ingress:

Linda Zwamp gillar hängbröst. Och singelpattar, liksom silverconbröst. De ingår numera i hennes kollektion med silversmycken. En hängande symbol som hon hoppas skall göra kvinnor mer stolta över sina bröst.

bröd:

Vid gott väder tar Linda Zwamp sin elrullstol från enplansvillan i Mölndal till verkstaden vid Redbergsplatsen, som hon delar med fyra andra silversmeder. Väl där installerar hon sig vid sitt arbetsbord med anor från 60-talet. Bordsskivan är gjord av decimetertjockt mörkt trä, patinerad av arbetande händer och bär spår av små verktygshack. Arbetsbordet har varit Linda Zwamps mammas som var guldsmed och hade sin verkstad hemma i källaren i Hagen, i västra Göteborg. Som liten lekte Linda i en barnhage, mitt i verkstan. Men hon har inga direkta bildminnen från den första tiden. Däremot doftminnen med en blandning av oxid och metall och starka hörselminnen.

- Jag ville absolut inte syssla med samma sak som min mamma, men när jag var trettio och gick en prova-på-kurs, så klickade det till. När jag satte igång mindes jag ljudet från mammas verkstad och jag hörde direkt när jag smärglade fel. Det var en märklig upplevelse, minns Linda Zwamp.

Och en slags vändpunkt i livet. Då arbetade hon på en rekryteringsbyrå och hade tagit sig vatten över huvudet. Hon var utarbetad, hennes sjukdom (EDS, en genetisk bindvävssjukdom), blev värre och hon var tvungen att stanna upp och stiga av banan ett långt tag. Tills dess hade hon inte trott att det skulle fungera att arbeta med händerna, eftersom sjukdomen gör henne svag i och med överrörliga leder, som bland annat gör att axeln hoppar ur led i tid och otid.

Men hennes fingrar fungerade med det finmotoriska arbetet och hon började så sakteliga utbilda sig till silversmed och gjorde annorlunda smycken som hon själv skulle vilja bära, men hade svårt att hitta i någon affär.

Så var det det här med bröst. Det startade helt enkelt med en funderare över mediebilden om kvinnor, skönhet och bröst och kommentarer om hennes egna stora bröst och att hon trots att hon ser så ung ut, har barn som är 13 och 17 år gamla.

- Jag vill att det skall synas spår på min kropp att jag ammat två barn. Och jag vill visa mina döttrar att jag är stolt över det, säger hon.

Men tillblivelsen av hennes första silverbröst var egentligen en ren slump. Hon höll på att göra en så kallad änglakula, i två halvor, på utbildningen - och misslyckades. Det blev en kupa och av misstag lödde hon på en liten kula ovanpå som liknade en bröstvårta. Vips var det första hängbröstet fött. Det ledde till skämt och skratt bland klasskamraterna, men de flesta gillade vad de såg, så Linda fortsatte på bröstbanan. Det är drygt tre år sedan nu. Sedan dess har hon hamnat i rullstol och är ännu mer begränsad i sitt arbete. Arbetet med bröstsmyckena löser hon med stort tålamod, specialtänger och hjälp av kollegor. Men hon kan bara jobba ett litet antal timmar varje vecka, sedan måste hon vila dubbelt så länge. Det gör att kollektionen är liten.

- Bröst står för så mycket; allt från mataffär till barn till kvinnlighet och sexualitet. Det är en kroppsdel som kvinnor skall visa och samtidigt inte får visa hur som helst - klyftan mellan brösten går bra att visa, men absolut inte bröstvårtan, säger Linda Zwamp.

Just därför gör hon vårtgården på sina smycken i guld - som en prick över i:et. Hängbrösten är absolut inga taxöron, utan ser ut som bröst gör mest och singelpattarna heter så för att de är mindre och oftast bärs en i taget och klär öronsnibbarna. Silverconsmycket däremot väger 3,5 gram och är stort och synligt. Det manar ofta till reaktioner, när folk väl ser att det är ett bröst som hänger runt halsen, vill säga.

- Jag vill avdramatisera bröstfixeringen. Har man stora bröst, förväntas man sitta lite hopkurad och dölja dem och har man små bröst lär man sig att sitta hopkurad för det. Jag önskar att bröst skulle få synas mer och att de inte skall vara så tabu. Jag menar inte att folk skall gå omkring nakna på dagarna, men åtminstone vara stolta över sina bröst, oavsett om de är stora eller små.

Men någon fullödd guldsmed kommer hon aldrig att bli. Hennes kropp orkar inte med guldsmedsarbetet. Och hon klarar inte av för mycket precisionsarbete längre. Men silverbrösten är viktiga i hennes liv och varje gång hon har en halv arbetsdag i verkstan är en seger. Alla uppmuntrande kommentarer om silverbrösten gör att hon fortsätter.

- Som jag ser det finns det två lägen: Det ena är att tycka synd om mig själv. Det andra är att göra något åt saken. Det viktiga är att inte ge upp. Visst, jag sitter i rullstol och är sjukskriven, men jag har hittat en nisch i livet. Det är viktigt för att orka fortsätta. Varje gång jag kan skriva på Facebook: Mer bröst åt folket! känns det som om jag utför något viktigt.

Fotnot:

Linda Zwamp samarbetar med Rosa bandet och Cancerfonden med sina silverbröstsmycken.

byline: Agneta Slonawski

bildbyline: Maja Kristin Nylander

bildtext:

Brösttillverkning med munblås de flesta använder en modernare variant av gasol till lödning, men jag använder min mammas gamla så som folk har gjort i alla tider! . Linda Zwamp tillverkar bröst i olika storlekar till sin nya kollektion och ger sitt bidrag till Cancerfonden i år. Allt för att ge fler bröst åt folket.

bildtext:

Fler bröst åt folket! Det är Linda Zwamps melodi. Hon arbetar korta pass på grund av sin svåra sjukdom, men ser det som en förmån att kunna utföra en syssla som silversmide. Att hon dessutom gör bröst är ett stort plus.

bildtext:

Sommartid åker Linda Zwamp runt på vikingamarknader med familjen för att sälja sina hantverk och instruera besökarna i gamla tiders hantverk, kultur och lekar.

Namn: Linda Zwamp

Ålder. 37 år

Bor: I Mölndal

Familj: Man och två tonårsdöttrar

Jobbar med: Är sjukpensionär arbetar med silversmide.

Intressen: Vikingatida hantverk, kultur och idrotter.

Läs mer på:

www.silverbröst.se