Mammor gr det, mormdrar gr det och de egna barnen gr det – tatuerar sig p vitt skilda stllen. Det blir som en karta ver samlade kroppsminnen under olika perioder i livet. Mnga lter dem sitta kvar, men vad hnder

dan andra vljer att ta bort eller bleka tatueringen – med laser.

Solljuset strmmar in genom de stora skyltfnstren i tatueringslokalen. Turister strosar genom den lilla parken till Kronhusbodarna.

 

Runtomkring henne surrar tatueringsnlarna. Raggemusik studsar mjukt mellan lgmlda samtal. D och d plingar det till i drren av kunder som kommer in och bestller tid fr laserbehandling eller tatuering.

 

Det r hgssong i Tatueringssverige. S fort solglasgon ker p och kroppar blottas, poppar det upp tankar p att pryda sig, att frndra, att gra om. Eller att ta bort gamla tatueringar, som man inte riktigt str fr lngre.

 

Det r dr Alexandra Larsson kommer in. Hon sitter vgg i vgg mede en tatuerare, men arbetar sjlv med laserteknik sedan sex r tillbaka.

 

– Det r ett intressant och utmanande arbete. Du Jag mter allt frn trebarnsmammor till folk som gjort spontantatueringar under en Thailandsresa. Det hr r ett framtidsyrke fr det kommer alltid att finnas dliga tatueringar, konstaterar hon och strcker fram ett fat hembakta hallongrottor i ntta bakformar.

Bakningen r ett av hennes stora intressen. Fr tv r sedan gick hon ut som segrare i TV-programmet Hela Sverige bakar. I dag har hon ett vlbeskt Instagram-konto vid namn @tastenburn. Dr blandas lckra foton p kreativa bakverk med tatueringar, bde fre och efter blekning av laser.

Jag lskar kontrasten mellan bakningen och lasrandet. Den enda likheten mellan laser och bakning, r att bda kan lukta brnt, skojar Alexandra Larsson.

Runtomkring henne surrar tatueringsnlarna. Raggemusik studsar mjukt mellan lgmlda samtal. D och d plingar det till i drren av kunder som kommer in och bestller tid fr laserbehandling eller tatuering. Alexandra Larsson frbereder sig infr nsta kund. Han har ett halv meter stort kors p ryggen. Nu skall det bort.

 

Alexander Hysns stora kroppshydda r en brare av strvan efter en balans i tillvaron; yin och yang och karma i olika stadier. Han har ett tjugotal tatueringar, enbart p verkroppen. Den frsta gjorde han fr tio r sedan. I dag r han 28 r och arbetar i Gteborgs oljehamn.

– Jag brjade med axlarna. Dr sitter en ngel och en demon p varsin sida. Sedan r det lite asiatiska symboler. P fingrarna har jag min exfrus initialer och Liverpools fotbollslag: YNWA 1892. Och s har jag min sons namn intatuerat p halsen, plus hans portrtt p armen.

 

Korset p ryggen tog sex timmar att gra. Det var tta r sedan. D hade han en gudstro Alexandra Larsson arbetar i strumplsten med en fot p pedalen som styr laserns hastighet. De orange skyddsglasgonen sitter prydligt p plats, liksom de rosa plasthandskarna. Lasern knpper till och skjuter ut en liten svetslga. Hon brjar uppe vid hrfstet och liksom stansar millimeter efter millimeter, i ett kedjeliknande mnster, lngs hela korsets konturer.

Det r andra gngen Alexander Hysn r p laserbehandling. Frra gngen hade han tagit bedvningssalva innan.

– Det brnner till lite och knns ungefr som man smtter gummiband p huden. Det blir varmt och bedvat efter ett tag. Jag frsker slappna av och tnka p vad jag skall tatuera nsta gng. Jag vet inte vad, men nu finns det ju snart plats. Det knns bra, sger Alexander Hysn.

Efter den timslnga behandlingen kyler Alexandra Larsson ner omrdet p ryggen med gel och tcker ver med plastfolie. Huden ser ltt brnnskadad ut. Det kan bli srskorpor och rodnad p huden. Det beror p hur mycket frg som finns lagrad i hudlagren.

– Lasern bryter ner frgpartiklar frn tatueringen till en storlek som gr det mjligt fr de vita blodkropparna att frakta bort. Kroppen tar hand om det hela och forslar bort frgpigmentet via lymfa, urin och svett. Det r viktigt att inte gra nsta behandling frrn om tidigast tta veckor, frklarar Alexandra Larsson, och tillgger att det kan ta tid om man skall f ett bra slutresultat.

