Mammor gšr det, mormšdrar gšr det och de egna barnen gšr det – tatuerar sig pŒ vitt skilda stŠllen. Det blir som en karta šver samlade kroppsminnen under olika perioder i livet. MŒnga lŒter dem sitta kvar, men vad hŠnder

dan andra vŠljer att ta bort eller bleka tatueringen – med laser.

Solljuset stršmmar in genom de stora skyltfšnstren i tatueringslokalen. Turister strosar genom den lilla parken till Kronhusbodarna.

 

Runtomkring henne surrar tatueringsnŒlarna. Raggemusik studsar mjukt mellan lŒgmŠlda samtal. DŒ och dŒ plingar det till i dšrren av kunder som kommer in och bestŠller tid fšr laserbehandling eller tatuering.

 

Det Šr hšgsŠsong i Tatueringssverige. SŒ fort solglasšgon Œker pŒ och kroppar blottas, poppar det upp tankar pŒ att pryda sig, att fšrŠndra, att gšra om. Eller att ta bort gamla tatueringar, som man inte riktigt stŒr fšr lŠngre.

 

Det Šr dŠr Alexandra Larsson kommer in. Hon sitter vŠgg i vŠgg mede en tatuerare, men arbetar sjŠlv med laserteknik sedan sex Œr tillbaka.

 

– Det Šr ett intressant och utmanande arbete. Du Jag mšter allt frŒn trebarnsmammor till folk som gjort spontantatueringar under en Thailandsresa. Det hŠr Šr ett framtidsyrke fšr det kommer alltid att finnas dŒliga tatueringar, konstaterar hon och strŠcker fram ett fat hembakta hallongrottor i nŠtta bakformar.

Bakningen Šr ett av hennes stora intressen. Fšr tvŒ Œr sedan gick hon ut som segrare i TV-programmet Hela Sverige bakar. I dag har hon ett vŠlbesškt Instagram-konto vid namn @tastenburn. DŠr blandas lŠckra foton pŒ kreativa bakverk med tatueringar, bŒde fšre och efter blekning av laser.

– Jag Šlskar kontrasten mellan bakningen och lasrandet. Den enda likheten mellan laser och bakning, Šr att bŒda kan lukta brŠnt, skojar Alexandra Larsson.

Runtomkring henne surrar tatueringsnŒlarna. Raggemusik studsar mjukt mellan lŒgmŠlda samtal. DŒ och dŒ plingar det till i dšrren av kunder som kommer in och bestŠller tid fšr laserbehandling eller tatuering. Alexandra Larsson fšrbereder sig infšr nŠsta kund. Han har ett halv meter stort kors pŒ ryggen. Nu skall det bort.

 

Alexander HysŽns stora kroppshydda Šr en bŠrare av strŠvan efter en balans i tillvaron; yin och yang och karma i olika stadier. Han har ett tjugotal tatueringar, enbart pŒ šverkroppen. Den fšrsta gjorde han fšr tio Œr sedan. I dag Šr han 28 Œr och arbetar i Gšteborgs oljehamn.

– Jag bšrjade med axlarna. DŠr sitter en Šngel och en demon pŒ varsin sida. Sedan Šr det lite asiatiska symboler. PŒ fingrarna har jag min exfrus initialer och Liverpools fotbollslag: YNWA 1892. Och sŒ har jag min sons namn intatuerat pŒ halsen, plus hans portrŠtt pŒ armen.

 

Korset pŒ ryggen tog sex timmar att gšra. Det var Œtta Œr sedan. DŒ hade han en gudstro Alexandra Larsson arbetar i strumplŠsten med en fot pŒ pedalen som styr laserns hastighet. De orange skyddsglasšgonen sitter prydligt pŒ plats, liksom de rosa plasthandskarna. Lasern knŠpper till och skjuter ut en liten svetslŒga. Hon bšrjar uppe vid hŒrfŠstet och liksom stansar millimeter efter millimeter, i ett kedjeliknande mšnster, lŠngs hela korsets konturer.

Det Šr andra gŒngen Alexander HysŽn Šr pŒ laserbehandling. Fšrra gŒngen hade han tagit bedšvningssalva innan.

