Ingress:

Viktoria Almeidas hjärta är delat i två bitar. Den ena tillhör hemlandet Kap Verde och den andra hör till Sverige. Efter ett strävsamt liv håller hon äntligen på att få ihop de två delarna.

Bröd:

En stor anledning till det är en nyinförskaffad lägenhet i Kap Verdes största stad som heter Mindelo. På sjätte våningen i ett höghus, med panoramautsikt mot hamnen, ser hon båtarna lämna ön San Vincent för att en timme senare lägga till vid hennes hemö Sant Antao. Här vid köksfönstret sitter hon varje morgon och tar sin väldoftande kopp kaffe och låter minnesbilderna passera revy.

Precis som för många andra människor på Kap Verde, lämnade hon hemlandet före 20 års ålder för tjäna ihop pengar till ett bo och sända hem till sina fattiga föräldrar. På den tiden var Kap Verde, som ligger i Västafrika, fortfarande en portugisisk koloni. Viktoria levde fram till dess med sina föräldrar och en syster i en liten bergsby som varken hade el eller vatten. Hennes långa resa gick till Portugal. Då visste hon inte att det skulle dröja 20 år innan hon skulle komma hem på besök och träffa sina föräldrar igen.

Hon stannade i Portugal i närmare tio år och gick först i lära hos en skräddare. Sedan försörjde hon sig som sömmerska. Ända sedan hon var liten har hon tyckt om att sy och att skapa med sina händer.

Efter ett par års brevväxlande gifte sig Viktoria i Portugal med sin ungdomskärlek. Då hade han redan mönstrat på en båt som gick med salt från Kap Verde till Holland. Det innebar att de träffades väldigt sällan. När han så fick möjlighet att gå på en trad till Sverige där han kom i hamn två gånger i veckan, slog de till direkt och flyttade hit. Då var den första dottern redan född.

– Det var i september i början av 70-talet och jag minns att vi gick runt i Haga och tittade i skyltfönster. Allt var lika spännande; hus, människor och kläder, säger Viktoria Almeida.

Flyttlasset gick till Hammarkullen och senare Bergsjön. Där arbetade Viktoria först som dagmamma och ytterligare två döttrar föddes.

Snart fick hon arbetstillstånd i Sverige och arbetade som sömmerska på en konfektionsfabrik vid Svingeln och sydde kavajfoder på löpande band. Hennes make skaffade en moped som han åkte hem med så fort båten lade till i Göteborgs hamn. Så småningom fick han jobb på ASG och Viktoria bytte till ett städjobb på energiverken där hon stannade i 18 år.

Innan de han bli pensionärer dog henne make i cancer och själv blev hon förtidspensionerad på grund av en utsliten axel.

Men innan dess återvände de tillsammans till Kap Verde flera gånger. Första återbesöket var fyllt av starka känslor. Hon var en mogen kvinna med tre barn och hennes föräldrar hade hunnit åldras.

– Jag står med en halva här och en halva hemma i Sverige. Min mamma är sjuk och behöver mig och mina barn väntar på mig där borta, säger Viktoria och förklarar att hemtjänst och liknande service är obefintlig på Kap Verde och att det gör henne ont att lämna mammans vård i en grannkvinnas välsignade händer.

Som änka bestämda sig Viktoria för att satsa på en lägenhet i Mindelo. Dels för att njuta av atmosfären i sitt hemland, men också för att dela med sig av sina rötter till sina barn och barnbarn. Resorna Till ögruppen är dyra, så i bästa fall kommer hon hem vartannat år och stannar i några månader.

Bäst är kvällsstunden på balkongen med symfonin av stadsljud och den ljumma vinden en av höjdpunkterna. Varje morgon klockan sex promenerar hon ner till stadens strand och simmar i en halvtimma. Sedan är det dags att välja dagens fisk, oftast blir det favoriten garoupa, som lite liknar torsk i smaken.

Efter två månader på Kap Verde längtar hela hon efter att få komma hem till sin ombonade lägenhet i Hisings Backa och sitt badkar, eller att kunna åka till Valhalla och simma. Men mest av allt längtar hon efter sina barn och barnbarn.

Till jul samlas de hemma hos henne. Då finns hemlagade läckerheter på bordet i form av fattiga riddare, pastejer och bakverk.

– Hemma är där man trivs och har sina barn och vänner, förklarar Viktoria. Här på Kap Verde är de flesta band klippta. Här har jag bara min mamma kvar. Det är svårt, men man kan inte få allt, säger Viktoria.

Fakta:

Namn: Viktoria Almeida

Ålder: 63 år

Familj: Tre barn och två barnbarn.

Bor: I Hisings Backa och på Kap Verde.

Yrke: Pensionär

Intressen: Heminredning, att laga mat, sy och brodera.

Fakta Kap Verde:

Byline: Agneta Slonawski

Bildbyline: Agneta Slonawski

Bildtext:

Vaksam blick nyfiken blick.

Gillar vintern med snön