Ingress:

 

€r du en av alla dem som bestŠmt dig fšr att hŒlla igen i Œr? Det bŠsta sŠttet att konsumera lite Šr att arbeta mindre.

Att fšrbruka stjŠl nŠmligen en herrans massa tid.

 

Bršd:

 

Det Šr swoppingafton – klŠdbytarkvŠll – pŒ BrŠnnš i Gšteborgs sšdra skŠrgŒrd. Andrea Hedenskog har bjudit in andra šbor till sitt hem fšr att de skall fŒ vŠlja ut lika mŒnga plagg som de lŠmnat in. Massor av nytvŠttade persedlar hŠnger i rader pŒ bŒgnande klŠdstŠnger och pŒ sŠngar och bord ligger sjokvis av tršjor i olika kulšrer. Det vilar en doft av vŠlvillighet i luften.

– Swopping Šr ingen antikonsumistisk handling. Det Šr det dŠremot att gŒ ner i arbetstid. De flesta jobbar fšr att fŒ lšn fšr utfšrt arbete och vi har oftast en tanke om att anvŠnda pengarna till olika saker, sŠger Marcus Gianneschi, forskare pŒ handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet, som samtidigt Šr noga med att tillŠgga att det Šr sjŠlvklart bra att vi gšr vad vi kan fšr att bidra till en bŠttre vŠrld genom att Œtervinna saker och byta klŠder.

SjŠlva konsumtionen tar inte slut i och med att vi betalat varan. Det Šr en process med ett fšre och ett efter; inte sŠllan produktion i ett fjŠrran land, egen tanketid fšr rŠtt urval, arbete och sparande innan kšpet, transportering till inkšpsstŠllet och ett gigantiskt sopberg efterŒt. Som vi alla Šr med och delar ansvaret fšr.

Mellan 1997 och 2007 škade vŒr konsumtion med 32 procent. Det var lŠngesedan konsumtion blev en fritidssysselsŠttning, en del av en livsstil. PŒ en marknad dŠr allting gŒr att sŠlja med mšrdande reklam och dŠr utbudet škar fšr varje dag med nya produkter med allt frŒn champagneyoughurt till prickiga tuggummin, gŒr det nŠstan att ringa in vŒr profil, efter vilka val vi gšr som konsumenter.

Men alla fŒr det inte sŠmre i en lŒgkonjunktur. Det beror helt enkelt pŒ den enskilda plŒnboken. Priser pŒ bostŠder faller och de som har jobb och pengar kan kšpa billigt.  Plštsligt sŠljs varor till halva priset. En del menar att lŒgkonjunktur fšder kreativitet och att vi blir mer jŠmstŠllda. Att kris betyder utveckling vet vi sedan lŠnge.

Det generella draget vid en lŒgkonjunktur Šr att vi tenderar att konsumera mer hemmavid. €ven om vi fortfarande unnar oss god mat, sŒ kšper vi bra matvaror och Šter hemma istŠllet fšr pŒ restaurang. Vi hyr filmer, istŠllet fšr att gŒ pŒ bio och lŒnar bšcker pŒ bibliotek, samtidigt som Šven pocketboksfšrsŠljningen škar. Vi gŒr till skomakaren, istŠllet fšr att kšpa nya skor och sedan kšper vi vin fšr en del av mellanskillnaden fšr att fira det vi tjŠnat pŒ besšket.

FšrvŠntningar Šr ett sŠljande koncept. Det handlar om att vi ser bilder av det som ska komma eller som gŒr att konsumera hŠr och nu. Som mobiltelefonen iPhone som gjorde folk galna av habegŠr, lŒngt innan den fanns att kšpa.

Konsumtion innebŠr bland annat att vi blir till som sociala varelser, men ocksŒ att vi anvŠnde en stor del av vŒr vakentid till att tŠnka ut vad vi skall kšpa, ta reda pŒ mer om varan, leta rŠtt pŒ den, kša och betala. Det vi vŠljer att konsumera visar pŒ vilket anslag vi vill ge oss sjŠlva infšr andra. Fšr att riktigt fšrstŒ kontexten mŒste man ta in kšn, klass och etnicitet.

     Konsumtion Šr nšdvŠndig fšr att upprŠtthŒlla identiteten, pŒ samma sŠtt som man exempelvis upprŠttar sin kvinnlighet, genom att bete sig pŒ ett visst sŠtt, fšrtydligar Marcus Gianneschi som kallar sin forskning: En studie om varumŠrken i samtidskapitalismen.

Han fŒngar in hur unga vuxna konsumerar klŠder genom att bland annat gšra observationer i butik fšr att betrakta hur mŠnniskor fšrhŒller sig till varan och allt annat i butiken.

Att skapa ett varumŠrke handlar mycket om att skapa ett fšrtroende šver tid, oavsett om vi pratar om Acne, Rolex eller Adidas.

I dag finns ett stort antal stiluttryck, jŠmfšrt med tidigare decennier, vilket gšr att det kan vara svŒrare att tyda signalerna fšr en utomstŒende. SmŒ detaljer som att bŠra lite slitna vintagekŠngor kan till exempel vara en vink om att jag arbetar pŒ en designbyrŒ.

     Konsumtionsprylar fungerar som smšrjmedel i sociala relationer. Det kan ocksŒ vara en intrŠdesbiljett till en grupp, sŠger Marcus Gianneschi.

 

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Sšren HŒkanlind

 

ÓI FšrvŠntningssamhŠllet vŠntar vi oss hela tiden nya fŠrger pŒ godiset – nya kreativa upptŠckter, dejter, matrŠtter, mode och musik – och kan aldrig luta oss tillbaka, nšjda med det vi har.Ó

Micael DahlŽn, fšrfattare till boken Nextopia

 

ÓAv hushŒllens totala konsumtion utgšr bostad det stšrsta konsumtionsomrŒdet – 24 procent.Ó

Ur Konsumentrapporten 2008