– Det brŠnner till lite och kŠnns ungefŠr som man smŠtter gummiband pŒ huden. Det blir varmt och bedšvat efter ett tag. Jag fšrsšker slappna av och tŠnka pŒ vad jag skall tatuera nŠsta gŒng. Jag vet inte vad, men nu finns det ju snart plats. Det kŠnns bra, sŠger Alexander HysŽn.

Efter den timslŒnga behandlingen kyler Alexandra Larsson ner omrŒdet pŒ ryggen med gel och tŠcker šver med plastfolie. Huden ser lŠtt brŠnnskadad ut. Det kan bli sŒrskorpor och rodnad pŒ huden. Det beror pŒ hur mycket fŠrg som finns lagrad i hudlagren.

– Lasern bryter ner fŠrgpartiklar frŒn tatueringen till en storlek som gšr det mšjligt fšr de vita blodkropparna att frakta bort. Kroppen tar hand om det hela och forslar bort fŠrgpigmentet via lymfa, urin och svett. Det Šr viktigt att inte gšra nŠsta behandling fšrrŠn om tidigast Œtta veckor, fšrklarar Alexandra Larsson, och tillŠgger att det kan ta tid om man skall fŒ ett bra slutresultat.

 

Det Šr nŒgot som Ida Berneryd, som sjŠlv Šr tatuerare, blivit varse. Hon kŠnde direkt efter att tatueringen vid det tunna omrŒdet nedanfšr halsen var fŠrdig – att den inte stŠmde med henne som person. Tatueringen liknar en mandalatavla av blommor och Šr gjord med en metod dŠr blŠcket tatueras in som prickar i huden. Det innebŠr att mycket pigment fastnar pŒ en liten yta.

Tanken var att den skulle bli vŠldigt ljus och šppen. IstŠllet blev den kolsvart. Det har rullat mŒnga tŒrar nerfšr den 30 gŒnger 40 centimeter stora tatueringen. Hon drar upp linnet och visar hur den avslutas likt ett hšrn av en spetsduk ovanfšr naveln. Hon bšrjade i januari fšrra Œret och har en bit kvar att gŒ. Nu skall den bort.

– Jag kommer att lasra den sŒ mŒnga gŒnger som det krŠvs. Hade jag haft den pŒ ryggen kanske jag inte hade tagit bort den, men tatueringen Šr det fšrsta jag ser i spegeln varje morgon.

Fšrsta gŒngen hon tatuerade sig var pŒ Rymdgymnasiet i Kiruna. Hon gick i ettan och skulle ut och festa med sina vŠnner. Det blev en tatuering i form av ett inristat fotband ovanfšr hšger ankel: ÓEn gŒng – alltid rymdareÓ, stŒr det med personlig handstil.

– Det blev lite fel, fšr min ena kompis har dyslexi och hoppade šver ett ord i meningen. Men jag kommer aldrig att ta bort det. Den Šr sŒ pass speciellt fšr mig. Det symboliserar vŒr vŠnskap, fšrklarar Ida Berneryd.

I dag Šr hon 23 Œr och har sŒ mŒnga tatueringar pŒ sin kropp att hon slutat rŠkna. Hon uppskattar att femtio procent av kroppen Šr smyckad med tatueringar, varav de flesta pŒ benen. MŒlet Šr att den skall bli helt tŠckt; ungefŠr som en fŠrggrann kroppsstrumpa.

– Anledningen till att jag valt att tatuera mig har skiftat med Œldern. NŠr jag var yngre tyckte jag att det var roligt att folk vŠnde sig om nŠr jag gick fšrbi. Jag Šr ganska blyg och det var en šppning till konversation. Numera tatuerar jag mig bara fšr min egen skull. Det blir som att man adopterar en identitet som fšljer med pŒ gott och ont. Att vara tjej och tungt tatuerad Šr ganska ovanligt. Det anses som modigt och lite provocerande, menar Ida Berneryd, som anser att det Šr kundens skyldighet att kolla upp att det Šr en bra tatuerare man valt och att den har en stil som man tycker om.

Det hemarbetet gjorde hon nogsamt infšr sin favorittatuering pŒ hšgerarmen. Den tog ett halvŒr att gšra och landade pŒ totalt 25 timmar i tatueringsstolen. Resultatet blev ett lekfullt konstverk som bšrjar med en lucia iklŠdd ljuskrona och som avslutas i regnbŒgens alla fŠrger. Den blir hon glad av att titta pŒ varenda dag.