 

Det r ngot som Ida Berneryd, som sjlv r tatuerare, blivit varse. Hon knde direkt efter att tatueringen vid det tunna omrdet nedanfr halsen var frdig – att den inte stmde med henne som person. Tatueringen liknar en mandalatavla av blommor och r gjord med en metod dr blcket tatueras in som prickar i huden. Det innebr att mycket pigment fastnar p en liten yta.

Tanken var att den skulle bli vldigt ljus och ppen. Istllet blev den kolsvart. Det har rullat mnga trar nerfr den 30 gnger 40 centimeter stora tatueringen. Hon drar upp linnet och visar hur den avslutas likt ett hrn av en spetsduk ovanfr naveln. Hon brjade i januari frra ret och har en bit kvar att g. Nu skall den bort.

– Jag kommer att lasra den s mnga gnger som det krvs. Hade jag haft den p ryggen kanske jag inte hade tagit bort den, men tatueringen r det frsta jag ser i spegeln varje morgon.

Frsta gngen hon tatuerade sig var p Rymdgymnasiet i Kiruna. Hon gick i ettan och skulle ut och festa med sina vnner. Det blev en tatuering i form av ett inristat fotband ovanfr hger ankel: En gng – alltid rymdare, str det med personlig handstil.

– Det blev lite fel, fr min ena kompis har dyslexi och hoppade ver ett ord i meningen. Men jag kommer aldrig att ta bort det. Den r s pass speciellt fr mig. Det symboliserar vr vnskap, frklarar Ida Berneryd.

I dag r hon 23 r och har s mnga tatueringar p sin kropp att hon slutat rkna. Hon uppskattar att femtio procent av kroppen r smyckad med tatueringar, varav de flesta p benen. Mlet r att den skall bli helt tckt; ungefr som en frggrann kroppsstrumpa.

– Anledningen till att jag valt att tatuera mig har skiftat med ldern. Nr jag var yngre tyckte jag att det var roligt att folk vnde sig om nr jag gick frbi. Jag r ganska blyg och det var en ppning till konversation. Numera tatuerar jag mig bara fr min egen skull. Det blir som att man adopterar en identitet som fljer med p gott och ont. Att vara tjej och tungt tatuerad r ganska ovanligt. Det anses som modigt och lite provocerande, menar Ida Berneryd, som anser att det r kundens skyldighet att kolla upp att det r en bra tatuerare man valt och att den har en stil som man tycker om.

Det hemarbetet gjorde hon nogsamt infr sin favorittatuering p hgerarmen. Den tog ett halvr att gra och landade p totalt 25 timmar i tatueringsstolen. Resultatet blev ett lekfullt konstverk som brjar med en lucia ikldd ljuskrona och som avslutas i regnbgens alla frger. Den blir hon glad av att titta p varenda dag.

– Man stter ngot p kroppen som man upplever att man har inombords, fr man vill att det ven skall synas p utsidan. Det ger en knsla av att vara unik. Men ansiktet tror jag inte att jag kommer att tatuera. D tnker man bara p tatueringen. Jag vill hellre att folk skall se hur jag se ut, sger Ida Berneryd.

 

Alexandra Larsson har varit med om att ta bort tatueringar i ansiktet; som dligt gjorda gonbryn, men ven hakkors och andra politiska symboler. Allra hgst p kundernas ta-bort-lista finns tribaler. De var mkta populra p 1990-talet.

Det var ngonstans d som Ronnie Olsson gjorde sin lnga mrkbl tatuering, som strckte sig frn hger verarmsmuskel nda ned till handleden. Han r 45 r och arbetar som distriktschef p ett fretag som hyr ut maskiner. Alexandra Larsson var frst tveksam till att pbrja laserbehandlingen med att bleka ner tribalen, eftersom hon inte var sker p slutresultatet. Men Ronnie Olsson framhrdade envist i att nu skulle den bort.

– Jag var verkligen sugen p att f en ny tatuering. Det r inte s att jag haft ett stort trauma av att ha en tribal dr, men det kndes lite konstigt att gifta ihop den med en ny tatuering. Nr jag sg motiv gjorda utifrn fotografier tyckte jag att det skulle vara kul att gra portrtt p mina barn. Jag vill grna att tatueringarna skall betyda ngot,

 

Hans tatueraringskarta r som en samlad slktkrnika. P kroppen finns hans dda frldrars personnummer, barnens namn i gotiskt typsnitt och en inskription p latin med meningen att familjen r viktigare n allt annat.

