Ingress:

 

Tobias Carolusson Šr 33 Œroch gŒr i fšrsta klass.

Efter en cykelolycka fšrdrygt tio Œr sedan blev han hjŠrnskadad. I dag gŒr han i sin gamla skola ochtrivs.

 

Bršd:

 

Det Šr en helt vanligmŒndagsfšrmiddag i maj i Vasaskolan. Barnen lyssnar febrilt nŠr fritidsledarenMarcus Aronssson lŠser fšrsta kapitlet ur boken KrŒkslottet. De sextonfšrstaklassarna har under stim och stoj ršstat fram den som ny hšglŠsningsbokoch Tobias Carolusson var en av dem som stšttade fšrslaget genom att bestŠmtrŠcka upp handen.

Det Šr tredje terminen i radsom han anlŠnder i fŠrdtjŠnstbil och med personlig assistent till Vasaskolan,som ligger snett bakom NŠckrosdammen och Šr en kristen friskola. Hit Šr hanvŠlkommen och hŠr kŠnner han sig trygg. Redan som sjuŒring kŠnde Tobias tillalla prŒng i den gamla tegelvillan med sina vŠltrampade parkettgolv. DŒ var hanen livlig och nyfiken kille och det hŠr var hans lŒgstadieskola. I dag Šr han33 Œr och pratar i meningar om tvŒ, tre ord efter en cykelolycka.

 

Och nej, Tobias Carolussonhade ingen hjŠlm den dŠr ljumna fredagskvŠllen i augusti 1996 dŒ han susade nedfšr Stigbergsbacken tillsammans med sin flickvŠn, sin bror och nŒgra kompisar.

De hade Štit och druckit gottoch var pŒ vŠg till en pub i centrum. Tobias Carolusson vred pŒ huvudet ifarten fšr att se om de andra hŠngde med. Han vinglade till och flšg handlšstin i en betonggris nedanfšr Johanneskyrkan. Skallen knŠcktes som ett Šggskal.

Hans tvŒ Œr yngre brorfattade sig snabbt genom att springa in till restaurang Haket pŒMasthuggstorget och be dem kalla pŒ en ambulans. Han fick med sig enfrottŽhandduk och fšrsškte stoppa sin brors blodflšde, samtidigt som hanandades rytmiskt in i Tobias šra fšr att fŒ honom att bšrja andas igen.

Inom loppet av en timma lŒgTobias Carolusson pŒ ett operationsbord pŒ Sahlgrenska sjukhuset. Operationentog fem timmar. DŠrefter sšvdes han ned fšr att hjŠrnan skulle fŒ vila.

Efter en lŒng tids oro ochvŠntan fšr familjen bšrjade den mšdosamma vŠgen tillbaka fšr Tobias som fŒtt enkraftig hjŠrnskada.

Med en obŠndig envishetbšrjade han trŠna pŒ att stŒ och gŒ. Ett och ett halvt Œr efter olyckan kundehan gŒ korta strŠckor utan att hŒlla i sig.

Fšre olyckan studerade TobiasCarolusson IT pŒ hšgskolenivŒ och bodde i en egen lŠgenhet i Majorna. I dag Šrhan fortfarande fšrlamad i hšger sida och har personliga assistenter i nŠrhetenall sin vakna tid. Han bor fortfarande i en lŠgenhet i Majorna och har varit pŒ Dalheimers husflera gŒnger i veckan fšr att mŒla och skriva, tills han lŠngtade efter enannan miljš.

Det var hans mamma, Susanna Carolusson, som kom pŒ attfrŒga om Tobias kunde fŒ vara med i sin gamla skola, nŒgra dagar i veckan, fšratt trŠna sig pŒ att lŠsa och skriva. Rektorn, som mindes Tobias somhšgstadieelev, tŠnde pŒ idŽn och lŠraren Kirsten Norinder vŠlkomnade honom tillsin klass.

DŒ var Anton Lindstršm sex Œr och vŠldigt intresserad avTobias. DŠrfšr satt de oftast bredvid varandra. Nu har den stora nyfikenhetenlagt sig.

    Han har ju slagit sig i huvudet fšr att han cykladeutan hjŠlm och kan inte lika mycket som andra vuxna, men han gillar matteprecis som jag och han Šr ganska bra att jobba med fšr han Šr lugn, sŠger Antonoch fortsŠtter att svara pŒ frŒgor i sin skrivbok.

SjŠlv sitter Tobias med en enklare skrivbok som innehŒlleralfabetets alla bokstŠver och fšrsšker lista ut korta ord som bšrjar pŒ h. Hanfunderar lŠnge innan han skriver in orden i de fšrtryckta rutorna.