– Man sŠtter nŒgot pŒ kroppen som man upplever att man har inombords, fšr man vill att det Šven skall synas pŒ utsidan. Det ger en kŠnsla av att vara unik. Men ansiktet tror jag inte att jag kommer att tatuera. DŒ tŠnker man bara pŒ tatueringen. Jag vill hellre att folk skall se hur jag se ut, sŠger Ida Berneryd.

 

Alexandra Larsson har varit med om att ta bort tatueringar i ansiktet; som dŒligt gjorda šgonbryn, men Šven hakkors och andra politiska symboler. Allra hšgst pŒ kundernas Óta-bort-listaÓ finns tribaler. De var mŠkta populŠra pŒ 1990-talet.

Det var nŒgonstans dŒ som Ronnie Olsson gjorde sin lŒnga mšrkblŒ tatuering, som strŠckte sig frŒn hšger šverarmsmuskel Šnda ned till handleden. Han Šr 45 Œr och arbetar som distriktschef pŒ ett fšretag som hyr ut maskiner. Alexandra Larsson var fšrst tveksam till att pŒbšrja laserbehandlingen med att bleka ner tribalen, eftersom hon inte var sŠker pŒ slutresultatet. Men Ronnie Olsson framhŠrdade envist i att nu skulle den bort.

– Jag var verkligen sugen pŒ att fŒ en ny tatuering. Det Šr inte sŒ att jag haft ett stort trauma av att ha en tribal dŠr, men det kŠndes lite konstigt att gifta ihop den med en ny tatuering. NŠr jag sŒg motiv gjorda utifrŒn fotografier tyckte jag att det skulle vara kul att gšra portrŠtt pŒ mina barn. Jag vill gŠrna att tatueringarna skall betyda nŒgot,

 

Hans tatueraringskarta Šr som en samlad slŠktkršnika. PŒ kroppen finns hans dšda fšrŠldrars personnummer, barnens namn i gotiskt typsnitt och en inskription pŒ latin med meningen att familjen Šr viktigare Šn allt annat.

I dag Šr tribalen skickligt švertatuerad med portrŠtt av dšttrarna Winnie och Emmie. Snart skall det beredas plats fšr minstingen Livias portrŠtt pŒ pappas underarm. Det enda som syns av den gamla tatueringen i dag Šr nŒgra Šrr frŒn sjŠlva laserbehandlingen, en upphšjning som kan skšnjas i rosbladen kring den Šldsta dotterns hŒr. Det har tagit ett Œr med flera besšk och Œtskilliga timmar av laserbehandling att fŒ till ett ÓnyttÓ underlag att arbeta pŒ.

– MŒnga Šr dumsnŒla och tatuerar šver en gammal tatuering utan att lasra fšrst. Det Šr ungefŠr som att lŠmna in en oljemŒlning och mŒla šver den med akvarell.

I dag finns det inga legitimationer eller yrkesutbildningar fšr att fŒ utfšra varken laserbehandlingar eller tatueringar. Man kan kšpa bŒda utrustningarna pŒ Blocket fšr nŒgra tusenlappar. Skaffar man en lasermaskin direkt frŒn ett fšretag, kommer det oftast med en kortkurs i kšpet. Det Šr oklart hur mŒnga laserkliniker och utšvare som finns i Sverige i dag.

– DŠrfšr Šr det extra viktigt att kolla upp vad de levererar, understryker Alexandra Larsson.

Enligt Sveriges registrerade tatuerare (SRT) finns det runt 3 000 tatuerare registrerade. Men Peter Svensson som Šr vice ordfšrande i SRT, tror att antalet utšvare Šr lŒngt fler.

– Det finns ett stort antal amatšrer som kšpt ett kit och insett att det var svŒrare att tatuera Šn vad de trodde, sŠger han och tillŠgger att han inte ens vŒgar gissa hur mŒnga tatueringsstudior det finns i Sverige i dag.
Men han uppskattar att det gšrs minst 6000 tatueringstillfŠllen per dag i landet. (En enda tatueringar kan behšva upprepade besšk innan den Šr klar.)