I dag r tribalen skickligt vertatuerad med portrtt av dttrarna Winnie och Emmie. Snart skall det beredas plats fr minstingen Livias portrtt p pappas underarm. Det enda som syns av den gamla tatueringen i dag r ngra rr frn sjlva laserbehandlingen, en upphjning som kan sknjas i rosbladen kring den ldsta dotterns hr. Det har tagit ett r med flera besk och tskilliga timmar av laserbehandling att f till ett nytt underlag att arbeta p.

– Mnga r dumsnla och tatuerar ver en gammal tatuering utan att lasra frst. Det r ungefr som att lmna in en oljemlning och mla ver den med akvarell.

I dag finns det inga legitimationer eller yrkesutbildningar fr att f utfra varken laserbehandlingar eller tatueringar. Man kan kpa bda utrustningarna p Blocket fr ngra tusenlappar. Skaffar man en lasermaskin direkt frn ett fretag, kommer det oftast med en kortkurs i kpet. Det r oklart hur mnga laserkliniker och utvare som finns i Sverige i dag.

– Drfr r det extra viktigt att kolla upp vad de levererar, understryker Alexandra Larsson.

Enligt Sveriges registrerade tatuerare (SRT) finns det runt 3 000 tatuerare registrerade. Men Peter Svensson som r vice ordfrande i SRT, tror att antalet utvare r lngt fler.

– Det finns ett stort antal amatrer som kpt ett kit och insett att det var svrare att tatuera n vad de trodde, sger han och tillgger att han inte ens vgar gissa hur mnga tatueringsstudior det finns i Sverige i dag.
Men han uppskattar att det grs minst 6000 tatueringstillfllen per dag i landet. (En enda tatueringar kan behva upprepade besk innan den r klar.)

Under de 17 r som han arbetat som tatuerare har han sett att allt fler vljer att tatuera sig och att det numera verkar finnas en strre tolerans infr att vara tatuerad. Ett exempel p det r att antalet kvinnor som tatuerar sig i dag r lika mnga som mn. Med den skillnaden att mn oftast tatuerar sig ver strre ytor. Men att svenskarna r bland de mest tatuerade folket i vrlden, som ofta psts, vgar Peter Svensson inte svra p.

– Jag vet inte om det stmmer, men jag tror att vi ligger lngt fram i alla fall. Vi tatuerar oss som en belning eller fr att knna tillhrighet. Det kan handla om musik, sport eller att jag r intresserad av nordisk mytologi och vill ha en srskild logga fr det, sger Peter Svensson, som inte tror p att sjlva tatueringen strker vr identitet.

 

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Nicke Johansson

 

 

Benny Bjreteg, 52 r, truckfrare

Jag har ett par tatueringar, men den hr betyder lite mer. Den gjorde jag i Thailand, p Koh Samui 2006. De tillber ju Buddha i Thailand och jag ville ha en p verarmen. Jag r buddhist i dag och tatueringen r en pminnelse om att ta det lugnt. Den gr att jag tnker p Thailand; upplevelserna, resorna och vnnerna.

Jag har snyggat till den lite nr jag varit tillbaka i Thailand. Det gjorde jag tre r efter jag gjort den, eftersom det sg lite tomt ut p vissa stllen. Hela tatueringen gjordes i sju timmar, i ett strck. Han som gjorde den r lite knd fr att gra tatueringar p fri hand. Han hade en teckning i ena nven och nlen i den andra.

(buddha p verarmen)

Kortare version:
Jag har ett par tatueringar, men den hr betyder lite mer. Jag gjorde den i Thailand, p Koh Samui, 2006. De tillber ju Buddha i Thailand och jag ville ha en p verarmen. Jag r buddhist i dag och tatueringen r en pminnelse om att ta det lugnt. Den gr att jag tnker p Thailand; upplevelserna, resorna och vnnerna. Tatueringen gjordes under sju timmar – i strck – och han som gjorde den hade en teckning i ena nven och nlen i den andra.

 

 

Christina Blom, 43 r, restauranggare

Jag har gjort tta tatueringar p olika stllen p kroppen. De finns ingen srskild berttelse bakom dem, frutom att de r fina. Min tatuering p magen kom till efter att jag gjorde en stor magoperation. Magen var ppen eftersom operationen gick fel. Efter lng tid syddes den ihop med mnga stygn. Jag har gjort en tatuering nra rret dr det str Scars make life. Det r ngra ord frn en lt som jag skrivit och en text som jag sjunger i mitt band. Texten handlar om att allt som hnder i livet, ven det otrevliga, gr en till det man r i dag.