NŠr det Šr dags fšr matte fšreslŒr lŠraren att Tobiasskall samarbeta med Michaela Ljungstrand. De skall bland annat mŠta sinskolbŠnk och sina skor med hjŠlp av sina egna blyertspennor, fšr att sŒsmŒningom lŠra sig anvŠnda linjal och rŠkna centimetrar.

   Skorna blev tvŒ pennor lŒnga pŒ mig och tvŒ och en halvpennor pŒ Tobias skor, fšrklarar hon innan hon skuttar ut pŒ rast fšr att hinnafšrst till klŠtterstŠllningen pŒ skolgŒrden.

I bšrjan tŠvlade barnen om vem som skulle hŒlla Tobias ihanden under rasten. Men ganska snart hittade han sin vŠg in till lŠrarrummetoch det Šr dit han gŒr fšr att ta dagens fšrsta kopp kaffe.

Det gŒr inte att ta miste pŒ att Tobias gillar sig dŠrhan sitter nedsjunken i lŠrarrummets bruna skinnsoffa, med glimten i šgat ochen mugg i handen. Han kŠnner sig hemma och uppskattar vuxensŠllskapet ochuppmŠrksamheten kring sin person.

Men nŠr det kom pŒ tal om att han Šven skulle fŒ gŒ pŒhšgstadieelevernas SO-lektioner pŒ Vasaskolan, backade han.  Det kŠnns fšr otryggt att bli jŠmfšrd.BŠttre dŒ att stanna kvar i fšrsta klass och trŠna hos smŒttingarna, som hankallar fšrstaklassarna fšr, med vŠrme i ršsten.

Tobias minns sig sjŠlv som frisk, fšrklarar hans mammaSusanna och tillŠgger att han Šr motiverad att skriva och lŠsa Šven om hanglšmmer av vilka ord som stŒr i bšrjan av meningen nŠr han kommer till slutetav den.

Efter en halv skoldag blirTobias trštt. Assistenten Jšrgen Wade som Šr jŠmnŒrig med Tobias, och harjobbat med honom i ett och ett halvt Œr, gŒr fram och pŒminner Tobias litefinkŠnsligt om att han kan sŠtta sig ned en stund och vila.

Han beskriver Tobias som stoltoch karaktŠrsfast, men ocksŒ som en person som Šr jordnŠra och har en varmhumor. Att vara nŠra Tobias under en del av dygnets timmar, innebŠr ettlugnande tempo, fšrklarar han. Allting mŒste gŒ i Tobias takt, annars lŒser detsig.

SjuŒringarna Šr steget fšreTobias hela tiden, bŒde nŠr det gŠller att stoppa ned sina saker i bŠnken ochatt knyta skorna. Tobias trŠr mšdosamt pŒ sig sina med vŠnster hand. Snart Šrdet matrast och pyttipanna. Efter det sŒngstund. DŒ trŠnar barnen psalmer infšrskolavslutningen. Tobias sitter med och diggar till den vackra musiken, men hansjunger inte.

Skoldagen Šr snart šver ochsom kronan pŒ verket vŠntar en promenad till Vasastan och en vŠlbehšvlig fikafšr honom och hans personliga assistent.

Tidigare gick Tobias i VasaskolanŠven pŒ tisdagar, men nyligen bšrjade han pŒ en kurs i datakunskap pŒ SŠrvuxistŠllet. PŒ torsdagar gŒr han pŒ konstkurs pŒ Art College. MŒlet Šr att fŒhjŠlpa till pŒ ett fik nŒgon gŒng i framtiden. Trots sin hjŠrnskada har hanmassor av behov.  Ett av dem Šr attfortsŠtta vara social och fŒ vara ute bland mŠnniskor som inte Šr skadade ellersjuka.

 

Fotnot: Susanna Carolussonhar skrivit en bok om sin son Tobias som heter Det finns nŒgon dŠrinne – Studentlitteratur. Den handlar om de fyra Œren efter olyckan.

 

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Malin Gršnborg

 

Bildtext:

BŠttre och bŠttre Šr hansfavorituttryck.

NŠr man frŒgar hur han trivs.

 

Jšrgen Wade assistent, 37 Œr,sedan 1,5 Œr fšr Tobias.

Kirsten Norinder, lŠrare

Ses pŒ avslutningen, vattenkammathŒr, skojar hon. Snart sommarlov. 19 skoldagar till sommarlovet.

Michaela Ljungstrand, elev

Anton Lindstršm, elev

Inga Kšits, lŠrare i rosa mtruls.

Marcus Aronsson,fritidsledare