Under de 17 Œr som han arbetat som tatuerare har han sett att allt fler vŠljer att tatuera sig och att det numera verkar finnas en stšrre tolerans infšr att vara tatuerad. Ett exempel pŒ det Šr att antalet kvinnor som tatuerar sig i dag Šr lika mŒnga som mŠn. Med den skillnaden att mŠn oftast tatuerar sig šver stšrre ytor. Men att svenskarna Šr bland de mest tatuerade folket i vŠrlden, som ofta pŒstŒs, vŒgar Peter Svensson inte svŠra pŒ.

– Jag vet inte om det stŠmmer, men jag tror att vi ligger lŒngt fram i alla fall. Vi tatuerar oss som en belšning eller fšr att kŠnna tillhšrighet. Det kan handla om musik, sport eller att jag Šr intresserad av nordisk mytologi och vill ha en sŠrskild logga fšr det, sŠger Peter Svensson, som inte tror pŒ att sjŠlva tatueringen stŠrker vŒr identitet.

 

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Nicke Johansson

 

 

Benny BjŠreteg, 52 Œr, truckfšrare

ÓJag har ett par tatueringar, men den hŠr betyder lite mer. Den gjorde jag i Thailand, pŒ Koh Samui 2006. De tillber ju Buddha i Thailand och jag ville ha en pŒ šverarmen. Jag Šr buddhist i dag och tatueringen Šr en pŒminnelse om att ta det lugnt. Den gšr att jag tŠnker pŒ Thailand; upplevelserna, resorna och vŠnnerna.

Jag har snyggat till den lite nŠr jag varit tillbaka i Thailand. Det gjorde jag tre Œr efter jag gjort den, eftersom det sŒg lite tomt ut pŒ vissa stŠllen. Hela tatueringen gjordes i sju timmar, i ett strŠck. Han som gjorde den Šr lite kŠnd fšr att gšra tatueringar pŒ fri hand. Han hade en teckning i ena nŠven och nŒlen i den andra.Ó

(buddha pŒ šverarmen)

Kortare version:
ÓJag har ett par tatueringar, men den hŠr betyder lite mer. Jag gjorde den i Thailand, pŒ Koh Samui, 2006. De tillber ju Buddha i Thailand och jag ville ha en pŒ šverarmen. Jag Šr buddhist i dag och tatueringen Šr en pŒminnelse om att ta det lugnt. Den gšr att jag tŠnker pŒ Thailand; upplevelserna, resorna och vŠnnerna. Tatueringen gjordes under sju timmar – i strŠck – och han som gjorde den hade en teckning i ena nŠven och nŒlen i den andra.Ó

 

 

Christina Blom, 43 Œr, restaurangŠgare

ÓJag har gjort Œtta tatueringar pŒ olika stŠllen pŒ kroppen. De finns ingen sŠrskild berŠttelse bakom dem, fšrutom att de Šr fina. Min tatuering pŒ magen kom till efter att jag gjorde en stor magoperation. Magen var šppen eftersom operationen gick fel. Efter lŒng tid syddes den ihop med mŒnga stygn. Jag har gjort en tatuering nŠra Šrret dŠr det stŒr ÕScars make lifeÕ. Det Šr nŒgra ord frŒn en lŒt som jag skrivit och en text som jag sjunger i mitt band. Texten handlar om att allt som hŠnder i livet, Šven det otrevliga, gšr en till det man Šr i dag.Ó

(bokstŠver pŒ magen)

 

Martina Jakobsson, 41 Œr, konstnŠr

ÓJag var 27 Œr nŠr jag bšrjade gšra tatueringen. Den Šr gjord i tre steg, av olika tatuerare varje gŒng. Jag skissade pŒ tatueringen ganska lŠnge, innan jag ritade den sjŠlv. Den fšrestŠller de fyra elementen och de fyra riktningarna och en spiral till evigheten. Den Šr som en symbol šver att hitta balans i fŠrdandet.

Jag var 35 Œr nŠr jag fixade till den med skuggor och fŠrger. Den tredje gŒngen sŒ gjorde jag smŒ kronblad omkring. De Šr en del av symbolen fšr hjŠrtchakrat.

Jag vet inte om den betyder nŒgot mer Šn att resan genom livet tagit mig till hjŠrtat mer och mer.