(bokstver p magen)

 

Martina Jakobsson, 41 r, konstnr

Jag var 27 r nr jag brjade gra tatueringen. Den r gjord i tre steg, av olika tatuerare varje gng. Jag skissade p tatueringen ganska lnge, innan jag ritade den sjlv. Den frestller de fyra elementen och de fyra riktningarna och en spiral till evigheten. Den r som en symbol ver att hitta balans i frdandet.

Jag var 35 r nr jag fixade till den med skuggor och frger. Den tredje gngen s gjorde jag sm kronblad omkring. De r en del av symbolen fr hjrtchakrat.

Jag vet inte om den betyder ngot mer n att resan genom livet tagit mig till hjrtat mer och mer.

(stjrna med ring p verarmen)

 

Fakta:

 

 

 

 

Laser

Inom laserteknologin skjuter man snder frgpigmenten med en ljusstrle. Pigmentet tas upp av kroppens eget immunsystem. Normalt behvs tre till fem behandlingar. Huden mste lka mellan behandlingarna.

Pris: En tatuering p 2x2 centimeter kostar cirka 1500 kr per gng att behandla.

Intensiv ljusterapi (ILT)

I den hr metoden utstts huden fr ett intensivt ljus som helt enkelt bleker bort tatueringen. Metoden r inte helt tillfrlitlig och den kan krva flera behandlingar innan nskat resultat. Har man en liten och enkel tatuering kan det dremot rcka med en behandling.

Pris: Startavgift cirka 1500 kronor.

 

Krm

Det finns ett flertal krmer med olika kemiska sammansttningar. Du stryker p tatueringen i omgngar. Resultatet varierar, beroende p tatuering. Krmer med hg syrabas ge lttare rrbildningar.

Pris: En mnads behandling kostar cirka 700 kronor.

 

Hudtransplantation:

Med den hr metoden fr du helt enkelt en ny hud eller ett nytt skal ver den gamla tatueringen. Hudkliniken kommer att krva ett hudprov av dig fr att regenerera hudceller infr en transplantation. Tanken r att den nya huden skall vxa som om det vore personens naturliga hud. Behandlingen gr snabbt men kan ge rrbildning. Det kan ven bli frgskillnad mot huden runt den fre detta tatueringen.

Pris: Kostsamt beroende p tatuering.

Fotnot: Kostnaderna varierar frn person till person, beroende p lder, antal frger i tatueringen, frgdjup, samt avstnd frn sjlva tatueringen till ditt hjrta.

 

Fakta 1:

Tatueringar har funnit lngt tillbaka i mnniskans historia.

De ldsta knda tatueringarna sitter p tzi, en 5000 r gammal mumifierad mnniskokropp som hittades i kanten av en glacir i alperna mellan Italien och sterrike.

Tatueringskonsten kom till Europa med kapten James Cook, som inspirerades under sina resor i Polynesien p 1700-talet. Ordet tatuering kommer frn polynesiska ta-tao, som ungefr betyder mrke p kroppen.

Metoderna har varierat. En primitiv metod att gra detta var att skapa ppna sr p kroppen, bara att lgga askan i sren. Med nuvarande metoder r det mycket mindre smrta i samband med att tatuera sig, men fortfarande r det inte smrtfritt.

Att mrka sin hud r och har varit ett stt att tala om vem man r. I mnga kulturer r tatuering en initiationsrit som ett led i att upptas i en gemenskap.

 

Fakta 2:

Europeiska kommissionen uppskattade 2003 att i genomsnitt 5–10 procent av befolkningen inom EU har en tatuering och/eller en piercing. I Sverige fanns d 1000 tatuerare anmlda enligt miljbalkens regler om hlsoskydd.

Den svenska intresseorganisationen fr tatuerare, Sveriges Registrerade Tatuerare, SRT uppskattar att i Sverige grs dagligen minst 2000 tatueringar. Bara i Stockholm grs uppskattningsvis dagligen cirka 600 tatueringar. Stockholmare lr vara vrldens mest tatuerade folk. 33 procent i ldrarna 18–49 r, enligt Metropolitunderskningen vid Stockholms universitet.



 

2
18rs lders grns gller fr att f bli tatuerad av en SRT ansluten tatuerare. (Frldrars medgivande gller inte.)

Ur Sveriges registrerade tatuerares (SRT) stadgar

 

 

 

 

 

 

 

BILDTEXTER:

 

 

Tatueringen p armen r sprakande, lite mer s som jag nskar att jag sjlv vore. Ida Berneryd, 23 r