerar som smrjmedel i sociala relationer. Det kan ocks vara en intrdesbiljett till en grupp, sger Marcus Gianneschi.

 

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Sren Hkanlind

 

I Frvntningssamhllet vntar vi oss hela tiden nya frger p godiset – nya kreativa upptckter, dejter, matrtter, mode och musik – och kan aldrig luta oss tillbaka, njda med det vi har.

Micael Dahln, frfattare till boken Nextopia

 

Av hushllens totala konsumtion utgr bostad det strsta konsumtionsomrdet – 24 procent.

Ur Konsumentrapporten 2008