(stjŠrna med ring pŒ šverarmen)

 

Fakta:

 

 

 

 

Laser

Inom laserteknologin skjuter man sšnder fŠrgpigmenten med en ljusstrŒle. Pigmentet tas upp av kroppens eget immunsystem. Normalt behšvs tre till fem behandlingar. Huden mŒste lŠka mellan behandlingarna.

Pris: En tatuering pŒ 2x2 centimeter kostar cirka 1500 kr per gŒng att behandla.

Intensiv ljusterapi (ILT)

I den hŠr metoden utsŠtts huden fšr ett intensivt ljus som helt enkelt bleker bort tatueringen. Metoden Šr inte helt tillfšrlitlig och den kan krŠva flera behandlingar innan šnskat resultat. Har man en liten och enkel tatuering kan det dŠremot rŠcka med en behandling.

Pris: Startavgift cirka 1500 kronor.

 

KrŠm

Det finns ett flertal krŠmer med olika kemiska sammansŠttningar. Du stryker pŒ tatueringen i omgŒngar. Resultatet varierar, beroende pŒ tatuering. KrŠmer med hšg syrabas ge lŠttare Šrrbildningar.

Pris: En mŒnads behandling kostar cirka 700 kronor.

 

Hudtransplantation:

Med den hŠr metoden fŒr du helt enkelt en ny hud eller ett nytt ÓskalÓ šver den gamla tatueringen. Hudkliniken kommer att krŠva ett hudprov av dig fšr att regenerera hudceller infšr en transplantation. Tanken Šr att den ÓnyaÓ huden skall vŠxa som om det vore personens naturliga hud. Behandlingen gŒr snabbt men kan ge Šrrbildning. Det kan Šven bli fŠrgskillnad mot huden runt den fšre detta tatueringen.

Pris: Kostsamt beroende pΠtatuering.

Fotnot: Kostnaderna varierar frŒn person till person, beroende pŒ Œlder, antal fŠrger i tatueringen, fŠrgdjup, samt avstŒnd frŒn sjŠlva tatueringen till ditt hjŠrta.

 

Fakta 1:

Tatueringar har funnit lŒngt tillbaka i mŠnniskans historia.

De Šldsta kŠnda tatueringarna sitter pŒ …tzi, en 5000 Œr gammal mumifierad mŠnniskokropp som hittades i kanten av en glaciŠr i alperna mellan Italien och …sterrike.

Tatueringskonsten kom till Europa med kapten James Cook, som inspirerades under sina resor i Polynesien pŒ 1700-talet. Ordet tatuering kommer frŒn polynesiska ta-tao, som ungefŠr betyder ÓmŠrke pŒ kroppenÓ.

Metoderna har varierat. En primitiv metod att gšra detta var att skapa šppna sŒr pŒ kroppen, bara att lŠgga askan i sŒren. Med nuvarande metoder Šr det mycket mindre smŠrta i samband med att tatuera sig, men fortfarande Šr det inte smŠrtfritt.

Att mŠrka sin hud Šr och har varit ett sŠtt att tala om vem man Šr. I mŒnga kulturer Šr tatuering en initiationsrit som ett led i att upptas i en gemenskap.

 

Fakta 2:

Europeiska kommissionen uppskattade 2003 att i genomsnitt 5–10 procent av befolkningen inom EU har en tatuering och/eller en piercing. I Sverige fanns dŒ 1000 tatuerare anmŠlda enligt miljšbalkens regler om hŠlsoskydd.

Den svenska intresseorganisationen fšr tatuerare, Sveriges Registrerade Tatuerare, SRT uppskattar att i Sverige gšrs dagligen minst 2000 tatueringar. Bara i Stockholm gšrs uppskattningsvis dagligen cirka 600 tatueringar. Stockholmare lŠr vara vŠrldens mest tatuerade folk. 33 procent i Œldrarna 18–49 Œr, enligt Metropolitundersškningen vid Stockholms universitet.



 

¤2
18Œrs Œlders grŠns gŠller fšr att fŒ bli tatuerad av en SRT ansluten tatuerare. (FšrŠldrars medgivande gŠller inte.)

Ur Sveriges registrerade tatuerares (SRT) stadgar

 

 

 

 

 

 

 

BILDTEXTER:

 

 

ÓTatueringen pŒ armen Šr sprakande, lite mer sŒ som jag šnskar att jag sjŠlv voreÓ. Ida Berneryd, 23 Œr